Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi – många blir helt av med sina besvär. Dessutom är det en kostnadseffektiv behandling, visar Martina Nordh i sin avhandling.

Martina Nordh
Martina Nordh

Född 1985
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-05-08
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Fear and missing out : internet-treatment for social anxiety disorder in youth

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som legitimerad psykolog på en öppenvårdsmottagning på BUP i Stockholm där jag träffade många barn och ungdomar med olika typer av ångesttillstånd, fobier och andra besvär. Jag arbetade med KBT som behandlingsmetod och upptäckte hur vanligt det är med olika typer av ångesttillstånd. Även om vi vet att KBT-behandling kan vara effektiv så är tillgängligheten fortfarande ganska låg. Det kan bero på begränsat antal KBT-psykologer eller att man har långt att åka till sin BUP-mottagning.

– Det här projektet dök upp, där man skulle undersöka om man kunde förmedla motsvarande behandling fast via internet, helt enkelt för att öka tillgängligheten och nå fler. Jag blev intresserad och var med och startade upp den här behandlingen för just social fobi och social ångest. Det är ett av de vanligaste ångesttillstånden och det finns väldigt stora behov av behandling för den här gruppen barn och unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om att utveckla en internetförmedlad KBT-förhandling och ta reda på vad barn och ungdomar tycker om att gå igenom ett sådant behandlingsprogram, om det är en genomförbar behandling och att utvärdera effekten. Är det så att vi kan minska social ångest, öka funktionen i vardagen och göra det på ett sånt sätt att det verkar vara kostnadseffektivt?

– Den första delen handlar om behandling och den andra delen är en experimentell studie där vi undersökte om barn och ungdomar med social fobi uppmärksammar sociala stimuli på ett annat sätt än ungdomar som inte har social fobi. I den delen fick barnen och ungdomarna titta på bilder på ansikten för att vi skulle kunna undersöka hur de uppmärksammar dem. Man har sett tidigare, framförallt för vuxna, att det verkar vara så att personer med social fobi uppmärksammar sociala situationer på ett lite annorlunda sätt. Det verkar som att det också ger energi till den sociala ångesten och gör att den vidmakthålls.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att KBT-behandling via internet har effekt för en del av de barn och ungdomar som deltog i studierna. Några av dem blev helt av med sin diagnos och många blev förbättrade och kan leva livet lite mer som de vill. Det är det viktigaste resultatet. Det vi också kunde se var att det verkar som att internet-KBT också är kostnadsbesparande för samhället. De som har fått den här typen av KBT-behandling är mer tid i skolan, och dessutom, när de är i skolan verkar det som om de kan klara av att göra det de ska i skolan lite bättre. Ett av de viktiga resultaten är också att det här är en behandling som många barn och unga tycker är bra. De tycker att de kan ta till sig innehållet och att det är hjälpsamt för de besvären de har.

– Det viktigaste resultatet i den mer experimentella delen är att vi inte upptäckte någon skillnad mellan ungdomarna med social fobi och de utan. Men det är en ganska liten studie, så vi behöver följa upp den med ett större urval. Vi kunde också se att de som verkar undvika social stimuli innan de går in i en behandling också är de som har bäst effekt av behandlingen. Det var ett sidofynd på just den studien, det är också något som vi behöver titta vidare på i större studier för att lära oss mer om vad det är som vidmakthåller social ångest.

Vad överraskade dig?

– Det är ganska enkelt att leva sig in i att vardagen kan vara ganska betungande när man har social fobi, därför att varje interaktion med en annan människa är en potentiell social situation som kan vara väldigt svår. Jag blev glatt överraskad av hur modiga och kreativa barnen och ungdomarna i studien är för att hitta på olika sätt att utmana den här rädslan eller ångesten och verkligen våga prova saker i små steg för att närma sig det som känns obehagligt och väcker ångest.

– Det kanske inte var så överraskande, men så fort vi öppnade studien rasade det in anmälningar. Gissningsvis är det här en grupp barn och unga som har ett stort behov av att få stöd och behandling.

Vem har nytta av dina resultat?

– Planen är att vi ska implementera behandlingen på en BUP-mottagning i Stockholm som jobbar med internetförmedlad-KBT. Förhoppningen är att behandlingen kommer till användning för de barn och ungdomar som har social fobi, vilket är någonstans mellan 5-10 procent av alla barn och ungdomar. Min förhoppning är att det verkligen ska kunna göra en skillnad och öka tillgängligheten till effektiv behandling och sänka trösklarna för att söka vård för social fobi och social ångest.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-06-18 09:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-08-27 16:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.