Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

Barnens interaktion och lärande står i fokus när förskollärare gör gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en del förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Panagiota Nasiopoulou
Panagiota Nasiopoulou

Född 1969
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-02-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
The professional preschool teacher under conditions of change – Competence and intentions in pedagogical practices

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i botten och när jag kom till Sverige 2004 utbildade jag mig även till förskollärare. Intresset för ämnet kommer framför allt från mina egna erfarenheter av vilka förutsättningar och begränsningar som styr gruppindelningar i förskolans praktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av fyra delstudier där jag bland annat kartlagt närmare 700 förskollärares professionella profil i relation till bland annat deras examensår, vidareutbildning, deltagande i kompetensutvecklingsinsatser, arbetsvillkor, uppdrag i förskolan, och erfarenhet.

– Samma antal förskollärare har genom enkäter svarat på frågor om hur de arbetar med gruppindelningar och hur de ser på läroplanens innehåll i relation till sin egen praktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det går att identifiera förskollärares kompetensbehov utifrån vilket år de tog examen. Förskollärare med examensår före 1998 har exempelvis fått fler möjligheter till kompetensutbildning jämfört med kollegor som examinerades efter 1998. Det här kan bero på att den förstnämnda gruppen utbildades innan förskolan fick en egen läroplan. Å andra sidan, läroplanen har reviderats flera gånger, vilket påverkat även förskollärare med examensår efter 1998.

– Vad gäller gruppindelningar visar resultaten att 80 procent av de tillfrågade förskollärarna har barnens interaktion och lärande som främsta argument när de delar in barnen i grupper. Endast ett fåtal låter arbetsmiljön, att skapa lugn och ro, styra gruppindelningar. Samtidigt finns faktorer som påverkar, och i viss mån motverkar, förskollärarnas beslut kring gruppindelningar. De är framför allt strukturella aspekter som tidsbrist på grund av administrativa göromål, antal barn i gruppen, brist på personal men även relationer till både barn, kollegor, rektorer och föräldrar.

– Studien om läroplanens innehåll visar att 30 procent av förskollärarna har låg prioritering av barnens skrivande och läsning. Som skäl anger många att detta inte ingår i förskollärarnas uppdrag och att barnen är för små för att lära sig läsa och skriva. Intressant är att ingen anger kompetensbrist som anledning till att de inte prioriterar läsning och skrivning.

Vad överraskade dig?

– Framför allt de faktorer som hindrar förskollärarna att följa sin intention vid gruppindelningar. Det vill säga att tidsbrist och relationer i så hög grad kan styra gruppindelningar som innebär att barnens välmående, lärande och utveckling kan sättas åt sidan. Förvånande var också att ingen av lärarna angav brist på kompetens som orsak till att de inte prioriterade läroplanens innehåll kring läs- och skrivaktiviteter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar och är involverade i förskolan – förskollärarutbildare, de som arbetar med kompetensutveckling och stöd till förskolan. Men även rektorer och förskollärare själva. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-03-25 10:11 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-03-31 16:52 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 oktober i Stockholm

Konferensen för dig som är specialpedagog med ansvar för förskoleverksamheter. Ta del av föreläsningar om selektiv mutism hos barn, lekgrupper för barn som har svårigheter med lek och samspel, hur systematisk språklek i förskolan kan förebygga läs- och skrivsvårigheter samt att handleda specialpedagogiska frågor i förskolans värld. Välkommen!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Nya datum: 2-3 september! Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem?

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.