Interaktionen – lärandets moder

Hur uppstår lärande och vilken betydelse har interaktionen? Samspelet är allt, det visar Ali Reza Majlesi i sin avhandling om hur lärandesituationen ser ut i ett SFI-klassrum, där inte alla har tillgång till ett gemensamt språk.

Ali Reza Majlesi
Ali Reza Majlesi

Född 1979
i Iran

Disputerade 2014-03-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Learnables in Action. The Embodied Achievement of Opportunities for Teaching and Learning in Swedish as a Second Language Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag själv läste SFI (svenska för invandrare) tänkte jag på den speciella lärandesituation som det är. Alla elever har inte tillgång till ett gemensamt språk, många kan varken tala med läraren eller med varandra. Hur uppstår lärandet i en sådan situation och hur ser interaktionen ut, det ville jag titta närmare på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se hur lärandet dyker upp i interaktionen i klassrummet. Vilka medel använder sig lärare och elever för att skapa kommunikation när det verbala språket inte är gemensamt. Jag har velat närgranska själva interaktionen på mikronivå, hur gör vi när vi kommunicerar. För att ta reda på det har jag filmat olika sekvenser i SFI-undervisningen, grupparbeten, katederundervisning och när lärarna delar ut uppgifter till eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är inte bara språklig interaktion i lärandet, det är så mycket mer, som att visa det man vill lära genom kroppsspråk, rita på tavlan, förklara ett ord genom att spela upp det i rollspel. Läraren visade mycket med händerna, exempelvis förklarades ordet motion genom att springa med fingrarna i luften, en av eleverna som dagen efter ville referera till ”motion” sa ordet på sitt eget språk och visade samtidigt med fingrarna. Lärande kan lyftas fram med olika kommunikativa resurser.

– Ett viktigt resultat var även att lärandet inte alltid blev det läraren planerat, i interaktionen uppstod nytt oplanerat lärande, som att lära sig hur och var och på vilket sätt ord och uttryck ska användas. Ibland pratar man om lärande som en process enbart i huvudet men hur lärandet kommer att äga rum är en social aktivitet. Inlärning sker i verkligheten mellan människor, i samarbete. Interaktionen skapar lärande. Det blir väldigt tydligt i en situation där man inte delar samma språk.

Vad överraskade dig?

– Elevernas kompetens att kommunicera, trots att flera elever inte hade tillgång till undervisningsspråket var de mycket aktiva i sin lärandeprocess. Man reparerade vad som gick fel i kommunikationen genom att använda olika typer av kommunikativa resurser. Jag blev mycket imponerad av samspelets kraft.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som lär sig något av någon eller lär någon annan! Det jag visar är hur delikat interaktionen är. Man överför inte bara kunskap som lärare, man skapar kunskapen tillsammans. Eleverna är aktiva deltagare. Och den fysiska interaktionen, att man befinner sig ansikte mot ansikte med den som lär ut är mycket betydelsefullt för att uppleva lärande.

Sidan publicerades 2014-08-12 14:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-08-13 14:08 av John Miller


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Skilda referensramar påverkar undervisningen i sfi

Den kommunikativa undervisningsstrategi som man använder inom sfi bygger på dialog, och det framstår som en paradox eftersom den i demokratisk mening inte är kommunikativ, säger forskaren Hans-Olof Gustavsson. Han menar att det är viktigt att i högre utsträckning utforma undervisningen i dialog med de studerande.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

5 tips: Sådan undgår du udbrændthed på jobbet

Udbrændthed er et alvorligt problem, som fortjener al vores opmærksomhed, skriver forsker. Særligt udfordrede grupper under pandemien var lærere og sundhedspersonale.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.