Jämförelser kraftfullt verktyg i undervisning om folkmord

När elever får jämföra olika folkmord med varandra skapas en djupare kunskap om de bakomliggande historiska processerna. Det visar Steven Dahl som genom en designstudie vill lyfta diskussionen om vad som utmärker en framgångsrik undervisning om folkmord i ämnet historia.

Steven Dahl
Steven Dahl

Född år 1966
Bor i Nacka

Disputerade 2021-11-12
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Lärdomar av folkmord: Undervisning och lärande som historisk tolkning och orientering

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som gymnasielärare i historia och samhällskunskap och i den rollen insåg jag att ju mer erfaren jag blev som lärare, desto svårare tyckte jag det var att undervisa om Förintelsen och andra folkmord. Frågor jag funderade kring var vad eleverna gjorde med den här kunskapen, vad är det för lock som lyfts i undervisningen om folkmord? Historieundervisningen handlar många gånger om lidande, krig och andra svårigheter som människan utsatts för. Samtidigt är läroplanen tydlig i sina skrivningar om att skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och framtiden. Här finns ett spänningsförhållande som historieläraren behöver förhålla sig till, som jag ser det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om att fördjupa diskussionen om vad det är eleverna ska lära sig när de studerar folkmord, samt att ge några vägledande principer för historielärare när de planerar ett tema om folkmord. Jag är särskilt intresserad av att utforska frågan om hur historieundervisningen kan utformas så att eleverna ges förutsättningar att formulera historiska lärdomar, utan att offra grundläggande historievetenskapliga värden.

– Tillsammans med tre historielärare har jag genomfört och utvärderat en historieundervisning som utformats för att ge eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att använda historien i nutiden för att påverka framtiden, det vill säga att dra lärdomar av historien för att använda dem i vardagen. I den här undervisningen prövar vi idén att jämföra tre folkmord: folkmordet i Rwanda, Förintelsen och det armeniska folkmordet – för att undersöka likheter och skillnader och därifrån kunna identifiera tidiga varningssignaler. Sammantaget deltog 150 gymnasieelever från två olika skolor i projektet som sträckte sig över åtta lektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att jämförelser mellan olika folkmord är ett kraftfullt grepp om historieundervisningen ska ge eleverna förutsättningar att både fördjupa sina historiska kunskaper om folkmord och utveckla sin förmåga att dra lärdomar av historien. Varje folkmord är i viss mening unikt och med den här jämförande undervisningen framträder det unika ännu tydligare. Samtidigt synliggörs mönster i historien när folkmord jämförs med varandra, exempelvis att det i de tre aktuella folkmorden som ingår i denna studie finns en extremt nationalistisk ideologi som används aktivt av förövarna för att mobilisera majoritetsbefolkningen mot en minoritetsgrupp.

– Poängen med att belysa folkmord utifrån ett jämförande perspektiv är att det också synliggör det handlingsutrymme som finns tidigt i de här processerna. Det vill säga, det utrymme som finns för var och en att ta ställning till, och som kan vara avgörande för att begränsa eller stoppa en process som kan eskalera till ett folkmord. Det här utrymmet minskar med tiden för att i vissa fall bli i det närmaste obefintligt när samhällsutveckling eskalerat till ett fullskaligt folkmord. Detta är en viktig insikt som många elever erövrar efter att ha deltagit i undervisningen.

– Vidare bidrar det jämförande perspektivet till att många elever förstår att handlingsutrymmet kan variera stort mellan olika folkmordssamhällen. Resultaten visar därmed att en jämförande undervisning om folkmord ger eleverna redskap för att fördjupa sina reflektioner över det egna ansvaret när de ser orättvisor och en uppdelning mellan ”vi och dem” i dagens samhälle.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av de kvalificerade frågor som eleverna ställde under och efter de åtta undervisningstillfällena. En elev frågade exempelvis ”hur startade idén om folkmordet, och av vem?” För en annan elev aktualiserades frågan: ”skulle även vi kunna utföra ett folkmord?” Elevernas frågor är besläktade med frågor som även vi forskare ställer när vi försöker förstå hur en samhällsutveckling kan mynna ut i ett folkmord, eller brottas med frågan om även ”vi” skulle kunna utföra ett folkmord. Det är viktigt att lyssna på elevernas frågor, dels för att de är tänkvärda, dels för att historieämnet blir mera relevant för eleverna och därmed meningsfullt för dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att såväl verksamma som blivande historielärare kan ha det, liksom lärare på lärarutbildningarna. Men också de som arbetar med historieämnets styrdokument då mina resultat belyser frågan vad elever förväntas lära sig av undervisningen om folkmord. Avhandlingen är också ett bidrag till det historiedidaktiska fältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-01-27 19:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!