Intensiva språkstudier får hjärnan att växa

Gunilla Nordin

Johan Mårtensson
Johan Mårtensson

Född 1981
i Lund

Disputerade 2012-12-04
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Regimented language training. Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vårt huvudsakliga fokus handlade först om att titta på hjärnans utveckling i vuxen ålder, om hjärnan kan förändras till följd av inlärning. Vi kom att tänka på gruppen på tolkskolan som läser med stor intensitet och hög dos av språkinlärning. Det skulle kunna vara ett bevis för konceptet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens tema är vad som händer vid språkinlärning med fokus på kognitiva processer och hjärnstruktur, och de förändringar som sker kopplat till prestationerna. Avhandlingen består av fyra studier som gjordes vid Lunds- och Umeå universitet på tolkar som läste vid Försvarets tolkskola i Uppsala. Jämförelsegruppen består av läkar- och kognitionsstudenter vid Umeå universitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels är det viktigt att se att vi kan påverka vår hjärna med språkinlärning. De studenter som fick bra betyg hade en större ökning i hippocampus, medan studenter som fått kämpa mer med inlärningen visade en större ökning av ett område i den motoriska delen av hjärnan. Olika områden i hjärnan ökade beroende på situationen i studierna. Sedan tidigare vet vi att hippocampus kan förändras. Vår studie kopplar förändringarna till faktiska skolprestationer.

Vad överraskade dig?

– Det var förvånande hur väl fynden överlappade med befintlig språkteori. Vi fann två klassiska språkområden i hjärnan, inferiora frontala gyrus och superiora temporala gyrus. Det var häftigt att vi också hittade den motoriska delen, middle frontal gyrus samt ökningar i hippocampus.

– Motorträningen verkar vara särskilt viktig för språkinlärning eftersom de som haft det kämpigt med studierna fått lägga extra mycket energi där. Min spontana reaktion är att de som inte har lätt för uttal har fått lägga mycket tryck i motorområdet, medan de som har lätt för glosor belastar andra områden. Beroende på förutsättningarna och hur man läser ökar olika delar av hjärnan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång. Om man, när man närmar sig pensionen, inte är intresserad av korsord eller sudoku bör man kunna stimulera hjärnan genom att lära sig ett nytt språk. Nästa steg blir att kolla vad som händer när man lär sig språk, men inte så intensivt. Kan resultaten replikeras med mindre intensitet? Det blir ytterligare ett steg in i språkforskningen.

Sidan publicerades 2013-02-12 13:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-13 11:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.