Hoppa till sidinnehåll
Intervju

”Jag vill tona ner arbetsminnets roll”

Publicerad:2016-04-20
Uppdaterad:2016-04-26
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Petri Partanen

Född 1969
i Köping

Disputerade 2016-03-18
vid Mittuniversitetet

Avhandling

Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training

Skolans specialpedagogiska stöd behöver ta hänsyn till planeringsförmåga och metakognitionsförmåga i större utsträckning och arbetsminnesträning måste utredas mer som koncept, menar Petri Partanen som har forskat i ämnet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som praktiker i mer än 20 år, bland annat som skolpsykolog med barn i behov av stöd. Det finns vissa saker som jag har upplevt som utmaningar kring barn i behov av stöd i skolan, både för lärare i undervisning, för barnen själva och för elevhälsan. Det handlar bland annat om hur skolan kan ge barnen de verktyg som de behöver ha med sig i lärandet, som grundläggande förmågor att läsa, skriva och räkna. När jag har läst skolans läroplaner kan jag se att skolan har höga förväntningar på att eleverna ska ta ett allt större eget ansvar för sitt lärande. De ska kunna planera, koncentrera sig och reflektera över sitt lärande – precis det som många elever som jag har mött i mitt arbete kämpar med.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utredningar och stödinsatser för barn i behov av stöd, både extra anpassning och särskilt stöd. Jag har särskilt velat titta på underliggande förmågor som påverkar de här barnens skolgång, hur de underliggande förmågorna berörs i utredningar och hur man använder de underliggande förmågorna i utformandet av stödinsatser. Förmågorna är metakognition, det vill säga att reflektera över sitt eget lärande, planeringsförmåga och arbetsminnesförmåga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att man i mycket högre grad måste ta hänsyn till metakognition arbetsminnesförmåga och planeringsförmåga när man ställer krav eller har förväntningar kring att barnen ska reflektera kring sitt lärande och bli aktiva, självständiga elever i lärandet. När det gäller elever i behov av stöd som befinner sig i riskzonen för matematiksvårigheter spelar just planeringsförmåga och metakognitionsförmåga en jättestor roll. Både i förståelsen av vilka elever som är i riskzonen för matematiksvårigheter men också för stödet man erbjuder i klassrummet.

– Det specialpedagogiska stödet behöver ta hänsyn till planeringsförmåga och metakognitionsförmåga – det visade sig vara viktigare är arbetsminne. I det sammanhanget vill jag tona ner arbetsminnets roll. Arbetsminnet har diskuterats mycket i skolans värld och det är en viktig förmåga men vi måste se bredare på lärandet. Det visade sig att planering och metakognition är en otroligt viktig underliggande förmåga. För lärare innebär det att man i klassrummet tidigt bör bedöma, utvärdera och fundera kring hur man kan stötta planerings- och metakognitionsförmåga både inom ramen för undervisningen och särskilt stöd. Många barn som skickas till elevhälsan för utredning kämpar just med planering och metakognitionsförmåga.

Vad överraskade dig?

– Jag har tittat på effekterna av arbetsminnesträning i en av studierna. Vi genomförde arbetsminnesträning med och utan metakognitiv strategiträning. Resultatet i den studien talar för att metakognition spelar en viktig roll och att träna strategier i undervisningen och extra anpassning är viktigt. Den gruppen som tränade arbetsminnet med metakognition fick förbättringar på arbetsminnet. Däremot gav arbetsminnesträning i sig inte någon effekt i matematik eller läs- och skrivförmåga. Arbetsminnesträning måste utredas mer som koncept. Skolprogrammen måste förbättras om man tänker sig att de ska påverka grundläggande skolfärdigheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels tänker jag att pedagoger har nytta av dem i undervisningssituationer för att fundera över planering och metakognition. Skolverket har lyft fram metakognition som ett av de prioriterade områdena för skolan. Det finns många tolkningar av vad metakognition är, man måste fördjupa sig mer i hur man identifierar det i klassrummet i undervisningen. Det som är positivt är att det går att träna för att förbättra sin metakognition. Men det kräver en genomtänkt metodik. Det handlar inte bara om att låta eleverna reflektera över lärandet, det förstärker inte metakognitionen om man inte systematiskt hjälper eleverna att ta steg i förmågan att reflektera över sitt lärande. Annars riskerar man att förstärka skillnaderna mellan barn. Andra som har nytta av resultaten är specialpedagoger som är med och utformar extra anpassning och elevhälsopersonal som kommer i kontakt med elever som utreds.

Åsa Lasson

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev