Interaktionen – lärandets moder

Hur uppstår lärande och vilken betydelse har interaktionen? Samspelet är allt, det visar Ali Reza Majlesi i sin avhandling om hur lärandesituationen ser ut i ett SFI-klassrum, där inte alla har tillgång till ett gemensamt språk.

Ali Reza Majlesi
Ali Reza Majlesi

Född 1979
i Iran

Disputerade 2014-03-28
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Learnables in Action. The Embodied Achievement of Opportunities for Teaching and Learning in Swedish as a Second Language Classroom

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag själv läste SFI (svenska för invandrare) tänkte jag på den speciella lärandesituation som det är. Alla elever har inte tillgång till ett gemensamt språk, många kan varken tala med läraren eller med varandra. Hur uppstår lärandet i en sådan situation och hur ser interaktionen ut, det ville jag titta närmare på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville se hur lärandet dyker upp i interaktionen i klassrummet. Vilka medel använder sig lärare och elever för att skapa kommunikation när det verbala språket inte är gemensamt. Jag har velat närgranska själva interaktionen på mikronivå, hur gör vi när vi kommunicerar. För att ta reda på det har jag filmat olika sekvenser i SFI-undervisningen, grupparbeten, katederundervisning och när lärarna delar ut uppgifter till eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är inte bara språklig interaktion i lärandet, det är så mycket mer, som att visa det man vill lära genom kroppsspråk, rita på tavlan, förklara ett ord genom att spela upp det i rollspel. Läraren visade mycket med händerna, exempelvis förklarades ordet motion genom att springa med fingrarna i luften, en av eleverna som dagen efter ville referera till ”motion” sa ordet på sitt eget språk och visade samtidigt med fingrarna. Lärande kan lyftas fram med olika kommunikativa resurser.

– Ett viktigt resultat var även att lärandet inte alltid blev det läraren planerat, i interaktionen uppstod nytt oplanerat lärande, som att lära sig hur och var och på vilket sätt ord och uttryck ska användas. Ibland pratar man om lärande som en process enbart i huvudet men hur lärandet kommer att äga rum är en social aktivitet. Inlärning sker i verkligheten mellan människor, i samarbete. Interaktionen skapar lärande. Det blir väldigt tydligt i en situation där man inte delar samma språk.

Vad överraskade dig?

– Elevernas kompetens att kommunicera, trots att flera elever inte hade tillgång till undervisningsspråket var de mycket aktiva i sin lärandeprocess. Man reparerade vad som gick fel i kommunikationen genom att använda olika typer av kommunikativa resurser. Jag blev mycket imponerad av samspelets kraft.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som lär sig något av någon eller lär någon annan! Det jag visar är hur delikat interaktionen är. Man överför inte bara kunskap som lärare, man skapar kunskapen tillsammans. Eleverna är aktiva deltagare. Och den fysiska interaktionen, att man befinner sig ansikte mot ansikte med den som lär ut är mycket betydelsefullt för att uppleva lärande.

Sidan publicerades 2014-08-12 14:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-08-13 14:08 av John Miller


Relaterat

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Skilda referensramar påverkar undervisningen i sfi

Den kommunikativa undervisningsstrategi som man använder inom sfi bygger på dialog, och det framstår som en paradox eftersom den i demokratisk mening inte är kommunikativ, säger forskaren Hans-Olof Gustavsson. Han menar att det är viktigt att i högre utsträckning utforma undervisningen i dialog med de studerande.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.