Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

Barnens interaktion och lärande står i fokus när förskollärare gör gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en del förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Panagiota Nasiopoulou
Panagiota Nasiopoulou

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-02-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
The professional preschool teacher under conditions of change – Competence and intentions in pedagogical practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i botten och när jag kom till Sverige 2004 utbildade jag mig även till förskollärare. Intresset för ämnet kommer framför allt från mina egna erfarenheter av vilka förutsättningar och begränsningar som styr gruppindelningar i förskolans praktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av fyra delstudier där jag bland annat kartlagt närmare 700 förskollärares professionella profil i relation till bland annat deras examensår, vidareutbildning, deltagande i kompetensutvecklingsinsatser, arbetsvillkor, uppdrag i förskolan, och erfarenhet.

– Samma antal förskollärare har genom enkäter svarat på frågor om hur de arbetar med gruppindelningar och hur de ser på läroplanens innehåll i relation till sin egen praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det går att identifiera förskollärares kompetensbehov utifrån vilket år de tog examen. Förskollärare med examensår före 1998 har exempelvis fått fler möjligheter till kompetensutbildning jämfört med kollegor som examinerades efter 1998. Det här kan bero på att den förstnämnda gruppen utbildades innan förskolan fick en egen läroplan. Å andra sidan, läroplanen har reviderats flera gånger, vilket påverkat även förskollärare med examensår efter 1998.

– Vad gäller gruppindelningar visar resultaten att 80 procent av de tillfrågade förskollärarna har barnens interaktion och lärande som främsta argument när de delar in barnen i grupper. Endast ett fåtal låter arbetsmiljön, att skapa lugn och ro, styra gruppindelningar. Samtidigt finns faktorer som påverkar, och i viss mån motverkar, förskollärarnas beslut kring gruppindelningar. De är framför allt strukturella aspekter som tidsbrist på grund av administrativa göromål, antal barn i gruppen, brist på personal men även relationer till både barn, kollegor, rektorer och föräldrar.

– Studien om läroplanens innehåll visar att 30 procent av förskollärarna har låg prioritering av barnens skrivande och läsning. Som skäl anger många att detta inte ingår i förskollärarnas uppdrag och att barnen är för små för att lära sig läsa och skriva. Intressant är att ingen anger kompetensbrist som anledning till att de inte prioriterar läsning och skrivning.

Vad överraskade dig?

– Framför allt de faktorer som hindrar förskollärarna att följa sin intention vid gruppindelningar. Det vill säga att tidsbrist och relationer i så hög grad kan styra gruppindelningar som innebär att barnens välmående, lärande och utveckling kan sättas åt sidan. Förvånande var också att ingen av lärarna angav brist på kompetens som orsak till att de inte prioriterade läroplanens innehåll kring läs- och skrivaktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar och är involverade i förskolan – förskollärarutbildare, de som arbetar med kompetensutveckling och stöd till förskolan. Men även rektorer och förskollärare själva. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-25 10:11 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 09:35 av


Relaterat

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortutbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.