Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar
Barnens interaktion och lärande står i fokus när förskollärare gör gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en del förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.
- Panagiota Nasiopoulou
Född 1969
Bor i StockholmDisputerade 2020-02-06
vid Göteborgs universitet
AVHANDLING
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är lärare i botten och när jag kom till Sverige 2004 utbildade jag mig även till förskollärare. Intresset för ämnet kommer framför allt från mina egna erfarenheter av vilka förutsättningar och begränsningar som styr gruppindelningar i förskolans praktik.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den består av fyra delstudier där jag bland annat kartlagt närmare 700 förskollärares professionella profil i relation till bland annat deras examensår, vidareutbildning, deltagande i kompetensutvecklingsinsatser, arbetsvillkor, uppdrag i förskolan, och erfarenhet.
– Samma antal förskollärare har genom enkäter svarat på frågor om hur de arbetar med gruppindelningar och hur de ser på läroplanens innehåll i relation till sin egen praktik.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att det går att identifiera förskollärares kompetensbehov utifrån vilket år de tog examen. Förskollärare med examensår före 1998 har exempelvis fått fler möjligheter till kompetensutbildning jämfört med kollegor som examinerades efter 1998. Det här kan bero på att den förstnämnda gruppen utbildades innan förskolan fick en egen läroplan. Å andra sidan, läroplanen har reviderats flera gånger, vilket påverkat även förskollärare med examensår efter 1998.
– Vad gäller gruppindelningar visar resultaten att 80 procent av de tillfrågade förskollärarna har barnens interaktion och lärande som främsta argument när de delar in barnen i grupper. Endast ett fåtal låter arbetsmiljön, att skapa lugn och ro, styra gruppindelningar. Samtidigt finns faktorer som påverkar, och i viss mån motverkar, förskollärarnas beslut kring gruppindelningar. De är framför allt strukturella aspekter som tidsbrist på grund av administrativa göromål, antal barn i gruppen, brist på personal men även relationer till både barn, kollegor, rektorer och föräldrar.
– Studien om läroplanens innehåll visar att 30 procent av förskollärarna har låg prioritering av barnens skrivande och läsning. Som skäl anger många att detta inte ingår i förskollärarnas uppdrag och att barnen är för små för att lära sig läsa och skriva. Intressant är att ingen anger kompetensbrist som anledning till att de inte prioriterar läsning och skrivning.
Vad överraskade dig?
– Framför allt de faktorer som hindrar förskollärarna att följa sin intention vid gruppindelningar. Det vill säga att tidsbrist och relationer i så hög grad kan styra gruppindelningar som innebär att barnens välmående, lärande och utveckling kan sättas åt sidan. Förvånande var också att ingen av lärarna angav brist på kompetens som orsak till att de inte prioriterade läroplanens innehåll kring läs- och skrivaktiviteter.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som arbetar och är involverade i förskolan – förskollärarutbildare, de som arbetar med kompetensutveckling och stöd till förskolan. Men även rektorer och förskollärare själva. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.
Sidan publicerades 2020-03-25 10:11 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 09:35 av
