”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Vad ser lärare att de har för möjligheter till att utveckla entreprenöriellt lärande? Helena Sagar ser fyra faktorer som påverkar chanserna att samverka såväl utanför skolan som mellan lärare. Den allra starkaste faktorn var om den enskilda läraren kände arbetslagets stöd eller inte.

Helena Sagar
Helena Sagar

Född 1961
i Simrishamn

Disputerade 2014-01-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har som lärare i teknik och naturvetenskap jobbat mycket tillsammans med mina kollegor för att skapa intresse för våra ämnen bland eleverna. Vi ville visa att ämnena hade betydelse utanför skolan. Det har vi gjort genom att jobba mycket med olika yrkesgrupper. Efter ett tag insåg jag att det sättet att jobba kallades entreprenöriellt lärande, och jag blev nyfiken på varför inte fler lärare jobbade så. Och framförallt – vilket stöd lärare behöver för att jobba mer på det sättet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville titta på vad de lärare som går fortbildningskurser i entreprenöriellt lärande ser för möjligheter och hinder att omsätta sin nya kunskap i praktiken. Vad tycker de är de viktigaste förutsättningarna för att utveckla ett sådant lärande, och för att samverka med grupper utanför skolan såväl som med andra lärare.

– Jag gjorde enkätintervjuer och följde fem lärare under två och ett halvt år, och intervjuade dem om hur de upplevde förutsättningarna över tid. Jag har också gjort en litteraturstudie om begreppet entreprenöriellt lärande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var samma fyra faktorer som påverkade lärarna när det gällde möjligheterna att samverka och att utveckla det de lärt sig under fortbildningen. Ett: Skolledningen, att känna att man var betrodd, att det ingick i lönekriteriet och att få organisatorisk hjälp, exempelvis vid schemaläggning. Två: Lärarens personliga förhållningssätt, om man hade mod att förändra och bryta traditioner. Tre: Att få tid att planera och sitta med andra kollegor. Fyra: Kollegiet, om man hade deras stöd eller inte.

– Förutom dessa fyra faktorer såg jag också att de fem lärare jag följde under lång tid, följde helt olika utvecklingsmönster. Något som är viktigt att ta hänsyn till när man planerar kompetensutveckling. Det är viktigt att låta varje lärare sätta upp egna mål utifrån var man befinner sig, och även göra individuell utvärdering.

– När det gällde själva begreppet såg jag att det i princip är samma sak som det som kallas autentiskt lärande. Begreppet entreprenöriellt lärande är lite problematiskt eftersom en del får politiska och ekonomiska associationer till begreppet.

Vad överraskade dig?

– Kraften i kollegiet. Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd. Något som är värt att tänka på när man sätter ihop arbetslag – att se hur lärarna fungerar tillsammans.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn när de gäller att få elever att vilja lära. Därför är det viktigt att titta på lärarens eget lärande och egen utveckling.

– Jag tror att avhandlingen kan vara viktig även för skolledning och för de som arbetar med kompetensutveckling.

Hanna Nolin

Sidan publicerades 2014-03-26 10:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kritiskt tänkande kräver förståelse

Kristoffer Larsson har undersökt elevers kritiska tänkande i samhällskunskap i årskurs 9. Han konstaterar att elevers förståelse av en uppgift är avgörande för i vilken utsträckning de kan tänka kritiskt kring den.

Olika sätt att samarbeta får olika betydelse för möjligheter till erfarenhetsutbyten

Samarbete innebär inte automatiskt att medarbetare lär av varandra. Det konstaterar Lisbeth Stedt i sin avhandling om hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Tvärdisciplinär studie om lärande för hållbar utveckling

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Andreas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Lärande görs möjligt när pedagoger skapar relationer till barnen

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.  

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Otydligt när lärarstudenter bedöms under VFU

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)