Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

IV-programmet – ett pedagogiskt dilemma

Publicerad:2009-05-11
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Pia Skott behandlar i sin avhandling ett aktuellt ämne, problematiken kring det individuella programmet, IV. Hon låter IV-frågan illustrera hur olika nivåer i styrsystemet hänger ihop hur den nationella politiken utformas och möter genomförandet på kommunal nivå.

Pia Skott

Född 1967
i Stockholm men uppväxt i Siljansnäs

Disputerade
2009-04-28
vid Uppsala universitet

Avhandling

Läroplan i rörelse: Det individuella programmet i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik

Hur blev du intresserad av ämnet?

- Jag blev klar gymnasielärare i mitten av 1990-talet när den nya gymnasieskolan sjösattes. När vi lärare skulle ta emot nya heterogena elevgrupper, med många olika kunskapsnivåer, började jag fundera över hur det egentligen var tänkt. När betygssystemet samtidigt ändrades, och alla elever förväntades uppnå minst G, kändes det som att ansvaret för att få igenom alla landade på mina axlar. Eftersom det inte alltid var möjligt kände jag mig misslyckad och lite besviken på vad som förväntades av mig.

- När jag sedan under en period arbetade med utbildningspolitiska frågor, både som tjänsteman i riksdagen och som politiker i en kommunal skolstyrelse, överraskades jag över hur mycket de politiker jag mötte kunde om skolan. Samtidigt förvånades jag över att lärarna som uppvaktade mig i politikerrollen utgick från att jag inte visste någonting om skolans värld. Det var här intresset väcktes för hur mötet mellan de olika nivåerna tar gestalt, mellan de politiska beslutsfattarna och de kommunala genomförarna, såväl lokala politiker och tjänstemän som rektorer och lärare ute i skolorna.

- Det visade sig att jag inte var ensam om att intressera mig för de här frågorna. På Arbetslivsinstitutet startade man vid den här tiden en forskarskola, Skolliv, där frågeställningarna väcktes av företrädare för skolan. Man ville bland annat veta mer om hur styrningen av skolan fungerade och hur relationen mellan olika nivåer i styrsystemet såg ut. Jag sökte och fick en doktorandtjänst som kallades skolan och kommunerna

Vad handlar avhandlingen om?

- Rent konkret kan man säga att jag har studerat mötet mellan den nationella politiken och det kommunala genomförandet av gymnasieskolans individuella program, IV. Men avhandlingen handlar egentligen inte specifikt om IV, utan IV fungerar som ett exempel för att kunna studera mötet mellan olika nivåer i styrsystemet. Fokus i avhandlingen ligger med andra ord på styrning. Jag har använt problematiken kring IV för att studera olika ställningstaganden som rör den politiska visionen om en skola för alla, där målet är att alla elever ska gå i en och samma skola, och oberoende av förutsättningar mötas i de enskilda klasserna. Det finns två sätt att förverkliga den målsättningen. Det viktigaste verktyget är lärarna, som förväntas kunna individualisera inom klassens ram. Det andra är att tillåta olika organisatoriska uppdelningar, till exempel. nivågrupperingar.

- I avhandlingen studerar jag hur IV har realiserats i en kommun, samt hur nationella politiker vid olika tillfällen betraktat IV, och därigenom också den övriga gymnasieskolan, och inte minst lärarna. Ser de IV som en organisation utanför gymnasiet, som de vill avskaffa så att eleverna kan inordnas i de vanliga klasserna, eller anses IV nödvändigt för att kunna ge alla en gymnasieutbildning?

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

- Jag visar bland annat varför IV-frågan är en så svårlöst politisk fråga. Den inrymmer ett grundläggande pedagogiskt dilemma som hänger samman med de heterogena elevgrupperna. Förenklat kan man säga att det uppstår ett problem i mötet mellan de politiska visionerna och genomförandet av dem, något som också hänger ihop med gymnasieskolans olika syften.I avhandlingen undersöker jag också hur utbildningspolitik blir till. Jag har studerat utredningar, remissyttranden och riksdagsbehandling och redogör för vad som ligger bakom olika enskilda beslut. Det visar sig att det som görs på kommunal nivå över tid, har stor betydelse för hur den nationella politiken utformas. Både kommuner, enskilda skolor och lärare deltar dessutom aktivt i utformandet av politiken genom att arbeta i anslutning till utredningar, skicka in remissvar och så vidare. Att regeringen precis valt att bryta ut IV-frågan ur gymnasiepropositionen har en förhistoria där mötet med genomförandepraktiken varit oerhört betydelsefullt för händelseutvecklingen.

- I studierna av en fallkommun visar jag hur det går till när nationell utbildningspolitik möter kommunala genomförandestrukturer. Dels är samspelet mellan aktörerna på olika kommunala nivåer betydelsefullt. Dessutom spelar det stor roll vilken verksamhet man redan har, för hur framtiden kommer att bli. Kommunen har oftast en reell verksamhet som redan är igång, och där nya politiska beslut innebär att man måste göra om en redan befintlig verksamhet. Man pratar ofta om hur trögt det är ute i skolan, men det finns en stor medvetenhet där om utbildningspolitiska beslut. Besluten påverkar hela tiden skolans verksamhet, även om utfallet inte alltid blir som det var tänkt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

- När jag gick igenom gymnasieskolans beslutshistoria överraskades jag av att erfarenheterna av hur tidigare beslut genomförts över tid återkom i den nationella formuleringen. Det var till exempel grundskolans och den kommunala ungdomsuppföljningens erfarenheter som ledde fram till beslutet att inrätta IV en gång i tiden. Formulering och realisering verkar hela tiden befinna sig i växelverkan med varandra. Jag förvånades också över att de politiska förväntningarna på lärarna varit så uttalade under den svenska skolhistorien.

Vem har nytta av dina resultat?

- I avhandlingen visar jag att skola är något som görs i samspel mellan olika nivåer. Jag tror att helhetsbilden kan vara nyttig för alla som verkar inom styrsystemet. De nationella politikerna står i dag inför nya beslut vad det gäller gymnasieskolan, och jag hoppas att de kan ha glädje av det pedagogiska perspektiv som jag ger i min beskrivning av den samlade historien. Jag tror också att politiker och tjänstemän ute i kommunerna kan ha glädje av den. Jag har satt in kommunerna i ett större sammanhang och hoppas att det möjliggör diskussioner om hur arbetet i den egna kommunen fungerar. Och så förstås lärarna, som ju efterlyste det här ämnet.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

- Alla lärare har mött den heterogena klassen. Förhoppningsvis kan de få perspektiv på sitt arbete, oavsett om de undervisar på IV eller inte. De får begrepp för det de upplever i sin vardag, vilket i förlängningen kan leda till diskussioner om vilka krav som kan ställas på enskilda lärare, och vad som behövs för att de politiska visionerna ska kunna realiseras.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev