2020-03-25 10:11  828 Dela:

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

Barnens interaktion och lärande står i fokus när förskollärare gör gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en del förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Panagiota Nasiopoulou
Panagiota Nasiopoulou

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-02-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
The professional preschool teacher under conditions of change – Competence and intentions in pedagogical practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i botten och när jag kom till Sverige 2004 utbildade jag mig även till förskollärare. Intresset för ämnet kommer framför allt från mina egna erfarenheter av vilka förutsättningar och begränsningar som styr gruppindelningar i förskolans praktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av fyra delstudier där jag bland annat kartlagt närmare 700 förskollärares professionella profil i relation till bland annat deras examensår, vidareutbildning, deltagande i kompetensutvecklingsinsatser, arbetsvillkor, uppdrag i förskolan, och erfarenhet.

– Samma antal förskollärare har genom enkäter svarat på frågor om hur de arbetar med gruppindelningar och hur de ser på läroplanens innehåll i relation till sin egen praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det går att identifiera förskollärares kompetensbehov utifrån vilket år de tog examen. Förskollärare med examensår före 1998 har exempelvis fått fler möjligheter till kompetensutbildning jämfört med kollegor som examinerades efter 1998. Det här kan bero på att den förstnämnda gruppen utbildades innan förskolan fick en egen läroplan. Å andra sidan, läroplanen har reviderats flera gånger, vilket påverkat även förskollärare med examensår efter 1998.

– Vad gäller gruppindelningar visar resultaten att 80 procent av de tillfrågade förskollärarna har barnens interaktion och lärande som främsta argument när de delar in barnen i grupper. Endast ett fåtal låter arbetsmiljön, att skapa lugn och ro, styra gruppindelningar. Samtidigt finns faktorer som påverkar, och i viss mån motverkar, förskollärarnas beslut kring gruppindelningar. De är framför allt strukturella aspekter som tidsbrist på grund av administrativa göromål, antal barn i gruppen, brist på personal men även relationer till både barn, kollegor, rektorer och föräldrar.

– Studien om läroplanens innehåll visar att 30 procent av förskollärarna har låg prioritering av barnens skrivande och läsning. Som skäl anger många att detta inte ingår i förskollärarnas uppdrag och att barnen är för små för att lära sig läsa och skriva. Intressant är att ingen anger kompetensbrist som anledning till att de inte prioriterar läsning och skrivning.

Vad överraskade dig?

– Framför allt de faktorer som hindrar förskollärarna att följa sin intention vid gruppindelningar. Det vill säga att tidsbrist och relationer i så hög grad kan styra gruppindelningar som innebär att barnens välmående, lärande och utveckling kan sättas åt sidan. Förvånande var också att ingen av lärarna angav brist på kompetens som orsak till att de inte prioriterade läroplanens innehåll kring läs- och skrivaktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar och är involverade i förskolan – förskollärarutbildare, de som arbetar med kompetensutveckling och stöd till förskolan. Men även rektorer och förskollärare själva. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-25 10:11 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 09:35 av


Relaterat

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Medieproduktion ska enligt läroplanen införlivas i fler och fler ämnen. Men hur skaffar sig lärare den kompetensen? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan är viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.  

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.