Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Intelligens väger tyngre än personlighetsdrag för elevers skolresultat och möjligheter att få arbete senare i livet. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Elias Johannesson
Elias Johannesson

Född 1972
Bor i Göteborg

Disputerade 2017-11-03
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
The Dynamic Development of Cognitive and Socioemotional Traits and Their Effects on School Grades and Risk of Unemployment

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var från början intresserad av att titta på organisatorisk kreativitet vilket är mer inriktat mot företagsvärlden. Men jag blev inslängd i ett projekt inom OECD som handlar om och då fastnade jag i ämnet. Jag har åtta universitetsexamina totalt sett så jag har läst en mängd olika ämnen och har bland annat undervisat i statistik under tre års tid på forskarutbildningen på Sahlgrenska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur olika personlighetsdrag som är relaterade till intelligens utvecklas och förutsäger skolprestationer och risk för arbetslöshet. Det handlar om kognitiva förmågor såsom matematisk kunskap, logiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Jag har även tittat på socioemotionella förmågor utifrån samma perspektiv – förmågor som emotionell stabilitet, ihärdighet och akademisk självuppfattning – det vill säga hur duktig någon anser sig vara i skolan.

– Intelligens består i det här arbetet av två komponenter; den ena är flytande intelligens, vilket återspeglar förmågan att lära sig. Det mäts genom numeriska, spatiala och induktiva tester. Ett induktivt test är exempelvis ett test som innehåller siffrorna 2, 4 och 6 där man ska kunna ange vilken siffra det är som saknas – i det här fallet 8. Det handlar om att kunna identifiera mönster i olika sammanhang. Den andra intelligenskomponenten utgörs av kristalliserad intelligens vilket återspeglar den samlade kunskapen hos en individ. Utifrån detta har jag tittat på utvecklingen av de kognitiva och socioemotionella förmågorna hos elever mellan årskurs 3 och 6. Det är en longitudinell studie och materialet består av enkäter och kognitiva tester med 9 000 personer födda 1972, som gjordes när de gick i årskurs 3 och 6. Dessutom har årliga registeruppgifter om arbetslöshet använts mellan 19 och 38 års ålder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag kan se är att utvecklingen av de kognitiva och socioemotionella förmågorna hos elever drivs av de kognitiva förmågorna. Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig och vara ihärdiga om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Du måste ha lärt dig något, genom en samlad kunskapsackumulering, och veta att du kan det för att bli mindre ängslig och få en bättre självuppfattning. Det betyder konkret att man måste ha goda resultat i ryggen. Om man inte har goda prestationer med sig kommer man inte att tro på att man är duktig oavsett hur mycket någon säger det.

– Resultaten pekar också på att flytande intelligens påverkar efterföljande nivåer av kristalliserad intelligens och ihärdighet. Om du har en förmåga så är du också beredd att kämpa mer. Jag tror att det hänger ihop med att man vet att man kan ro något i hamn och därför är redo att investera mycket tid i det.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade är att det inte går att uppmuntra elever och folk i allmänhet till bra prestationer utan att det finns någon grundläggande förmåga. Det är först när man har samlad kunskap och resultat i ryggen som man kan minska sin ängslighet och höja självuppfattningen. Har du förmågan blir du mer ihärdig och får en större mängd ackumulerad kunskap, det vill säga din kunskapbank ökar.

Innebär det att man bara ska ge upp om man inte lyckas?

– Nej, det som är positivt är att du kan träna upp den här flytande förmågan. Men för att vara ihärdig måste du veta hur du ska göra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan har nytta av dem, men även föräldrar. Föräldrar och lärare bör rikta in sig på att få eleverna att utveckla de kognitiva förmågorna. Experimentella studier från 90-talet visar att om du ökar inslag av problemlösningsförmågan i skolan i tidig ålder så ökar du den flytande förmågan som i sin tur lär dig att du kan lösa problem. Då får du en ackumulerad kunskap.

– Resultaten gäller inom skolan och är svåra att överföra på arbetsmarknaden, eftersom den ackumulerade kunskapen varierar mellan olika yrken. Man måste gå in och titta på bransch för bransch.

Åsa Lasson
Foto: Torsten Arpi

Sidan publicerades 2017-12-04 10:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-13 14:51 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats