Intensiva språkstudier får hjärnan att växa

Gunilla Nordin

Johan Mårtensson
Johan Mårtensson

Född 1981
i Lund

Disputerade 2012-12-04
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Regimented language training. Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vårt huvudsakliga fokus handlade först om att titta på hjärnans utveckling i vuxen ålder, om hjärnan kan förändras till följd av inlärning. Vi kom att tänka på gruppen på tolkskolan som läser med stor intensitet och hög dos av språkinlärning. Det skulle kunna vara ett bevis för konceptet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens tema är vad som händer vid språkinlärning med fokus på kognitiva processer och hjärnstruktur, och de förändringar som sker kopplat till prestationerna. Avhandlingen består av fyra studier som gjordes vid Lunds- och Umeå universitet på tolkar som läste vid Försvarets tolkskola i Uppsala. Jämförelsegruppen består av läkar- och kognitionsstudenter vid Umeå universitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels är det viktigt att se att vi kan påverka vår hjärna med språkinlärning. De studenter som fick bra betyg hade en större ökning i hippocampus, medan studenter som fått kämpa mer med inlärningen visade en större ökning av ett område i den motoriska delen av hjärnan. Olika områden i hjärnan ökade beroende på situationen i studierna. Sedan tidigare vet vi att hippocampus kan förändras. Vår studie kopplar förändringarna till faktiska skolprestationer.

Vad överraskade dig?

– Det var förvånande hur väl fynden överlappade med befintlig språkteori. Vi fann två klassiska språkområden i hjärnan, inferiora frontala gyrus och superiora temporala gyrus. Det var häftigt att vi också hittade den motoriska delen, middle frontal gyrus samt ökningar i hippocampus.

– Motorträningen verkar vara särskilt viktig för språkinlärning eftersom de som haft det kämpigt med studierna fått lägga extra mycket energi där. Min spontana reaktion är att de som inte har lätt för uttal har fått lägga mycket tryck i motorområdet, medan de som har lätt för glosor belastar andra områden. Beroende på förutsättningarna och hur man läser ökar olika delar av hjärnan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång. Om man, när man närmar sig pensionen, inte är intresserad av korsord eller sudoku bör man kunna stimulera hjärnan genom att lära sig ett nytt språk. Nästa steg blir att kolla vad som händer när man lär sig språk, men inte så intensivt. Kan resultaten replikeras med mindre intensitet? Det blir ytterligare ett steg in i språkforskningen.

Sidan publicerades 2013-02-12 13:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-13 11:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)