2016-04-20 09:43  1486 Dela:

”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”

Skolans specialpedagogiska stöd behöver ta hänsyn till planeringsförmåga och metakognitionsförmåga i större utsträckning och arbetsminnesträning måste utredas mer som koncept, menar Petri Partanen som har forskat i ämnet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som praktiker i mer än 20 år, bland annat som skolpsykolog med barn i behov av stöd. Det finns vissa saker som jag har upplevt som utmaningar kring barn i behov av stöd i skolan, både för lärare i undervisning, för barnen själva och för elevhälsan. Det handlar bland annat om hur skolan kan ge barnen de verktyg som de behöver ha med sig i lärandet, som grundläggande förmågor att läsa, skriva och räkna. När jag har läst skolans läroplaner kan jag se att skolan har höga förväntningar på att eleverna ska ta ett allt större eget ansvar för sitt lärande. De ska kunna planera, koncentrera sig och reflektera över sitt lärande – precis det som många elever som jag har mött i mitt arbete kämpar med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utredningar och stödinsatser för barn i behov av stöd, både extra anpassning och särskilt stöd. Jag har särskilt velat titta på underliggande förmågor som påverkar de här barnens skolgång, hur de underliggande förmågorna berörs i utredningar och hur man använder de underliggande förmågorna i utformandet av stödinsatser. Förmågorna är metakognition, det vill säga att reflektera över sitt eget lärande, planeringsförmåga och arbetsminnesförmåga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att man i mycket högre grad måste ta hänsyn till metakognition arbetsminnesförmåga och planeringsförmåga när man ställer krav eller har förväntningar kring att barnen ska reflektera kring sitt lärande och bli aktiva, självständiga elever i lärandet. När det gäller elever i behov av stöd som befinner sig i riskzonen för matematiksvårigheter spelar just planeringsförmåga och metakognitionsförmåga en jättestor roll. Både i förståelsen av vilka elever som är i riskzonen för matematiksvårigheter men också för stödet man erbjuder i klassrummet.

– Det specialpedagogiska stödet behöver ta hänsyn till planeringsförmåga och metakognitionsförmåga – det visade sig vara viktigare är arbetsminne. I det sammanhanget vill jag tona ner arbetsminnets roll. Arbetsminnet har diskuterats mycket i skolans värld och det är en viktig förmåga men vi måste se bredare på lärandet. Det visade sig att planering och metakognition är en otroligt viktig underliggande förmåga. För lärare innebär det att man i klassrummet tidigt bör bedöma, utvärdera och fundera kring hur man kan stötta planerings- och metakognitionsförmåga både inom ramen för undervisningen och särskilt stöd. Många barn som skickas till elevhälsan för utredning kämpar just med planering och metakognitionsförmåga.

Vad överraskade dig?

– Jag har tittat på effekterna av arbetsminnesträning i en av studierna. Vi genomförde arbetsminnesträning med och utan metakognitiv strategiträning. Resultatet i den studien talar för att metakognition spelar en viktig roll och att träna strategier i undervisningen och extra anpassning är viktigt. Den gruppen som tränade arbetsminnet med metakognition fick förbättringar på arbetsminnet. Däremot gav arbetsminnesträning i sig inte någon effekt i matematik eller läs- och skrivförmåga. Arbetsminnesträning måste utredas mer som koncept. Skolprogrammen måste förbättras om man tänker sig att de ska påverka grundläggande skolfärdigheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels tänker jag att pedagoger har nytta av dem i undervisningssituationer för att fundera över planering och metakognition. Skolverket har lyft fram metakognition som ett av de prioriterade områdena för skolan. Det finns många tolkningar av vad metakognition är, man måste fördjupa sig mer i hur man identifierar det i klassrummet i undervisningen. Det som är positivt är att det går att träna för att förbättra sin metakognition. Men det kräver en genomtänkt metodik. Det handlar inte bara om att låta eleverna reflektera över lärandet, det förstärker inte metakognitionen om man inte systematiskt hjälper eleverna att ta steg i förmågan att reflektera över sitt lärande. Annars riskerar man att förstärka skillnaderna mellan barn. Andra som har nytta av resultaten är specialpedagoger som är med och utformar extra anpassning och elevhälsopersonal som kommer i kontakt med elever som utreds.

Åsa Lasson

 

Sidan publicerades 2016-04-20 09:43 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-04-26 07:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Servicesystem gynnar barn i särskoleklass

Servicesystemet för barn med lindrig utvecklingsstörning tycks vara organiserat kring elever i specialklass snarare än enstaka elever i grundskoleklasser. Lena Olssons studie visar på stora skillnader i hur mycket stöd barn i vanlig klass tar del av i jämförelse med barn i särskoleklass.

Stor variation i övergång från förskola till skola

Förskolebarns vägar in i skolan varierar stort. Johanna Lundqvist visar att användningen av inkluderande undervisning minskar över tid och att det finns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men börjar i en segregerad klass i skolan.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.