”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Vad ser lärare att de har för möjligheter till att utveckla entreprenöriellt lärande? Helena Sagar ser fyra faktorer som påverkar chanserna att samverka såväl utanför skolan som mellan lärare. Den allra starkaste faktorn var om den enskilda läraren kände arbetslagets stöd eller inte.

Helena Sagar
Helena Sagar

Född 1961
i Simrishamn

Disputerade 2014-01-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har som lärare i teknik och naturvetenskap jobbat mycket tillsammans med mina kollegor för att skapa intresse för våra ämnen bland eleverna. Vi ville visa att ämnena hade betydelse utanför skolan. Det har vi gjort genom att jobba mycket med olika yrkesgrupper. Efter ett tag insåg jag att det sättet att jobba kallades entreprenöriellt lärande, och jag blev nyfiken på varför inte fler lärare jobbade så. Och framförallt – vilket stöd lärare behöver för att jobba mer på det sättet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville titta på vad de lärare som går fortbildningskurser i entreprenöriellt lärande ser för möjligheter och hinder att omsätta sin nya kunskap i praktiken. Vad tycker de är de viktigaste förutsättningarna för att utveckla ett sådant lärande, och för att samverka med grupper utanför skolan såväl som med andra lärare.

– Jag gjorde enkätintervjuer och följde fem lärare under två och ett halvt år, och intervjuade dem om hur de upplevde förutsättningarna över tid. Jag har också gjort en litteraturstudie om begreppet entreprenöriellt lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var samma fyra faktorer som påverkade lärarna när det gällde möjligheterna att samverka och att utveckla det de lärt sig under fortbildningen. Ett: Skolledningen, att känna att man var betrodd, att det ingick i lönekriteriet och att få organisatorisk hjälp, exempelvis vid schemaläggning. Två: Lärarens personliga förhållningssätt, om man hade mod att förändra och bryta traditioner. Tre: Att få tid att planera och sitta med andra kollegor. Fyra: Kollegiet, om man hade deras stöd eller inte.

– Förutom dessa fyra faktorer såg jag också att de fem lärare jag följde under lång tid, följde helt olika utvecklingsmönster. Något som är viktigt att ta hänsyn till när man planerar kompetensutveckling. Det är viktigt att låta varje lärare sätta upp egna mål utifrån var man befinner sig, och även göra individuell utvärdering.

– När det gällde själva begreppet såg jag att det i princip är samma sak som det som kallas autentiskt lärande. Begreppet entreprenöriellt lärande är lite problematiskt eftersom en del får politiska och ekonomiska associationer till begreppet.

Vad överraskade dig?

– Kraften i kollegiet. Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd. Något som är värt att tänka på när man sätter ihop arbetslag – att se hur lärarna fungerar tillsammans.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn när de gäller att få elever att vilja lära. Därför är det viktigt att titta på lärarens eget lärande och egen utveckling.

– Jag tror att avhandlingen kan vara viktig även för skolledning och för de som arbetar med kompetensutveckling.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-03-26 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kritiskt tänkande kräver förståelse

Kristoffer Larsson har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Han konstaterar att elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den.

Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Samarbete innebär inte automatiskt att medarbetare lär av varandra. Det konstaterar Lisbeth Stedt i sin avhandling om hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Läsning i hemmen – fokus för ett nytt historiskt forskningsprojekt

Hur har läsningen i de svenska hemmen formats från 30-talet och framåt? Det undersöker forskarna Anna Lundh och Linnéa Lindsköld i ett nytt projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer