Interaktionen – lärandets moder

Hur uppstår lärande och vilken betydelse har interaktionen? Samspelet är allt, det visar Ali Reza Majlesi i sin avhandling om hur lärandesituationen ser ut i ett SFI-klassrum, där inte alla har tillgång till ett gemensamt språk.

Ali Reza Majlesi
Ali Reza Majlesi

Född 1979
i Iran

Disputerade 2014-03-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Learnables in Action. The Embodied Achievement of Opportunities for Teaching and Learning in Swedish as a Second Language Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag själv läste SFI (svenska för invandrare) tänkte jag på den speciella lärandesituation som det är. Alla elever har inte tillgång till ett gemensamt språk, många kan varken tala med läraren eller med varandra. Hur uppstår lärandet i en sådan situation och hur ser interaktionen ut, det ville jag titta närmare på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se hur lärandet dyker upp i interaktionen i klassrummet. Vilka medel använder sig lärare och elever för att skapa kommunikation när det verbala språket inte är gemensamt. Jag har velat närgranska själva interaktionen på mikronivå, hur gör vi när vi kommunicerar. För att ta reda på det har jag filmat olika sekvenser i SFI-undervisningen, grupparbeten, katederundervisning och när lärarna delar ut uppgifter till eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är inte bara språklig interaktion i lärandet, det är så mycket mer, som att visa det man vill lära genom kroppsspråk, rita på tavlan, förklara ett ord genom att spela upp det i rollspel. Läraren visade mycket med händerna, exempelvis förklarades ordet motion genom att springa med fingrarna i luften, en av eleverna som dagen efter ville referera till ”motion” sa ordet på sitt eget språk och visade samtidigt med fingrarna. Lärande kan lyftas fram med olika kommunikativa resurser.

– Ett viktigt resultat var även att lärandet inte alltid blev det läraren planerat, i interaktionen uppstod nytt oplanerat lärande, som att lära sig hur och var och på vilket sätt ord och uttryck ska användas. Ibland pratar man om lärande som en process enbart i huvudet men hur lärandet kommer att äga rum är en social aktivitet. Inlärning sker i verkligheten mellan människor, i samarbete. Interaktionen skapar lärande. Det blir väldigt tydligt i en situation där man inte delar samma språk.

Vad överraskade dig?

– Elevernas kompetens att kommunicera, trots att flera elever inte hade tillgång till undervisningsspråket var de mycket aktiva i sin lärandeprocess. Man reparerade vad som gick fel i kommunikationen genom att använda olika typer av kommunikativa resurser. Jag blev mycket imponerad av samspelets kraft.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som lär sig något av någon eller lär någon annan! Det jag visar är hur delikat interaktionen är. Man överför inte bara kunskap som lärare, man skapar kunskapen tillsammans. Eleverna är aktiva deltagare. Och den fysiska interaktionen, att man befinner sig ansikte mot ansikte med den som lär ut är mycket betydelsefullt för att uppleva lärande.

Sidan publicerades 2014-08-12 14:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-08-13 14:08 av John Miller


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Skilda referensramar påverkar undervisningen i sfi

Den kommunikativa undervisningsstrategi som man använder inom sfi bygger på dialog, och det framstår som en paradox eftersom den i demokratisk mening inte är kommunikativ, säger forskaren Hans-Olof Gustavsson. Han menar att det är viktigt att i högre utsträckning utforma undervisningen i dialog med de studerande.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?