Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Vems ord väger tyngst och vad är det som uttalas och inte när arbetslag samtalar om verksamheten? Det är frågor som Sanna Hedrén har undersökt i sin avhandling om kollegiala samtal på fritidshemmet. 

Sanna Hedrén
Sanna Hedrén

Född 1983
Bor i Linköping

Disputerade 2022-08-31
vid Högskolan Väst

 


AVHANDLING
Fritidshemmets (mellan)mål och mening: Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare i grunden och något jag ofta funderade över var hur olika vi kollegor pratade om barnen och verksamheten, beroende på om samtalen skedde i fikarummet eller under ett arbetslagsmöte. Det här väckte ett intresse kring kollegiala samtal och när jag sedermera fick möjlighet att forska i ämnet fanns det en forskartjänst med inriktning mot fritidshemmet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om kollegiala samtal och det meningsskapande som kan ske däri. Avhandlingen bygger på observationer av kollegiala samtal vid två arbetslag på ett fritidshem med barn och elever från förskoleklass till årskurs 3. Arbetslagen hade själva valt ut mellanmålet som ett arbetsmoment de ville utveckla och som diskussionsunderlag hade de filmat från mellanmålet. Avhandlingens fokus är hur arbetslagen pratar om mellanmålssituationerna, hur relationer inom arbetslaget påverkar samtalet men också hur och varför vissa saker sägs och andra inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De sätter ljuset på hur olika de kollegiala samtalen kan vara beroende på hur arbetslaget ser ut. Faktorer som påverkar exempelvis interaktion och vem som har legitimitet är huruvida arbetsgruppen är väl inarbetad eller inte, utbildningsnivå och erfarenhet. Ett tydligt resultat är att erfarenhet i yrket väger tyngre än en fritidslärarexamen. Trots att båda arbetslagen arbetade på samma fritidshem var deras förutsättningar för kollegiala samtal helt olika. Det ena arbetslaget som hade arbetat tillsammans i många år, beskrev sig själva som en sammansvetsad grupp där alla ”visste” hur arbetet, som för det mesta fungerade ”jättebra”, bäst skulle utföras. Samtalen i den här gruppen fastnade ofta vid i att allt fungerade ”väldigt bra”. Därmed hade gruppen svårt att komma vidare och prata om möjliga sätt att utveckla mellanmålet. Vid flera tillfällen pekade en outbildad och ganska nyanställd medarbetare i arbetslaget på en situation vid mellanmålet som hon menade skulle kunna förbättras. Det här blev utmanande för de övriga i gruppen som reagerade med att socialisera medarbetaren som nyanställd och avfärdade hennes problematisering med att ”detta är saker man får räkna med”.

– Samtalen i det andra arbetslaget kretsade desto mer kring problem. Här var alla överens om att mellanmålet oftast blev alldeles för rörigt och stökigt. Men när det kom till att försöka hitta utvägar, var deltagarna i gruppen inte lika överens längre. Till skillnad från det första arbetslaget fanns det här fler röster som ville bestämma och de hade svårt att enas hur arbetsmomenten ska genomföras och utvecklas. Sammantaget visar min avhandling att sammansättningen i arbetslaget präglar samtalet. Men jag menar att olikheter i ett arbetslag inte ska ses som en brist. Att istället utgå från att alla tänker på olika och vara lyhörd för det kan öppna upp för ett mer konstruktivt sätt att samtala och arbeta tillsammans. En avgörande faktor för en ökad kvalitet i verksamheten är att få tid för reflektion och strukturerade samtal.

Vad överraskade dig?

– Framför allt hur olika de båda arbetslagens samtal var. De jobbade trots allt på samma skola, med samma barn och elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att verksamma arbetslag inom skolan kan ha det. Men även rektorer och skolledare då avhandling belyser vikten av att få tid till samtal och eftertanke.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-09-22 10:15 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-09-30 09:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

TEMA: Sociala relationer och konflikthantering i fritidshem Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med inspirerande tips på hur du kan arbeta med kreativt skrivande i klassrummet. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod! JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 13 februari.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

”Frirummet” står fortfarande outnyttjat

Och det är synd, säger Lena Molin, som i sin avhandling söker förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.