IT-studenter formas till tekniska problemlösare

Anne-Kathrin Peters visar i sin avhandling att datavetenskap och IT-programmet tycks styra studenter mot teknisk problemlösning. Många med med ett bredare intresse hoppar av eller tänker om för att bli sedda som kompetenta.

Anne-Kathrin Peters
Anne-Kathrin Peters

Född 1984
Bor i Uppsala

Disputerade 2017-12-01
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är inspirerad av egen erfarenhet. Jag läste datavetenskap för att jag ville bidra till samhället men hade svårt att känna mig hemma i utbildningen. Jag hoppade av och jobbade ett tag innan jag hoppade på igen och läste klart utbildningen. Men mina frågor om vem jag är som datavetare fick jag inget svar på.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt tjugotre studenter som läser datavetenskap eller IT-programmet, under tre års tid. Tanken var att se hur de upplever utbildningen, hur deras intressen utvecklas och vilka känslor som är inblandade när de engagerar sig i studieämnet datavetenskap/IT i olika sociala kontexter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att delta handlar om att att göra, tänka, känna, som någonting som förhandlas i interaktion mellan olika människor. Det finns två sätt att delta i ämnet datavetenskap IT som studenterna pratar mycket om, som verkar dominerande i lärandemiljön, att skapa tekniska artefakter och att lösa tekniska problem.

– Vissa studenter hade en bred syn på utbildningen i början av sina studier, med intresse för exempelvis konst eller att bidra till samhället, men de fortsätter inte att prata om ämnet på samma sätt. Utbildningen verkar inte ge studenterna stöd för detta. Flera av dem hoppade av eller började fokusera mer på teknisk problemlösning, vilket gör att de blir sedda som kompetenta. I ett gruppsamtal med 6-8 studenter blev det väldigt tydligt sagt att man inte kan visa sig som någon som är intresserad av “mjukare”, mindre tekniska aspekter, då hamnar man i samma kategori som de studenter som inte kan programmera, som glider genom studierna.

Vad överraskade dig?

– Att studenterna kunde resonera så olika från år till år. En student pratade år ett om att det fanns en naturlig koppling mellan datavetenskap och politik. År två menade samma student att hen inte tänker på politik längre och år tre säga att datavetenskap och politik är så olika och att det är bästa att hålla sig till datavetenskapen. Jag tänker att det kan bero på påverkan av den sociala kontexten, som lärare och kamrater, under utbildningens gång.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är involverade i utbildningarna. Jag tänker på politiker, lärarstudenter och utbildningsledare. Det är viktigt att elever med olika bakgrund och intressen får möjlighet att uppleva ämnet datavetenskap som intressant.

Annika Larsson Sjöberg
Foto: Elin Stahre

Sidan publicerades 2018-02-26 10:56 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer