Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Intelligens väger tyngre än personlighetsdrag för elevers skolresultat och möjligheter att få arbete senare i livet. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Elias Johannesson

Född 1972
Bor i Göteborg

Disputerade 2017-11-03
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
The Dynamic Development of Cognitive and Socioemotional Traits and Their Effects on School Grades and Risk of Unemployment

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var från början intresserad av att titta på organisatorisk kreativitet vilket är mer inriktat mot företagsvärlden. Men jag blev inslängd i ett projekt inom OECD som handlar om och då fastnade jag i ämnet. Jag har åtta universitetsexamina totalt sett så jag har läst en mängd olika ämnen och har bland annat undervisat i statistik under tre års tid på forskarutbildningen på Sahlgrenska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur olika personlighetsdrag som är relaterade till intelligens utvecklas och förutsäger skolprestationer och risk för arbetslöshet. Det handlar om kognitiva förmågor såsom matematisk kunskap, logiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Jag har även tittat på socioemotionella förmågor utifrån samma perspektiv – förmågor som emotionell stabilitet, ihärdighet och akademisk självuppfattning – det vill säga hur duktig någon anser sig vara i skolan.

– Intelligens består i det här arbetet av två komponenter; den ena är flytande intelligens, vilket återspeglar förmågan att lära sig. Det mäts genom numeriska, spatiala och induktiva tester. Ett induktivt test är exempelvis ett test som innehåller siffrorna 2, 4 och 6 där man ska kunna ange vilken siffra det är som saknas – i det här fallet 8. Det handlar om att kunna identifiera mönster i olika sammanhang. Den andra intelligenskomponenten utgörs av kristalliserad intelligens vilket återspeglar den samlade kunskapen hos en individ. Utifrån detta har jag tittat på utvecklingen av de kognitiva och socioemotionella förmågorna hos elever mellan årskurs 3 och 6. Det är en longitudinell studie och materialet består av enkäter och kognitiva tester med 9 000 personer födda 1972, som gjordes när de gick i årskurs 3 och 6. Dessutom har årliga registeruppgifter om arbetslöshet använts mellan 19 och 38 års ålder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag kan se är att utvecklingen av de kognitiva och socioemotionella förmågorna hos elever drivs av de kognitiva förmågorna. Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig och vara ihärdiga om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Du måste ha lärt dig något, genom en samlad kunskapsackumulering, och veta att du kan det för att bli mindre ängslig och få en bättre självuppfattning. Det betyder konkret att man måste ha goda resultat i ryggen. Om man inte har goda prestationer med sig kommer man inte att tro på att man är duktig oavsett hur mycket någon säger det.

– Resultaten pekar också på att flytande intelligens påverkar efterföljande nivåer av kristalliserad intelligens och ihärdighet. Om du har en förmåga så är du också beredd att kämpa mer. Jag tror att det hänger ihop med att man vet att man kan ro något i hamn och därför är redo att investera mycket tid i det.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade är att det inte går att uppmuntra elever och folk i allmänhet till bra prestationer utan att det finns någon grundläggande förmåga. Det är först när man har samlad kunskap och resultat i ryggen som man kan minska sin ängslighet och höja självuppfattningen. Har du förmågan blir du mer ihärdig och får en större mängd ackumulerad kunskap, det vill säga din kunskapbank ökar.

Innebär det att man bara ska ge upp om man inte lyckas?

– Nej, det som är positivt är att du kan träna upp den här flytande förmågan. Men för att vara ihärdig måste du veta hur du ska göra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan har nytta av dem, men även föräldrar. Föräldrar och lärare bör rikta in sig på att få eleverna att utveckla de kognitiva förmågorna. Experimentella studier från 90-talet visar att om du ökar inslag av problemlösningsförmågan i skolan i tidig ålder så ökar du den flytande förmågan som i sin tur lär dig att du kan lösa problem. Då får du en ackumulerad kunskap.

– Resultaten gäller inom skolan och är svåra att överföra på arbetsmarknaden, eftersom den ackumulerade kunskapen varierar mellan olika yrken. Man måste gå in och titta på bransch för bransch.

Åsa Lasson
Foto: Torsten Arpi

Sidan publicerades 2017-12-04 10:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-13 14:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?