”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”
Vad ser lärare att de har för möjligheter till att utveckla entreprenöriellt lärande? Helena Sagar ser fyra faktorer som påverkar chanserna att samverka såväl utanför skolan som mellan lärare. Den allra starkaste faktorn var om den enskilda läraren kände arbetslagets stöd eller inte.
- Helena Sagar
Född 1961
i SimrishamnDisputerade 2014-01-09
vid Göteborgs universitet
AVHANDLING
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har som lärare i teknik och naturvetenskap jobbat mycket tillsammans med mina kollegor för att skapa intresse för våra ämnen bland eleverna. Vi ville visa att ämnena hade betydelse utanför skolan. Det har vi gjort genom att jobba mycket med olika yrkesgrupper. Efter ett tag insåg jag att det sättet att jobba kallades entreprenöriellt lärande, och jag blev nyfiken på varför inte fler lärare jobbade så. Och framförallt – vilket stöd lärare behöver för att jobba mer på det sättet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag ville titta på vad de lärare som går fortbildningskurser i entreprenöriellt lärande ser för möjligheter och hinder att omsätta sin nya kunskap i praktiken. Vad tycker de är de viktigaste förutsättningarna för att utveckla ett sådant lärande, och för att samverka med grupper utanför skolan såväl som med andra lärare.
– Jag gjorde enkätintervjuer och följde fem lärare under två och ett halvt år, och intervjuade dem om hur de upplevde förutsättningarna över tid. Jag har också gjort en litteraturstudie om begreppet entreprenöriellt lärande.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det var samma fyra faktorer som påverkade lärarna när det gällde möjligheterna att samverka och att utveckla det de lärt sig under fortbildningen. Ett: Skolledningen, att känna att man var betrodd, att det ingick i lönekriteriet och att få organisatorisk hjälp, exempelvis vid schemaläggning. Två: Lärarens personliga förhållningssätt, om man hade mod att förändra och bryta traditioner. Tre: Att få tid att planera och sitta med andra kollegor. Fyra: Kollegiet, om man hade deras stöd eller inte.
– Förutom dessa fyra faktorer såg jag också att de fem lärare jag följde under lång tid, följde helt olika utvecklingsmönster. Något som är viktigt att ta hänsyn till när man planerar kompetensutveckling. Det är viktigt att låta varje lärare sätta upp egna mål utifrån var man befinner sig, och även göra individuell utvärdering.
– När det gällde själva begreppet såg jag att det i princip är samma sak som det som kallas autentiskt lärande. Begreppet entreprenöriellt lärande är lite problematiskt eftersom en del får politiska och ekonomiska associationer till begreppet.
Vad överraskade dig?
– Kraften i kollegiet. Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd. Något som är värt att tänka på när man sätter ihop arbetslag – att se hur lärarna fungerar tillsammans.
Vem har nytta av dina resultat?
– Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn när de gäller att få elever att vilja lära. Därför är det viktigt att titta på lärarens eget lärande och egen utveckling.
– Jag tror att avhandlingen kan vara viktig även för skolledning och för de som arbetar med kompetensutveckling.
Sidan publicerades 2014-03-26 10:33 av Moa Duvarci Engman
