Introduktionsprogrammet viktigaste vägen in i svenska samhället

Nyanlända ungdomar som går gymnasiets introduktionsprogram konstaterar att utbildning är avgörande för att komma in i det svenska samhället och att introduktionsprogrammet är ett nödvändigt steg på vägen. Det visar Hassan Sharif i sin avhandling.

Hassan Sharif
Hassan Sharif

Födelseår 1973
Bor i  Stockholm

Disputerade 2017-06-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare på Södertörns högskola i flera år. Mitt intresse för nyanlända kommer från att jag själv kom till Sverige i samma ålder som eleverna i min studie och jag gick också introduktionsutbildning för nyanlända gymnasieelever.

– Under åren som lärarutbildare har jag varit inblandad i en del forskningscirklar om hur skolan ska organisera sitt arbete med nyanlända. Jag har också haft flera lärarstudenter som under sin VFU har uppmärksammat och berättat om utbildningen för nyanlända. En kombination av mina egna personliga erfarenheter och min profession har gjort mig naturligt intresserad av de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en grupp nyanlända gymnasieungdomar från Irak och deras möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning som heter Språkintroduktion. När jag gjorde min studie hette den IVIK.

– Jag har studerat ungdomarnas socioekonomiska bakgrund och deras klasstillhörighet, etniska, religiösa och språkliga bakgrund och om det i sin tur har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen. Jag har också studerat om deras sociokulturella bakgrund har betydelse för hur de ser på utbildning och vad utbildningen betyder för deras fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att introduktionsutbildningen inte bara är en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper – det är den viktigaste vägen in i det svenska samhället. Ungdomarna i studien konstaterar att utbildning är avgörande för deras möjlighet att bli etablerade i det svenska samhället och de ser introduktionsutbildningen som en nödvändig förutsättning för att komma vidare i utbildningssystemet.

– Samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

– Eleverna beskriver också att de tycker att Språkintroduktionsprogrammet är en bra plats att börja om från början. En plats där man i lugn och ro kan ta igen missade skolkunskaper och det beskriver de som något positivt. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att eleverna inte känner sig ensamma och otrygga.

Vad överraskade dig?

– Att det trots flera decennier av migration och utbildning för nyanlända ungdomar och barn fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man från svenska skolans sida ska ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper, färdigheter, flerspråkighet och det driv som de har med sig när de kommer nya i svenska skolan. Det är elever som ofta har höga ambitioner men från skolans sida kan man inte riktigt ta tillvara på det och transformera det drivet till något positivt.

– En annan sak handlar om att nyanlända migranter, framförallt från utomeuropeiska länder i mellanöstern, oftast bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. När de kommer till skolan placeras de i introduktionsklasser lite vid sidan om, i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden. Eleverna är fysiskt placerade vid sidan och de hamnar även mentalt vid sidan om eftersom de inte går i den ”riktiga” skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har haft en tydlig målgrupp i bakhuvudet – de nyanlända eleverna, deras lärare och skolledare men även kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-20 13:12 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:28 av


Relaterat

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

PISA och TIMSS ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Internationella kunskapsmätningar i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan. Men man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.