Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Intensiva språkstudier får hjärnan att växa

Publicerad:2013-02-12
Uppdaterad:2013-02-13
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Beroende på hur mycket studenterna ansträngde sig och hur väl de lärde sig ett nytt språk utvecklades olika ställen i hjärnan olika mycket. Det fann Johan Mårtensson i sin studie av rekryter vid Försvarets tolkskola.

Johan Mårtensson
Johan Mårtensson

Född 1981
i Lund

Disputerade 2012-12-04
vid Lunds universitet

Avhandling

Regimented language training. Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vårt huvudsakliga fokus handlade först om att titta på hjärnans utveckling i vuxen ålder, om hjärnan kan förändras till följd av inlärning. Vi kom att tänka på gruppen på tolkskolan som läser med stor intensitet och hög dos av språkinlärning. Det skulle kunna vara ett bevis för konceptet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens tema är vad som händer vid språkinlärning med fokus på kognitiva processer och hjärnstruktur, och de förändringar som sker kopplat till prestationerna. Avhandlingen består av fyra studier som gjordes vid Lunds- och Umeå universitet på tolkar som läste vid Försvarets tolkskola i Uppsala. Jämförelsegruppen består av läkar- och kognitionsstudenter vid Umeå universitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels är det viktigt att se att vi kan påverka vår hjärna med språkinlärning. De studenter som fick bra betyg hade en större ökning i hippocampus, medan studenter som fått kämpa mer med inlärningen visade en större ökning av ett område i den motoriska delen av hjärnan. Olika områden i hjärnan ökade beroende på situationen i studierna. Sedan tidigare vet vi att hippocampus kan förändras. Vår studie kopplar förändringarna till faktiska skolprestationer.

Vad överraskade dig?

– Det var förvånande hur väl fynden överlappade med befintlig språkteori. Vi fann två klassiska språkområden i hjärnan, inferiora frontala gyrus och superiora temporala gyrus. Det var häftigt att vi också hittade den motoriska delen, middle frontal gyrus samt ökningar i hippocampus.

– Motorträningen verkar vara särskilt viktig för språkinlärning eftersom de som haft det kämpigt med studierna fått lägga extra mycket energi där. Min spontana reaktion är att de som inte har lätt för uttal har fått lägga mycket tryck i motorområdet, medan de som har lätt för glosor belastar andra områden. Beroende på förutsättningarna och hur man läser ökar olika delar av hjärnan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång. Om man, när man närmar sig pensionen, inte är intresserad av korsord eller sudoku bör man kunna stimulera hjärnan genom att lära sig ett nytt språk. Nästa steg blir att kolla vad som händer när man lär sig språk, men inte så intensivt. Kan resultaten replikeras med mindre intensitet? Det blir ytterligare ett steg in i språkforskningen.

Gunilla Nordin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev