Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Vems ord väger tyngst och vad är det som uttalas och inte när arbetslag samtalar om verksamheten? Det är frågor som Sanna Hedrén har undersökt i sin avhandling om kollegiala samtal på fritidshemmet. 

Sanna Hedrén
Sanna Hedrén

Född 1983
Bor i Linköping

Disputerade 2022-08-31
vid Högskolan Väst

 


AVHANDLING
Fritidshemmets (mellan)mål och mening: Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och något jag ofta funderade över var hur olika vi kollegor pratade om barnen och verksamheten, beroende på om samtalen skedde i fikarummet eller under ett arbetslagsmöte. Det här väckte ett intresse kring kollegiala samtal och när jag sedermera fick möjlighet att forska i ämnet fanns det en forskartjänst med inriktning mot fritidshemmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kollegiala samtal och det meningsskapande som kan ske däri. Avhandlingen bygger på observationer av kollegiala samtal vid två arbetslag på ett fritidshem med barn och elever från förskoleklass till årskurs 3. Arbetslagen hade själva valt ut mellanmålet som ett arbetsmoment de ville utveckla och som diskussionsunderlag hade de filmat från mellanmålet. Avhandlingens fokus är hur arbetslagen pratar om mellanmålssituationerna, hur relationer inom arbetslaget påverkar samtalet men också hur och varför vissa saker sägs och andra inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De sätter ljuset på hur olika de kollegiala samtalen kan vara beroende på hur arbetslaget ser ut. Faktorer som påverkar exempelvis interaktion och vem som har legitimitet är huruvida arbetsgruppen är väl inarbetad eller inte, utbildningsnivå och erfarenhet. Ett tydligt resultat är att erfarenhet i yrket väger tyngre än en fritidslärarexamen. Trots att båda arbetslagen arbetade på samma fritidshem var deras förutsättningar för kollegiala samtal helt olika. Det ena arbetslaget som hade arbetat tillsammans i många år, beskrev sig själva som en sammansvetsad grupp där alla ”visste” hur arbetet, som för det mesta fungerade ”jättebra”, bäst skulle utföras. Samtalen i den här gruppen fastnade ofta vid i att allt fungerade ”väldigt bra”. Därmed hade gruppen svårt att komma vidare och prata om möjliga sätt att utveckla mellanmålet. Vid flera tillfällen pekade en outbildad och ganska nyanställd medarbetare i arbetslaget på en situation vid mellanmålet som hon menade skulle kunna förbättras. Det här blev utmanande för de övriga i gruppen som reagerade med att socialisera medarbetaren som nyanställd och avfärdade hennes problematisering med att ”detta är saker man får räkna med”.

– Samtalen i det andra arbetslaget kretsade desto mer kring problem. Här var alla överens om att mellanmålet oftast blev alldeles för rörigt och stökigt. Men när det kom till att försöka hitta utvägar, var deltagarna i gruppen inte lika överens längre. Till skillnad från det första arbetslaget fanns det här fler röster som ville bestämma och de hade svårt att enas hur arbetsmomenten ska genomföras och utvecklas. Sammantaget visar min avhandling att sammansättningen i arbetslaget präglar samtalet. Men jag menar att olikheter i ett arbetslag inte ska ses som en brist. Att istället utgå från att alla tänker på olika och vara lyhörd för det kan öppna upp för ett mer konstruktivt sätt att samtala och arbeta tillsammans. En avgörande faktor för en ökad kvalitet i verksamheten är att få tid för reflektion och strukturerade samtal.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur olika de båda arbetslagens samtal var. De jobbade trots allt på samma skola, med samma barn och elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att verksamma arbetslag inom skolan kan ha det. Men även rektorer och skolledare då avhandling belyser vikten av att få tid till samtal och eftertanke.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-09-22 10:15 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-09-30 09:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

TEMA: Sociala relationer och konflikthantering i fritidshem Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar om effektiva strategier för att hantera konflikter, samt få verktyg och idéer kring hur man kan skapa förutsättningar för, och arbeta med elevers sociala relationer. Föreläsningarna riktar sig till fritidshem men kan vara intressanta för alla som arbetar i skolan.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

”Frirummet” står fortfarande outnyttjat

Och det är synd, säger Lena Molin, som i sin avhandling söker förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser