Intensiva språkstudier får hjärnan att växa

Gunilla Nordin

Johan Mårtensson
Johan Mårtensson

Född 1981
i Lund

Disputerade 2012-12-04
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Regimented language training. Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vårt huvudsakliga fokus handlade först om att titta på hjärnans utveckling i vuxen ålder, om hjärnan kan förändras till följd av inlärning. Vi kom att tänka på gruppen på tolkskolan som läser med stor intensitet och hög dos av språkinlärning. Det skulle kunna vara ett bevis för konceptet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens tema är vad som händer vid språkinlärning med fokus på kognitiva processer och hjärnstruktur, och de förändringar som sker kopplat till prestationerna. Avhandlingen består av fyra studier som gjordes vid Lunds- och Umeå universitet på tolkar som läste vid Försvarets tolkskola i Uppsala. Jämförelsegruppen består av läkar- och kognitionsstudenter vid Umeå universitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels är det viktigt att se att vi kan påverka vår hjärna med språkinlärning. De studenter som fick bra betyg hade en större ökning i hippocampus, medan studenter som fått kämpa mer med inlärningen visade en större ökning av ett område i den motoriska delen av hjärnan. Olika områden i hjärnan ökade beroende på situationen i studierna. Sedan tidigare vet vi att hippocampus kan förändras. Vår studie kopplar förändringarna till faktiska skolprestationer.

Vad överraskade dig?

– Det var förvånande hur väl fynden överlappade med befintlig språkteori. Vi fann två klassiska språkområden i hjärnan, inferiora frontala gyrus och superiora temporala gyrus. Det var häftigt att vi också hittade den motoriska delen, middle frontal gyrus samt ökningar i hippocampus.

– Motorträningen verkar vara särskilt viktig för språkinlärning eftersom de som haft det kämpigt med studierna fått lägga extra mycket energi där. Min spontana reaktion är att de som inte har lätt för uttal har fått lägga mycket tryck i motorområdet, medan de som har lätt för glosor belastar andra områden. Beroende på förutsättningarna och hur man läser ökar olika delar av hjärnan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång. Om man, när man närmar sig pensionen, inte är intresserad av korsord eller sudoku bör man kunna stimulera hjärnan genom att lära sig ett nytt språk. Nästa steg blir att kolla vad som händer när man lär sig språk, men inte så intensivt. Kan resultaten replikeras med mindre intensitet? Det blir ytterligare ett steg in i språkforskningen.

Sidan publicerades 2013-02-12 13:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-13 11:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser