Internationella kunskapsmätningar missbrukas

Daniel Pettersson

Född 1972
i Göteborg

Disputerade
2008-10-03
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Internationell Kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan

Hur blev du intresserad av ämnet?

– När jag började på forskarutbildningen 2001 presenterades den första PISA-undersökningen och det blev då en diskussion om kunskapsresultaten. Jag fick möjlighet att vara med på en OECD-konferens i Berlin där det fördes diskussioner hur man skulle lägga upp nästa PISA-undersökning. Jag märkte då att fokus flyttades från att förbättra för eleverna till att istället som nation visa bra resultat utifrån rangordningslistorna. Bland både administratörer och politiker pågick en kamp om hur mätningen skulle läggas upp för att gynna just deras länder. Det fick mig att tänka på att det här faktiskt påverkar utbildningssystemet eftersom de internationella kunskapsmätningarna blir viktigare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur de internationella kunskapsmätningarna landar och hur de ges mening och diskuteras av de politiska, administrativa och mediala aktörerna. Jag ger exempel på hur kunskapsmätningarna, till exempel PISA och TIMSS, används och utnyttjas. Vad händer när undersökningarna hamnar i Sverige? Hur formar undersökningarna hur man tänker kring utbildning? Och hur man ska tolka det som sker på internationell nivå och hur påverkar det vad som sker på nationell nivå?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Från de internationella kunskapsmätningarna hämtas argument till redan pågående diskussioner i de olika länderna. Egentligen startas inga nya samtal utifrån kunskapsmätningarna, man är inte intresserad av de kunskaper som presenteras annat än när det har en relevans för pågående diskussioner. När den första PISA-undersökningen kom pågick i Sverige en debatt om ordning och reda i skolan och i undersökningen framkom att det upplevdes vara oordning i svenska klassrum. Detta lyftes fram och blev en jättediskussion. Men om man tittar på Danmark, som hade ännu sämre resultat när det gäller ordning och reda, där blev det ingen diskussion. Där diskuterade man istället hemspråkets vara eller ickevara med utgångspunkt från PISA-undersökningen.

– De internationella kunskapsmätningarna fungerar bra som nulägesbeskrivning utifrån den vision som man redan har om framtidens skola. Har man till exempel en vision att det ska vara en kadaverdisciplin i skolan så funkar kunskapsmätningen bra för att beskriva att det faktisk är oordning i skolan. Har man istället en vision att skolan ska fostra de som är duktiga på grupparbeten kan man också använda kunskapsmätningarna för att beskriva hur nuläget ser ut.

– Kunskapsmätningarna funkar väldigt bra när det gäller att legitimera eller dislegitimera en förd skolpolitik. Ett exempel är när socialdemokraterna fångade upp att Sverige lyckats bra eftersom vi har en bredd i utbildningen och en hög andel högskoleutbildade. Men där pekade moderaterna istället på att Sverige halkar efter när det gäller antalet högskoleutbildade i gruppen yngre män. Samma undersökning kan alltså användas till att legitimera de satsningar man gjort på breddutbildningar, men också diskvalificera politiken som förts när det gäller en viss grupp.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det som har förvånat mig mest är att det varit så tyst från forskarsamhället när det gäller hur man tolkar undersökningarna. Tolkningsrätten har helt okritiskt getts till ett antal skolpolitiker. 2003 stod det klart för mig att man missbrukade undersökningarna och att de användes på ett felaktigt sätt. Jag har bara väntat på att debatten ska explodera. Programmet Kris i skolan i Sveriges Radio satte ju igång debatten, men det förvånade mig att inte media har uppmärksammat det här långt tidigare.
– Utbildningsminister Jan Björklund har ju varit duktig på att använda one-liners från undersökningarna i sin argumentation och det förvånar mig att inte den politiska oppositionen kunnat grusa hans argument.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare, politiker och administratörer kan ha användning av hur man kan tänka kring internationella kunskapsmätningar och vad de står för.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att man kan lägga lite band på missbrukandet av kunskapsmätningarna. De ska ju inte göras för att Sverige ska rankas högre, utan för att komma de svenska eleverna till godo. För många blir mätningarna som en hästkapplöpning där det gäller att vara bäst. Någonstans har man glömt att det finns människor och elever bakom. Man borde fokusera på att hitta bra inlärningsstrategier när det gäller till exempel matematik. Vad gör de länder som har bra resultat som vi kan göra också i Sverige?Jag hoppas att man börjar fundera mer på vilken typ av kunskap vi mår bra av. Ska vi betrakta eleverna som potentiella produktionsenheter eller har kunskap ett egenvärde? Om all kunskap måste förräntas kommer vi förmodligen inte att ha till exempel några kulturantropologer i framtiden. Yrken som dessa gör mycket för människors välbefinnande, vi mår bra av att förstå hur världen hänger ihop.

Sidan publicerades 2008-11-10 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 13:19 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.