Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Intelligens väger tyngre än personlighetsdrag för elevers skolresultat och möjligheter att få arbete senare i livet. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Elias Johannesson
Elias Johannesson

Född 1972
Bor i Göteborg

Disputerade 2017-11-03
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
The Dynamic Development of Cognitive and Socioemotional Traits and Their Effects on School Grades and Risk of Unemployment

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag var från början intresserad av att titta på organisatorisk kreativitet vilket är mer inriktat mot företagsvärlden. Men jag blev inslängd i ett projekt inom OECD som handlar om och då fastnade jag i ämnet. Jag har åtta universitetsexamina totalt sett så jag har läst en mängd olika ämnen och har bland annat undervisat i statistik under tre års tid på forskarutbildningen på Sahlgrenska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur olika personlighetsdrag som är relaterade till intelligens utvecklas och förutsäger skolprestationer och risk för arbetslöshet. Det handlar om kognitiva förmågor såsom matematisk kunskap, logiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Jag har även tittat på socioemotionella förmågor utifrån samma perspektiv – förmågor som emotionell stabilitet, ihärdighet och akademisk självuppfattning – det vill säga hur duktig någon anser sig vara i skolan.

– Intelligens består i det här arbetet av två komponenter; den ena är flytande intelligens, vilket återspeglar förmågan att lära sig. Det mäts genom numeriska, spatiala och induktiva tester. Ett induktivt test är exempelvis ett test som innehåller siffrorna 2, 4 och 6 där man ska kunna ange vilken siffra det är som saknas – i det här fallet 8. Det handlar om att kunna identifiera mönster i olika sammanhang. Den andra intelligenskomponenten utgörs av kristalliserad intelligens vilket återspeglar den samlade kunskapen hos en individ. Utifrån detta har jag tittat på utvecklingen av de kognitiva och socioemotionella förmågorna hos elever mellan årskurs 3 och 6. Det är en longitudinell studie och materialet består av enkäter och kognitiva tester med 9 000 personer födda 1972, som gjordes när de gick i årskurs 3 och 6. Dessutom har årliga registeruppgifter om arbetslöshet använts mellan 19 och 38 års ålder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det jag kan se är att utvecklingen av de kognitiva och socioemotionella förmågorna hos elever drivs av de kognitiva förmågorna. Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig och vara ihärdiga om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Du måste ha lärt dig något, genom en samlad kunskapsackumulering, och veta att du kan det för att bli mindre ängslig och få en bättre självuppfattning. Det betyder konkret att man måste ha goda resultat i ryggen. Om man inte har goda prestationer med sig kommer man inte att tro på att man är duktig oavsett hur mycket någon säger det.

– Resultaten pekar också på att flytande intelligens påverkar efterföljande nivåer av kristalliserad intelligens och ihärdighet. Om du har en förmåga så är du också beredd att kämpa mer. Jag tror att det hänger ihop med att man vet att man kan ro något i hamn och därför är redo att investera mycket tid i det.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade är att det inte går att uppmuntra elever och folk i allmänhet till bra prestationer utan att det finns någon grundläggande förmåga. Det är först när man har samlad kunskap och resultat i ryggen som man kan minska sin ängslighet och höja självuppfattningen. Har du förmågan blir du mer ihärdig och får en större mängd ackumulerad kunskap, det vill säga din kunskapbank ökar.

Innebär det att man bara ska ge upp om man inte lyckas?

– Nej, det som är positivt är att du kan träna upp den här flytande förmågan. Men för att vara ihärdig måste du veta hur du ska göra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan har nytta av dem, men även föräldrar. Föräldrar och lärare bör rikta in sig på att få eleverna att utveckla de kognitiva förmågorna. Experimentella studier från 90-talet visar att om du ökar inslag av problemlösningsförmågan i skolan i tidig ålder så ökar du den flytande förmågan som i sin tur lär dig att du kan lösa problem. Då får du en ackumulerad kunskap.

– Resultaten gäller inom skolan och är svåra att överföra på arbetsmarknaden, eftersom den ackumulerade kunskapen varierar mellan olika yrken. Man måste gå in och titta på bransch för bransch.

Åsa Lasson
Foto: Torsten Arpi

Sidan publicerades 2017-12-04 10:20 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-13 14:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studie- och yrkesvägledare, 25-26 jan i Göteborg

Studie- och yrkesvägledning är en fråga för hela skolan och studie- och yrkesvägledaren har en central roll i att stödja eleverna att göra hållbara val för sin framtid. På konferensen får du ta del av föreläsningar om allt från att vägleda nyanlända elever och pojkar med hög frånvaro till hur man utifrån elevers hälsa kan hjälp dem att välja rätt gymnasieprogram och yrke. Välkommen till en konferens med fokus på att stärka vägledningen!

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter i inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!