Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

När elever får jämföra olika folkmord med varandra skapas en djupare kunskap om de bakomliggande historiska processerna. Det visar Steven Dahl som genom en designstudie vill lyfta diskussionen om vad som utmärker en framgångsrik undervisning om folkmord i ämnet historia.

Steven Dahl
Steven Dahl

Född år 1966
Bor i Nacka

Disputerade 2021-11-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lärdomar av folkmord: Undervisning och lärande som historisk tolkning och orientering

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som gymnasielärare i historia och samhällskunskap och i den rollen insåg jag att ju mer erfaren jag blev som lärare, desto svårare tyckte jag det var att undervisa om Förintelsen och andra folkmord. Frågor jag funderade kring var vad eleverna gjorde med den här kunskapen, vad är det för lock som lyfts i undervisningen om folkmord? Historieundervisningen handlar många gånger om lidande, krig och andra svårigheter som människan utsatts för. Samtidigt är läroplanen tydlig i sina skrivningar om att skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och framtiden. Här finns ett spänningsförhållande som historieläraren behöver förhålla sig till, som jag ser det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om att fördjupa diskussionen om vad det är eleverna ska lära sig när de studerar folkmord, samt att ge några vägledande principer för historielärare när de planerar ett tema om folkmord. Jag är särskilt intresserad av att utforska frågan om hur historieundervisningen kan utformas så att eleverna ges förutsättningar att formulera historiska lärdomar, utan att offra grundläggande historievetenskapliga värden.

– Tillsammans med tre historielärare har jag genomfört och utvärderat en historieundervisning som utformats för att ge eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att använda historien i nutiden för att påverka framtiden, det vill säga att dra lärdomar av historien för att använda dem i vardagen. I den här undervisningen prövar vi idén att jämföra tre folkmord: folkmordet i Rwanda, Förintelsen och det armeniska folkmordet – för att undersöka likheter och skillnader och därifrån kunna identifiera tidiga varningssignaler. Sammantaget deltog 150 gymnasieelever från två olika skolor i projektet som sträckte sig över åtta lektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jämförelser mellan olika folkmord är ett kraftfullt grepp om historieundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Varje folkmord är i viss mening unikt och med den här jämförande undervisningen framträder det unika ännu tydligare. Samtidigt synliggörs mönster i historien när folkmord jämförs med varandra, exempelvis att det i de tre aktuella folkmorden som ingår i denna studie finns en extremt nationalistisk ideologi som används aktivt av förövarna för att mobilisera majoritetsbefolkningen mot en minoritetsgrupp.

– Poängen med att belysa folkmord utifrån ett jämförande perspektiv är att det också synliggör det handlingsutrymme som finns tidigt i de här processerna. Det vill säga, det utrymme som finns för var och en att ta ställning till, och som kan vara avgörande för att begränsa eller stoppa en process som kan eskalera till ett folkmord. Det här utrymmet minskar med tiden för att i vissa fall bli i det närmaste obefintligt när samhällsutveckling eskalerat till ett fullskaligt folkmord. Detta är en viktig insikt som många elever erövrar efter att ha deltagit i undervisningen.

– Vidare bidrar det jämförande perspektivet till att många elever förstår att handlingsutrymmet kan variera stort mellan olika folkmordssamhällen. Resultaten visar därmed att en jämförande undervisning om folkmord ger eleverna redskap för att fördjupa sina reflektioner över det egna ansvaret när de ser orättvisor och en uppdelning mellan ”vi och dem” i dagens samhälle.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av de kvalificerade frågor som eleverna ställde under och efter de åtta undervisningstillfällena. En elev frågade exempelvis ”hur startade idén om folkmordet, och av vem?” För en annan elev aktualiserades frågan: ”skulle även vi kunna utföra ett folkmord?” Elevernas frågor är besläktade med frågor som även vi forskare ställer när vi försöker förstå hur en samhällsutveckling kan mynna ut i ett folkmord, eller brottas med frågan om även ”vi” skulle kunna utföra ett folkmord. Det är viktigt att lyssna på elevernas frågor, dels för att de är tänkvärda, dels för att historieämnet blir mera relevant för eleverna och därmed meningsfullt för dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl verksamma som blivande historielärare kan ha det, liksom lärare på lärarutbildningarna. Men också de som arbetar med historieämnets styrdokument då mina resultat belyser frågan vad elever förväntas lära sig av undervisningen om folkmord. Avhandlingen är också ett bidrag till det historiedidaktiska fältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-27 19:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser