”Internetgenerationen” stressad av it

Unga idag beskrivs i vissa sammanhang som ”internetgenerationen”, som har höga krav på it-användning bland annat i skolan. Men Sheila Zimics forskning visar att många ungdomar upplever en stress av de krav som ställs på dem att använda it. 

Sheila Zimic
Sheila Zimic

Född 1983 i Sarajevo, Bosnien Disputerade 2014-06-09 vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Internetgenerationen bit för bit. Representationer av IT och ungdom i ett informationssamhälle

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började arbeta på ett forskningsinstitut där jag studerade ungas internetvanor och digitala kompetens. I vissa beskrivningar kallas unga för ”internetgenerationen” och beskrivs då bland annat som teknikkunniga, innovativa, snabba och effektiva. De beskrivs på samma sätt som tekniken och jag ansåg att det var förenklande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ifrågasätter idén om en internetgeneration genom att studera vilken betydelse dess delar – ”teknik” och ”ung generation” ges i olika kontexter eller diskurser. Jag studerar både en akademisk kontext där ungdomar benämns som en internetgeneration och ungdomars egen kontext där jag har bett grupper av ungdomar att genom kollage och intervjuer beskriva hur det är att vara ung i dagens samhälle.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Idén om internetgenerationen utgår från marknadsekonomiska intressen, inte från ungas egna beskrivningar av hur det är att varar ung och vilken betydelse it har för dem.

– I den akademiska diskursen ses ungdomar som aktiva konsumenter, så kallade prosumers – en blandning mellan producent och konsument. Det är en idé som har fått stor spridning, även inom skolan. Eleverna beskrivs ha höga krav på en it-baserad undervisning, och att de blir understimulerade om de inte får använda it som verktyg. Idén bygger också på att det är de unga som ska visa oss in i framtiden där it ges en viktig roll.

– Tvärt emot vittnar ungdomarna i min studie om att de känner sig stressade av de höga krav som ställs på dem kopplat till it. De förväntas göra massor av val vilket leder till prestationsångest och stress.

– I den akademiska diskursen förs det fram att det är de unga som har kontrollen över tekniken. Men de unga själva beskriver att de känner en stress av it-användningen, och av att det ses som ett måste att exempelvis använda sociala medier som Facebook.

Vad överraskade dig?

Den stress och prestationsångest kopplat till it-användning som många av ungdomarna i min studie lyfte fram.

Vem har nytta av dina resultat?

Beslutsfattare, andra forskare, systemvetare, skolledning, lärare och föräldrar – egentligen alla vuxna som skapar ett samhälle för barn och unga att växa upp i. Mina resultat ger möjlighet till en reflektion över den tekniska utvecklingen – och en påminnelse om att vi kan vara med och påverka hur den utvecklingen ska se ut.

Sidan publicerades 2014-10-23 10:52 av John Miller
Sidan uppdaterades 2014-10-26 16:05 av John Miller


Relaterat

Digital kompetens utnyttjas inte i skolan

Rörelsehindrade barn har en mer varierad datoraktivitet på fritiden än i skolan i jämförelse med andra barn. Det innebär att de borde ha en digital kompetens som de skulle kunna använda i skolan, men så är inte fallet. Det konstaterar Helene Lidström i avhandlingen ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities .

E – lärande måste anpassas kulturellt

Vad som ses som god kvalitet i utbildning varierar mellan olika länder. För att internetbaserat lärande i högre utbildning ska vara framgångsrikt krävs att både teknik och formerna för undervisning och examination anpassas till en kulturell kontext. Det visar Davoud Masoumi, i avhandlingen Quality in E-learning in a Cultural Context: The Case of Iran.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.