Introduktionsprogrammet viktigaste vägen in i svenska samhället

Nyanlända ungdomar som går gymnasiets introduktionsprogram konstaterar att utbildning är avgörande för att komma in i det svenska samhället och att introduktionsprogrammet är ett nödvändigt steg på vägen. Det visar Hassan Sharif i sin avhandling.

Hassan Sharif
Hassan Sharif

Födelseår 1973
Bor i  Stockholm

Disputerade 2017-06-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare på Södertörns högskola i flera år. Mitt intresse för nyanlända kommer från att jag själv kom till Sverige i samma ålder som eleverna i min studie och jag gick också introduktionsutbildning för nyanlända gymnasieelever.

– Under åren som lärarutbildare har jag varit inblandad i en del forskningscirklar om hur skolan ska organisera sitt arbete med nyanlända. Jag har också haft flera lärarstudenter som under sin VFU har uppmärksammat och berättat om utbildningen för nyanlända. En kombination av mina egna personliga erfarenheter och min profession har gjort mig naturligt intresserad av de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en grupp nyanlända gymnasieungdomar från Irak och deras möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning som heter Språkintroduktion. När jag gjorde min studie hette den IVIK.

– Jag har studerat ungdomarnas socioekonomiska bakgrund och deras klasstillhörighet, etniska, religiösa och språkliga bakgrund och om det i sin tur har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen. Jag har också studerat om deras sociokulturella bakgrund har betydelse för hur de ser på utbildning och vad utbildningen betyder för deras fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att introduktionsutbildningen inte bara är en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper – det är den viktigaste vägen in i det svenska samhället. Ungdomarna i studien konstaterar att utbildning är avgörande för deras möjlighet att bli etablerade i det svenska samhället och de ser introduktionsutbildningen som en nödvändig förutsättning för att komma vidare i utbildningssystemet.

– Samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

– Eleverna beskriver också att de tycker att Språkintroduktionsprogrammet är en bra plats att börja om från början. En plats där man i lugn och ro kan ta igen missade skolkunskaper och det beskriver de som något positivt. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att eleverna inte känner sig ensamma och otrygga.

Vad överraskade dig?

– Att det trots flera decennier av migration och utbildning för nyanlända ungdomar och barn fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man från svenska skolans sida ska ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper, färdigheter, flerspråkighet och det driv som de har med sig när de kommer nya i svenska skolan. Det är elever som ofta har höga ambitioner men från skolans sida kan man inte riktigt ta tillvara på det och transformera det drivet till något positivt.

– En annan sak handlar om att nyanlända migranter, framförallt från utomeuropeiska länder i mellanöstern, oftast bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. När de kommer till skolan placeras de i introduktionsklasser lite vid sidan om, i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden. Eleverna är fysiskt placerade vid sidan och de hamnar även mentalt vid sidan om eftersom de inte går i den ”riktiga” skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har haft en tydlig målgrupp i bakhuvudet – de nyanlända eleverna, deras lärare och skolledare men även kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-20 13:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-09-08 11:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan viktig för många nyanlända

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.

Skolan där trygghet, trivsel och relationer står i fokus

Ekhamraskolan i Mariestad är en högstadieskola med spännande syn på extra anpassningar. Alla pedagoger ska ha en god relation till alla elever. Aktiva pedagoger skapar trygghet. Visionen är att extra anpassningar och särskilt stöd hör till det dagliga arbetet.