Dela:

IT-tekniken inte given bland distanselev

Anita Mattsson

Född 1955
i Skövde

Disputerade
2009-01-30
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande.

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag har arbetat som datapedagog och distanslärare och är av den anledningen intresserad av att förstå hur distanselever upplever sina studier och hur och när de kommunicerar med varandra och lärarna.

Vad handlar avhandlingen om?

Det är en fallstudie av en distanskurs. Jag har studerat elevernas inlägg, alltså de meddelanden som de skriver på i det databaserade konferenssystem, ett slags mejlsystem, som används i undervisningen. Jag har följt elevernas kommunikation mellan varandra och läraren. Avhandlingen handlar om hur studenterna formar sin pedagogiska praktik utifrån de förutsättningar som ges.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

I min studie har jag hittat tre olika sätt som eleverna arbetar på. Den första gruppen finner man de flesta elever och här läggs samarbetet upp på ett traditionellt sätt. Uppgifterna delas ut och var och en gör sin bit. Det gav inte upphov till några diskussioner mellan vare sig elever eller lärare, det virtuella rummet blev tyst eftersom alla satt på sin kammare och gjorde sitt. Grupp nummer två däremot delade inte upp uppgifterna utan här gjorde alla allt, vilket ledde till livliga diskussioner över nätet. Man diskuterade innehåll i litteraturen och hur uppgifterna skulle utföras och det virtuella rummet blev en lärande miljö. Här kunde också läraren tydligt följa arbetets gång i gruppen. Grupp tre är en hybrid av de två första. Här delade man visserligen upp vissa uppgifter på traditionellt vis men man diskuterade det pågående arbetet med varandra. Här använde sig eleverna inte bara av det verktyg som kursen erbjöd, utan även av andra tekniska hjälpmedel som telefon, MSM för att kommunicera med varandra.

En slutsats av min studie är att distanslärare i större utsträckning måste ha en dialog med studenter om hur tekniken ska användas men också formulera uppgifter som gör att studenter kommunicerar med varandra genom de system som erbjuds. Tanken med tekniken i distansstudier är ju att studenter och lärare ska föra en dialog. Det finns med andra ord en stor pedagogisk potential när det gäller användandet av teknologi i flexibel utbildning.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, att det faktiskt inte var fler som använde sig av mobiltelefoner eller MSM för att kommunicera med varandra. Många av de här studenterna är ju unga och vana att använda olika slags teknologi, men få, förutom de i grupp tre, kommunicerade på andra sätt än genom det verktyg som kursen erbjöd.

Vem har nytta av dina resultat?

Förhoppningsvis alla som är intresserade av att arbeta med flexibel utbildning. Det här är en empirnära studie som är ganska lätt att ta till sig.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag tror att den kan vara en del av den diskussion som förs kring flexibel utbildning. För vi måste bli bättre på att organisera distansutbildning som ju har helt andra villkor än klassrumsutbildning.

Sidan publicerades 2009-02-06 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 16:32 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer