”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Vad ser lärare att de har för möjligheter till att utveckla entreprenöriellt lärande? Helena Sagar ser fyra faktorer som påverkar chanserna att samverka såväl utanför skolan som mellan lärare. Den allra starkaste faktorn var om den enskilda läraren kände arbetslagets stöd eller inte.

Helena Sagar
Helena Sagar

Född 1961
i Simrishamn

Disputerade 2014-01-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har som lärare i teknik och naturvetenskap jobbat mycket tillsammans med mina kollegor för att skapa intresse för våra ämnen bland eleverna. Vi ville visa att ämnena hade betydelse utanför skolan. Det har vi gjort genom att jobba mycket med olika yrkesgrupper. Efter ett tag insåg jag att det sättet att jobba kallades entreprenöriellt lärande, och jag blev nyfiken på varför inte fler lärare jobbade så. Och framförallt – vilket stöd lärare behöver för att jobba mer på det sättet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville titta på vad de lärare som går fortbildningskurser i entreprenöriellt lärande ser för möjligheter och hinder att omsätta sin nya kunskap i praktiken. Vad tycker de är de viktigaste förutsättningarna för att utveckla ett sådant lärande, och för att samverka med grupper utanför skolan såväl som med andra lärare.

– Jag gjorde enkätintervjuer och följde fem lärare under två och ett halvt år, och intervjuade dem om hur de upplevde förutsättningarna över tid. Jag har också gjort en litteraturstudie om begreppet entreprenöriellt lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var samma fyra faktorer som påverkade lärarna när det gällde möjligheterna att samverka och att utveckla det de lärt sig under fortbildningen. Ett: Skolledningen, att känna att man var betrodd, att det ingick i lönekriteriet och att få organisatorisk hjälp, exempelvis vid schemaläggning. Två: Lärarens personliga förhållningssätt, om man hade mod att förändra och bryta traditioner. Tre: Att få tid att planera och sitta med andra kollegor. Fyra: Kollegiet, om man hade deras stöd eller inte.

– Förutom dessa fyra faktorer såg jag också att de fem lärare jag följde under lång tid, följde helt olika utvecklingsmönster. Något som är viktigt att ta hänsyn till när man planerar kompetensutveckling. Det är viktigt att låta varje lärare sätta upp egna mål utifrån var man befinner sig, och även göra individuell utvärdering.

– När det gällde själva begreppet såg jag att det i princip är samma sak som det som kallas autentiskt lärande. Begreppet entreprenöriellt lärande är lite problematiskt eftersom en del får politiska och ekonomiska associationer till begreppet.

Vad överraskade dig?

– Kraften i kollegiet. Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd. Något som är värt att tänka på när man sätter ihop arbetslag – att se hur lärarna fungerar tillsammans.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn när de gäller att få elever att vilja lära. Därför är det viktigt att titta på lärarens eget lärande och egen utveckling.

– Jag tror att avhandlingen kan vara viktig även för skolledning och för de som arbetar med kompetensutveckling.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-03-26 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kritiskt tänkande kräver förståelse

Kristoffer Larsson har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Han konstaterar att elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den.

Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Samarbete innebär inte automatiskt att medarbetare lär av varandra. Det konstaterar Lisbeth Stedt i sin avhandling om hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.