Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Jämställda diskussioner ökar förståelsen för fysik

Publicerad:2009-03-27
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.

Karin Due

Född 1953
i Uppsala

Disputerade
2009-04-03
vid Umeå universitet

Avhandling

Fysik, lärande samtal och genus. En studie av gymnasieelevers gruppdiskussioner i fysik

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag är gymnasielärare i biologi och fysik. När jag jobbade på Komvux så ordnade vi en studiecirkel kring Olga Dysthes bok Det flerstämmiga klassrummet som tar upp sambandet mellan lärande och dialog. Dysthe beskriver hur lite utrymme många elever får i klassrummet man kan gå från en lektion utan att ha sagt ett enda ord. Efter det började vi prova med gruppdiskussioner som inlärningsmetod och det gav positiva resultat. Särskilt unga kvinnor som ofta hade dåligt självförtroende i naturvetenskapliga ämnen blev stärkta och flera av dem gick vidare med studier i naturvetenskap på universitetet.

Vad handlar avhandlingen om?

Jag har studerat två gymnasieklassers gruppdiskussioner i fysik. Grupper med 3-4 elever i varje fick diskutera olika problem, och läraren kom bara förbi då och då för att svara på frågor. Framför allt ville jag se hur diskussionerna utvecklar lärandet och vad genus betyder i samspelet i grupperna. Jag undersöker också vilka bilder av fysikämnet som blir synliga i intervjuer och i gruppernas interaktion. I slutet av avhandlingen tar jag upp hur genus och socialt samspel påverkar lärandet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

När grupperna fungerar bra blir samtalen utvecklande, eleverna lyssnar på varandra och bygger vidare på kamraternas uttalanden. De spinner en tråd tillsammans och lär sig förstå och reflektera kring nya begrepp. Men det krävs att eleverna är öppna och generösa mot varandra. Det är också viktigt att de kan ifrågasätta varandras påståenden på ett konstruktivt sätt utan att samtalen stannar upp.

Framför allt tre faktorer kan hindra möjligheterna till lärande, det är tävlingsinriktning, konflikträdsla och stark hierarki. Hierarkierna handlar ofta om att pojkarna positioneras som de duktigaste. När jag intervjuade eleverna om hur de ser på en duktig fysikelev så såg ungefär hälften en man framför sig och det syntes i deras sätt att bekräfta varandra.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Jag uppfattade eleverna jag studerade som uppskattande och trevliga mot varandra och mitt första intryck var att de i stort bemötte varandra på ett jämställt sätt. Men när jag började undersöka vem som sa vad till vem framträdde ett genuspräglat mönster. Pojkarna fick i snitt nästan dubbelt så många stödjande repliker som flickorna, till exempel Just det!, Vad smart! eller att någon upprepar samma sak. Medan flickorna fick dubbelt så många invändningar mot vad de sa. Ofta talar man om flickors dåliga självförtroende i fysik som någon inneboende egenskap hos flickorna själva. Men om flickor som grupp placeras som mindre kompetenta i fysik i de här vardagliga situationerna så är det inte konstigt om de får dåligt självförtroende.

Vem har nytta av dina resultat?

Både elever och lärare, hoppas jag. Avhandlingen är praktiskt inriktad och jag använder mig redan av resultaten när jag själv undervisar. En ganska stor del av diskussionsavsnittet i avhandlingen handlar om vad man bör tänka på och hur man kan organisera gruppdiskussioner så att de verkligen blir lärande samtal för alla gruppmedlemmar.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

Jag skulle önska att den gav fler lärare mod att prova gruppdiskussioner som metod. Om eleverna lär sig att diskutera konstruktivt så tror jag att det både stärker förståelsen för ämnet och ger eleverna en möjlighet att lära sig demokrati i praktiken.

Finns det hopplösa grupper där gruppdiskussioner inte fungerar?

Om eleverna är väldigt intoleranta mot varandra så måste man som lärare vara beredd att jobba mer för att det ska fungera. Men det finns mycket att vinna så jag vill ju tro att det går.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev