The individual development plan as tool and practice in Swedish compulsory school
I sin studie problematiserar Åsa Hirsh IUP som verktyg för lärande och bedömning:
– Det finns lärare som lyckats väldigt bra med att hitta den här balansen, medan andra håller på att arbeta ihjäl sig för att uppfylla alla de krav som ställs på dem, säger Åsa Hirsh.
Åsa Hirsh
Claes Nilholm, professor, Högskolan i Jönköping. Viveca Lindberg, docent, Stockholms universitet. Cristina Robertson, Fil.dr, Jönköpings kommun.
Patricia Murphy, professor, Open University.
Högskolan i Jönköping
2013-11-29
The individual development plan as tool and practice in Swedish compulsory school
Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning
Abstrakt
Sedan 2006 finns ett lagstadgat krav på att svenska grundskollärare ska använda individuella utvecklingsplaner (IUP) som del av sin bedömningspraktik. IUP har utvecklats genom två stora reformer och genomgår i skrivande stund en tredje som innebär att dokumentationskraven minskas. Det ursprungliga syftet med IUP var formativt: ett dokument innehållandes mål och strategier för elevens fortsatta lärande skulle författas i anslutning till utvecklingssamtalet varje termin.
I och med 2008 års reform tillfördes krav på skriftliga omdömen i varje skolämne, samt möjlighet att använda betygsliknande symboler. Avhandlingen syftar till att skapa kunskap om IUP som verktyg, i termer av vad som karaktäriserar såväl dokumentinnehåll som lärares beskrivningar av sitt kontinuerliga arbete med innehållet i dokumenten. Avhandlingen innehåller fyra olika artiklar (delstudier), där två delstudier baseras på 379 insamlade IUP-dokument från grundskolans årskurs 3, 5 och 8, och de två andra bygger på intervjuer med 15 lärare från grundskolans olika stadier. Genomgående har kvalitativ innehållsanalys använts för att processa data. Det analytiska ramverket består i Latours konceptuella par inscription – translation, Wartofskys begrepp primära/sekundära/tertiära artefakter, och Wertchs distinktion mellan mastery och appropriation. Tillsammans bildar dessa begrepp ett övergripande ramverk för att förstå hur IUP blir ett kontextuellt format verktyg som medierar lärares handlingar i praktiken. Dessutom används begreppet motsättningar i verksamhetsteoretisk mening för att förstå och diskutera dilemman som lärare upplever i relation till IUP. I artikel 1 undersöks mål och strategier som ges till elever i den framåtsyftande delen av IUP, och dessa diskuteras i förhållande till definitioner av formativ bedömning.
Begrepp genereras ur det empiriska materialet och används för skapandet av en typologi av mål- och strategityper som relaterar antingen till varande-aspekter (elevers uppförande, attityder, personligheter), eller till lärande-aspekter (skolämneskunskap). I artikel 2 undersöks fördelningen av varande- och lärandemål mellan de olika könen. Resultaten pekar på en betydande skillnad mellan könen när det gäller varandemålen. Möjliga anledningar till den könsbundna fördelningen av mål diskuteras från ett doing-gender-perspektiv, och proportionen av varandemål i IUP diskuteras utifrån ett validitetsperspektiv. I artikel 3 och 4 studeras lärares kontinuerliga arbete med IUP. Arbetet förstås som att det formas och utvecklas i relation till de syften lärare uppfattar att de ska åstadkomma med hjälp av IUP i kombination med de kontextuella villkor som skapar förutsättningar för deras arbete. Tre kvalitativt olika sätt att förstå och arbete med IUP beskrivs i en typologi i artikel 3, och tre centrala IUP-relaterade dilemman (dokumentation vs undervisning, officiellt vs elevvänligt språk, summativa vs formativa bedömningssyften) diskuteras i artikel 4. En preliminär kategorisering av lärares strategier för att hantera dessa dilemman presenteras också.
Resultaten i de fyra artiklarna syntetiseras i en avslutande diskussion, där lärares sätt att skriva dokument och omsätta dokumentinnehåll i praktiken förstås som formade i brytningspunkten mellan regler och riktlinjer på nationell och kommunal policynivå, lokal praxisnivå, och företag som skapar och säljer dokumentationslösningar. En rad olika syften ska uppnås med hjälp av IUP, vilket gör IUP till ett potentiellt spänningsfält som inte alla gånger är lätt för lärare att hantera och navigera. Flera IUP-relaterade svårigheter, men också möjligheter och meningserbjudanden, visualiseras i avhandlingens delstudier och den sammanfattande diskussionen.
The individual development plan as tool and practice in Swedish compulsory school
Since 2006 Swedish compulsory school teachers are required to use individual development plans (IDPs) as part of their assessment practices. The IDP has developed through two major reforms and is currently about to undergo a third in which requirements for documentation are to be reduced. The original purpose of IDP was formative: a document containing targets and strategies for the student‟s future learning was to be drawn up at the parent-pupil-teacher meeting each semester.
The 2008 reform added requirements for written summative assessments/ grade-like symbols to be used in the plan. This thesis aims to generate knowledge of the IDP as a tool in terms of what characterizes IDP documents as well as teachers‟ descriptions of continuous IDP work. It contains four articles. The first two are based on 379 collected IDP documents from all stages of compulsory school, and the last two build on interviews with 15 teachers. Throughout, qualitative content analysis has been used for processing data. The analytical framework comprises Latour‟s conceptual pair inscription – translation, Wartofsky‟s notions of primary/secondary/tertiary artifacts, and Wertsch‟s distinction between mastery and appropriation, which together provide an overall framework for understanding how the IDP becomes a contextually shaped tool that mediates teachers‟ actions in practice. Moreover, the activity theoretical concept of contradiction is used to understand and discuss dilemmas teachers experience in relation to IDP. In article 1, targets and strategies for future learning given to students are investigated and discussed in relation to definitions of formative assessment.
Concepts were derived from the data and used for creating a typology of target and strategy types related either to being aspects (students‟ behavior/attitudes/personalities) or to subject matter learning. In article 2, the distribution of being and learning targets to boys and girls, respectively, is investigated. The results point to a significant gendered difference in the distribution of being targets. Possible reasons for the gendered distribution are discussed from a doing-gender perspective, and the proportion of being targets in IDPs is discussed from an assessment validity point of view. In article 3, teachers‟ continuous work with IDPs is explored, and it is suggested that IDP work develops in relation to perceived purposes and the contextual conditions framing teachers‟ work. Three qualitatively different ways of perceiving and working with IDP are described in a typology. Article 4 elaborates on dilemmas that teachers experience in relation to IDP, concerning time, communication, and assessment. A tentative categorization of dilemma management strategies is also presented.
Results are synthesized in the final part of the thesis, where the ways in which documents are written and IDP work is carried out are discussed as being shaped in the intersection between rules and guidelines at national, municipal and local school level, and companies creating solutions for IDP documentation. Various purposes are to be achieved with the help of the IDP, which makes it a potential field of tension that is not always easy for teachers to navigate. Several IDP-related difficulties, but also opportunities and affordances, are visualized in the studies of this thesis.
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
