Internationella kunskapsmätningar missbrukas

Daniel Pettersson

Född 1972
i Göteborg

Disputerade
2008-10-03
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Internationell Kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan

Hur blev du intresserad av ämnet?

– När jag började på forskarutbildningen 2001 presenterades den första PISA-undersökningen och det blev då en diskussion om kunskapsresultaten. Jag fick möjlighet att vara med på en OECD-konferens i Berlin där det fördes diskussioner hur man skulle lägga upp nästa PISA-undersökning. Jag märkte då att fokus flyttades från att förbättra för eleverna till att istället som nation visa bra resultat utifrån rangordningslistorna. Bland både administratörer och politiker pågick en kamp om hur mätningen skulle läggas upp för att gynna just deras länder. Det fick mig att tänka på att det här faktiskt påverkar utbildningssystemet eftersom de internationella kunskapsmätningarna blir viktigare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur de internationella kunskapsmätningarna landar och hur de ges mening och diskuteras av de politiska, administrativa och mediala aktörerna. Jag ger exempel på hur kunskapsmätningarna, till exempel PISA och TIMSS, används och utnyttjas. Vad händer när undersökningarna hamnar i Sverige? Hur formar undersökningarna hur man tänker kring utbildning? Och hur man ska tolka det som sker på internationell nivå och hur påverkar det vad som sker på nationell nivå?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Från de internationella kunskapsmätningarna hämtas argument till redan pågående diskussioner i de olika länderna. Egentligen startas inga nya samtal utifrån kunskapsmätningarna, man är inte intresserad av de kunskaper som presenteras annat än när det har en relevans för pågående diskussioner. När den första PISA-undersökningen kom pågick i Sverige en debatt om ordning och reda i skolan och i undersökningen framkom att det upplevdes vara oordning i svenska klassrum. Detta lyftes fram och blev en jättediskussion. Men om man tittar på Danmark, som hade ännu sämre resultat när det gäller ordning och reda, där blev det ingen diskussion. Där diskuterade man istället hemspråkets vara eller ickevara med utgångspunkt från PISA-undersökningen.

– De internationella kunskapsmätningarna fungerar bra som nulägesbeskrivning utifrån den vision som man redan har om framtidens skola. Har man till exempel en vision att det ska vara en kadaverdisciplin i skolan så funkar kunskapsmätningen bra för att beskriva att det faktisk är oordning i skolan. Har man istället en vision att skolan ska fostra de som är duktiga på grupparbeten kan man också använda kunskapsmätningarna för att beskriva hur nuläget ser ut.

– Kunskapsmätningarna funkar väldigt bra när det gäller att legitimera eller dislegitimera en förd skolpolitik. Ett exempel är när socialdemokraterna fångade upp att Sverige lyckats bra eftersom vi har en bredd i utbildningen och en hög andel högskoleutbildade. Men där pekade moderaterna istället på att Sverige halkar efter när det gäller antalet högskoleutbildade i gruppen yngre män. Samma undersökning kan alltså användas till att legitimera de satsningar man gjort på breddutbildningar, men också diskvalificera politiken som förts när det gäller en viss grupp.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det som har förvånat mig mest är att det varit så tyst från forskarsamhället när det gäller hur man tolkar undersökningarna. Tolkningsrätten har helt okritiskt getts till ett antal skolpolitiker. 2003 stod det klart för mig att man missbrukade undersökningarna och att de användes på ett felaktigt sätt. Jag har bara väntat på att debatten ska explodera. Programmet Kris i skolan i Sveriges Radio satte ju igång debatten, men det förvånade mig att inte media har uppmärksammat det här långt tidigare.
– Utbildningsminister Jan Björklund har ju varit duktig på att använda one-liners från undersökningarna i sin argumentation och det förvånar mig att inte den politiska oppositionen kunnat grusa hans argument.

Vem har nytta av dina resultat?

– Både lärare, politiker och administratörer kan ha användning av hur man kan tänka kring internationella kunskapsmätningar och vad de står för.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att man kan lägga lite band på missbrukandet av kunskapsmätningarna. De ska ju inte göras för att Sverige ska rankas högre, utan för att komma de svenska eleverna till godo. För många blir mätningarna som en hästkapplöpning där det gäller att vara bäst. Någonstans har man glömt att det finns människor och elever bakom. Man borde fokusera på att hitta bra inlärningsstrategier när det gäller till exempel matematik. Vad gör de länder som har bra resultat som vi kan göra också i Sverige?Jag hoppas att man börjar fundera mer på vilken typ av kunskap vi mår bra av. Ska vi betrakta eleverna som potentiella produktionsenheter eller har kunskap ett egenvärde? Om all kunskap måste förräntas kommer vi förmodligen inte att ha till exempel några kulturantropologer i framtiden. Yrken som dessa gör mycket för människors välbefinnande, vi mår bra av att förstå hur världen hänger ihop.

Sidan publicerades 2008-11-10 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 13:19 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

8 ud af 10 danske unge bevæger sig alt for lidt

Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.