Interaktionen – lärandets moder

Hur uppstår lärande och vilken betydelse har interaktionen? Samspelet är allt, det visar Ali Reza Majlesi i sin avhandling om hur lärandesituationen ser ut i ett SFI-klassrum, där inte alla har tillgång till ett gemensamt språk.

Ali Reza Majlesi
Ali Reza Majlesi

Född 1979
i Iran

Disputerade 2014-03-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Learnables in Action. The Embodied Achievement of Opportunities for Teaching and Learning in Swedish as a Second Language Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag själv läste SFI (svenska för invandrare) tänkte jag på den speciella lärandesituation som det är. Alla elever har inte tillgång till ett gemensamt språk, många kan varken tala med läraren eller med varandra. Hur uppstår lärandet i en sådan situation och hur ser interaktionen ut, det ville jag titta närmare på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se hur lärandet dyker upp i interaktionen i klassrummet. Vilka medel använder sig lärare och elever för att skapa kommunikation när det verbala språket inte är gemensamt. Jag har velat närgranska själva interaktionen på mikronivå, hur gör vi när vi kommunicerar. För att ta reda på det har jag filmat olika sekvenser i SFI-undervisningen, grupparbeten, katederundervisning och när lärarna delar ut uppgifter till eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är inte bara språklig interaktion i lärandet, det är så mycket mer, som att visa det man vill lära genom kroppsspråk, rita på tavlan, förklara ett ord genom att spela upp det i rollspel. Läraren visade mycket med händerna, exempelvis förklarades ordet motion genom att springa med fingrarna i luften, en av eleverna som dagen efter ville referera till ”motion” sa ordet på sitt eget språk och visade samtidigt med fingrarna. Lärande kan lyftas fram med olika kommunikativa resurser.

– Ett viktigt resultat var även att lärandet inte alltid blev det läraren planerat, i interaktionen uppstod nytt oplanerat lärande, som att lära sig hur och var och på vilket sätt ord och uttryck ska användas. Ibland pratar man om lärande som en process enbart i huvudet men hur lärandet kommer att äga rum är en social aktivitet. Inlärning sker i verkligheten mellan människor, i samarbete. Interaktionen skapar lärande. Det blir väldigt tydligt i en situation där man inte delar samma språk.

Vad överraskade dig?

– Elevernas kompetens att kommunicera, trots att flera elever inte hade tillgång till undervisningsspråket var de mycket aktiva i sin lärandeprocess. Man reparerade vad som gick fel i kommunikationen genom att använda olika typer av kommunikativa resurser. Jag blev mycket imponerad av samspelets kraft.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som lär sig något av någon eller lär någon annan! Det jag visar är hur delikat interaktionen är. Man överför inte bara kunskap som lärare, man skapar kunskapen tillsammans. Eleverna är aktiva deltagare. Och den fysiska interaktionen, att man befinner sig ansikte mot ansikte med den som lär ut är mycket betydelsefullt för att uppleva lärande.

Sidan publicerades 2014-08-12 14:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-08-13 14:08 av John Miller


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Skilda referensramar påverkar undervisningen i sfi

Den kommunikativa undervisningsstrategi som man använder inom sfi bygger på dialog, och det framstår som en paradox eftersom den i demokratisk mening inte är kommunikativ, säger forskaren Hans-Olof Gustavsson. Han menar att det är viktigt att i högre utsträckning utforma undervisningen i dialog med de studerande.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)