Intensiva språkstudier får hjärnan att växa

Gunilla Nordin

Johan Mårtensson
Johan Mårtensson

Född 1981
i Lund

Disputerade 2012-12-04
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Regimented language training. Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vårt huvudsakliga fokus handlade först om att titta på hjärnans utveckling i vuxen ålder, om hjärnan kan förändras till följd av inlärning. Vi kom att tänka på gruppen på tolkskolan som läser med stor intensitet och hög dos av språkinlärning. Det skulle kunna vara ett bevis för konceptet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens tema är vad som händer vid språkinlärning med fokus på kognitiva processer och hjärnstruktur, och de förändringar som sker kopplat till prestationerna. Avhandlingen består av fyra studier som gjordes vid Lunds- och Umeå universitet på tolkar som läste vid Försvarets tolkskola i Uppsala. Jämförelsegruppen består av läkar- och kognitionsstudenter vid Umeå universitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels är det viktigt att se att vi kan påverka vår hjärna med språkinlärning. De studenter som fick bra betyg hade en större ökning i hippocampus, medan studenter som fått kämpa mer med inlärningen visade en större ökning av ett område i den motoriska delen av hjärnan. Olika områden i hjärnan ökade beroende på situationen i studierna. Sedan tidigare vet vi att hippocampus kan förändras. Vår studie kopplar förändringarna till faktiska skolprestationer.

Vad överraskade dig?

– Det var förvånande hur väl fynden överlappade med befintlig språkteori. Vi fann två klassiska språkområden i hjärnan, inferiora frontala gyrus och superiora temporala gyrus. Det var häftigt att vi också hittade den motoriska delen, middle frontal gyrus samt ökningar i hippocampus.

– Motorträningen verkar vara särskilt viktig för språkinlärning eftersom de som haft det kämpigt med studierna fått lägga extra mycket energi där. Min spontana reaktion är att de som inte har lätt för uttal har fått lägga mycket tryck i motorområdet, medan de som har lätt för glosor belastar andra områden. Beroende på förutsättningarna och hur man läser ökar olika delar av hjärnan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång. Om man, när man närmar sig pensionen, inte är intresserad av korsord eller sudoku bör man kunna stimulera hjärnan genom att lära sig ett nytt språk. Nästa steg blir att kolla vad som händer när man lär sig språk, men inte så intensivt. Kan resultaten replikeras med mindre intensitet? Det blir ytterligare ett steg in i språkforskningen.

Sidan publicerades 2013-02-12 13:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-13 11:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.