Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

Barnens interaktion och lärande står i fokus när förskollärare gör gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en del förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Panagiota Nasiopoulou
Panagiota Nasiopoulou

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-02-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
The professional preschool teacher under conditions of change – Competence and intentions in pedagogical practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i botten och när jag kom till Sverige 2004 utbildade jag mig även till förskollärare. Intresset för ämnet kommer framför allt från mina egna erfarenheter av vilka förutsättningar och begränsningar som styr gruppindelningar i förskolans praktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av fyra delstudier där jag bland annat kartlagt närmare 700 förskollärares professionella profil i relation till bland annat deras examensår, vidareutbildning, deltagande i kompetensutvecklingsinsatser, arbetsvillkor, uppdrag i förskolan, och erfarenhet.

– Samma antal förskollärare har genom enkäter svarat på frågor om hur de arbetar med gruppindelningar och hur de ser på läroplanens innehåll i relation till sin egen praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det går att identifiera förskollärares kompetensbehov utifrån vilket år de tog examen. Förskollärare med examensår före 1998 har exempelvis fått fler möjligheter till kompetensutbildning jämfört med kollegor som examinerades efter 1998. Det här kan bero på att den förstnämnda gruppen utbildades innan förskolan fick en egen läroplan. Å andra sidan, läroplanen har reviderats flera gånger, vilket påverkat även förskollärare med examensår efter 1998.

– Vad gäller gruppindelningar visar resultaten att 80 procent av de tillfrågade förskollärarna har barnens interaktion och lärande som främsta argument när de delar in barnen i grupper. Endast ett fåtal låter arbetsmiljön, att skapa lugn och ro, styra gruppindelningar. Samtidigt finns faktorer som påverkar, och i viss mån motverkar, förskollärarnas beslut kring gruppindelningar. De är framför allt strukturella aspekter som tidsbrist på grund av administrativa göromål, antal barn i gruppen, brist på personal men även relationer till både barn, kollegor, rektorer och föräldrar.

– Studien om läroplanens innehåll visar att 30 procent av förskollärarna har låg prioritering av barnens skrivande och läsning. Som skäl anger många att detta inte ingår i förskollärarnas uppdrag och att barnen är för små för att lära sig läsa och skriva. Intressant är att ingen anger kompetensbrist som anledning till att de inte prioriterar läsning och skrivning.

Vad överraskade dig?

– Framför allt de faktorer som hindrar förskollärarna att följa sin intention vid gruppindelningar. Det vill säga att tidsbrist och relationer i så hög grad kan styra gruppindelningar som innebär att barnens välmående, lärande och utveckling kan sättas åt sidan. Förvånande var också att ingen av lärarna angav brist på kompetens som orsak till att de inte prioriterade läroplanens innehåll kring läs- och skrivaktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar och är involverade i förskolan – förskollärarutbildare, de som arbetar med kompetensutveckling och stöd till förskolan. Men även rektorer och förskollärare själva. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-25 10:11 av
Sidan uppdaterades 2020-04-06 09:35 av


Relaterat

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser