Dela:

Introduktionsprogrammet viktigaste vägen in i svenska samhället

Nyanlända ungdomar som går gymnasiets introduktionsprogram konstaterar att utbildning är avgörande för att komma in i det svenska samhället och att introduktionsprogrammet är ett nödvändigt steg på vägen. Det visar Hassan Sharif i sin avhandling.

Hassan Sharif
Hassan Sharif

Födelseår 1973
Bor i  Stockholm

Disputerade 2017-06-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare på Södertörns högskola i flera år. Mitt intresse för nyanlända kommer från att jag själv kom till Sverige i samma ålder som eleverna i min studie och jag gick också introduktionsutbildning för nyanlända gymnasieelever.

– Under åren som lärarutbildare har jag varit inblandad i en del forskningscirklar om hur skolan ska organisera sitt arbete med nyanlända. Jag har också haft flera lärarstudenter som under sin VFU har uppmärksammat och berättat om utbildningen för nyanlända. En kombination av mina egna personliga erfarenheter och min profession har gjort mig naturligt intresserad av de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en grupp nyanlända gymnasieungdomar från Irak och deras möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning som heter Språkintroduktion. När jag gjorde min studie hette den IVIK.

– Jag har studerat ungdomarnas socioekonomiska bakgrund och deras klasstillhörighet, etniska, religiösa och språkliga bakgrund och om det i sin tur har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen. Jag har också studerat om deras sociokulturella bakgrund har betydelse för hur de ser på utbildning och vad utbildningen betyder för deras fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att introduktionsutbildningen inte bara är en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper – det är den viktigaste vägen in i det svenska samhället. Ungdomarna i studien konstaterar att utbildning är avgörande för deras möjlighet att bli etablerade i det svenska samhället och de ser introduktionsutbildningen som en nödvändig förutsättning för att komma vidare i utbildningssystemet.

– Samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

– Eleverna beskriver också att de tycker att Språkintroduktionsprogrammet är en bra plats att börja om från början. En plats där man i lugn och ro kan ta igen missade skolkunskaper och det beskriver de som något positivt. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att eleverna inte känner sig ensamma och otrygga.

Vad överraskade dig?

– Att det trots flera decennier av migration och utbildning för nyanlända ungdomar och barn fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man från svenska skolans sida ska ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper, färdigheter, flerspråkighet och det driv som de har med sig när de kommer nya i svenska skolan. Det är elever som ofta har höga ambitioner men från skolans sida kan man inte riktigt ta tillvara på det och transformera det drivet till något positivt.

– En annan sak handlar om att nyanlända migranter, framförallt från utomeuropeiska länder i mellanöstern, oftast bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. När de kommer till skolan placeras de i introduktionsklasser lite vid sidan om, i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden. Eleverna är fysiskt placerade vid sidan och de hamnar även mentalt vid sidan om eftersom de inte går i den ”riktiga” skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har haft en tydlig målgrupp i bakhuvudet – de nyanlända eleverna, deras lärare och skolledare men även kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-20 13:12 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:28 av


Relaterat

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer