Introduktionsprogrammet viktigaste vägen in i svenska samhället

Nyanlända ungdomar som går gymnasiets introduktionsprogram konstaterar att utbildning är avgörande för att komma in i det svenska samhället och att introduktionsprogrammet är ett nödvändigt steg på vägen. Det visar Hassan Sharif i sin avhandling.

Hassan Sharif
Hassan Sharif

Födelseår 1973
Bor i  Stockholm

Disputerade 2017-06-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt. Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärarutbildare på Södertörns högskola i flera år. Mitt intresse för nyanlända kommer från att jag själv kom till Sverige i samma ålder som eleverna i min studie och jag gick också introduktionsutbildning för nyanlända gymnasieelever.

– Under åren som lärarutbildare har jag varit inblandad i en del forskningscirklar om hur skolan ska organisera sitt arbete med nyanlända. Jag har också haft flera lärarstudenter som under sin VFU har uppmärksammat och berättat om utbildningen för nyanlända. En kombination av mina egna personliga erfarenheter och min profession har gjort mig naturligt intresserad av de frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om en grupp nyanlända gymnasieungdomar från Irak och deras möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning som heter Språkintroduktion. När jag gjorde min studie hette den IVIK.

– Jag har studerat ungdomarnas socioekonomiska bakgrund och deras klasstillhörighet, etniska, religiösa och språkliga bakgrund och om det i sin tur har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen. Jag har också studerat om deras sociokulturella bakgrund har betydelse för hur de ser på utbildning och vad utbildningen betyder för deras fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att introduktionsutbildningen inte bara är en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper – det är den viktigaste vägen in i det svenska samhället. Ungdomarna i studien konstaterar att utbildning är avgörande för deras möjlighet att bli etablerade i det svenska samhället och de ser introduktionsutbildningen som en nödvändig förutsättning för att komma vidare i utbildningssystemet.

– Samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

– Eleverna beskriver också att de tycker att Språkintroduktionsprogrammet är en bra plats att börja om från början. En plats där man i lugn och ro kan ta igen missade skolkunskaper och det beskriver de som något positivt. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att eleverna inte känner sig ensamma och otrygga.

Vad överraskade dig?

– Att det trots flera decennier av migration och utbildning för nyanlända ungdomar och barn fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man från svenska skolans sida ska ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper, färdigheter, flerspråkighet och det driv som de har med sig när de kommer nya i svenska skolan. Det är elever som ofta har höga ambitioner men från skolans sida kan man inte riktigt ta tillvara på det och transformera det drivet till något positivt.

– En annan sak handlar om att nyanlända migranter, framförallt från utomeuropeiska länder i mellanöstern, oftast bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. När de kommer till skolan placeras de i introduktionsklasser lite vid sidan om, i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden. Eleverna är fysiskt placerade vid sidan och de hamnar även mentalt vid sidan om eftersom de inte går i den ”riktiga” skolan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har haft en tydlig målgrupp i bakhuvudet – de nyanlända eleverna, deras lärare och skolledare men även kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-20 13:12 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:28 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Nyanlända vill snabbt in i ordinarie klass

Övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är den svaga länken i nyanländas utbildning. Många lärare i ordinarie klasser jobbar heller inte medvetet med social inkludering, konstaterar Jenny Nilsson Folke.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Vetenskaplig artikel inom FoU-programmet Undervisning i förskolan

Nu finns ytterligare en vetenskaplig artikel skriven inom ramen för Ifous FoU-program Undervisning i förskolan. Artikeln är skriven av universitetslektor Linda Palla och professor Ann-Christine Vallberg-Roth, Malmö universitet, och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Problems of Education in the 21st Century.

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats