Hoppa till sidinnehåll
Intervju

IT-tekniken inte given bland distanselev

Publicerad:2009-02-06
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Att använda modern teknologi för att kommunicera är inte självklart för distansstuderande. Lärare vid distansutbildning måste därför i högre utsträckning utforma uppgifter som stimulerar eleverna till dialog i det virtuella rummet, säger Anita Mattsson som studerat flexibel utbildning i praktiken.

Anita Mattsson

Född 1955
i Skövde

Disputerade
2009-01-30
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande.

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag har arbetat som datapedagog och distanslärare och är av den anledningen intresserad av att förstå hur distanselever upplever sina studier och hur och när de kommunicerar med varandra och lärarna.

Vad handlar avhandlingen om?

Det är en fallstudie av en distanskurs. Jag har studerat elevernas inlägg, alltså de meddelanden som de skriver på i det databaserade konferenssystem, ett slags mejlsystem, som används i undervisningen. Jag har följt elevernas kommunikation mellan varandra och läraren. Avhandlingen handlar om hur studenterna formar sin pedagogiska praktik utifrån de förutsättningar som ges.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

I min studie har jag hittat tre olika sätt som eleverna arbetar på. Den första gruppen finner man de flesta elever och här läggs samarbetet upp på ett traditionellt sätt. Uppgifterna delas ut och var och en gör sin bit. Det gav inte upphov till några diskussioner mellan vare sig elever eller lärare, det virtuella rummet blev tyst eftersom alla satt på sin kammare och gjorde sitt. Grupp nummer två däremot delade inte upp uppgifterna utan här gjorde alla allt, vilket ledde till livliga diskussioner över nätet. Man diskuterade innehåll i litteraturen och hur uppgifterna skulle utföras och det virtuella rummet blev en lärande miljö. Här kunde också läraren tydligt följa arbetets gång i gruppen. Grupp tre är en hybrid av de två första. Här delade man visserligen upp vissa uppgifter på traditionellt vis men man diskuterade det pågående arbetet med varandra. Här använde sig eleverna inte bara av det verktyg som kursen erbjöd, utan även av andra tekniska hjälpmedel som telefon, MSM för att kommunicera med varandra.

En slutsats av min studie är att distanslärare i större utsträckning måste ha en dialog med studenter om hur tekniken ska användas men också formulera uppgifter som gör att studenter kommunicerar med varandra genom de system som erbjuds. Tanken med tekniken i distansstudier är ju att studenter och lärare ska föra en dialog. Det finns med andra ord en stor pedagogisk potential när det gäller användandet av teknologi i flexibel utbildning.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att det faktiskt inte var fler som använde sig av mobiltelefoner eller MSM för att kommunicera med varandra. Många av de här studenterna är ju unga och vana att använda olika slags teknologi, men få, förutom de i grupp tre, kommunicerade på andra sätt än genom det verktyg som kursen erbjöd.

Vem har nytta av dina resultat?

Förhoppningsvis alla som är intresserade av att arbeta med flexibel utbildning. Det här är en empirnära studie som är ganska lätt att ta till sig.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag tror att den kan vara en del av den diskussion som förs kring flexibel utbildning. För vi måste bli bättre på att organisera distansutbildning som ju har helt andra villkor än klassrumsutbildning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev