Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Japanska matematiklärare har gemensamma professionella kunskaper när det gäller undervisningsteknik. Det beror på att det finns etablerade sätt att dela kunskap mellan lärare i Japan, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Yukiko Asami-Johansson
Yukiko Asami-Johansson

Född 1964
Bor i Gävle

Disputerade 2019-10-04
vid Högskolan i Gävle


AVHANDLING
Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge: International case studies on praxeological analysis

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Idén väcktes när jag gjorde studiebesök på en japansk lärarutbildning och observerade en metodkurs för studenter. Jag kunde se att de japanska lärarutbildarna använde detaljerade riktlinjer som hör till läroplanen i matematik och att de har ett professionellt språk som bara används inom matematikdidaktik. Då insåg jag att det finns en helt annan undervisningskultur i Japan. I Sverige har vi inte så många professionella ord som används inom lärarutbildningen. Lärare delar inte heller teoretiserade kunskaper när det gäller undervisning. Allt detta ledde mig till frågan vad som är japanska matematiklärares professionella kunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som är professionella kunskaper i matematikundervisning och hur de sprids mellan lärare. Jag har jämfört en metodkurs inom lärarutbildningen i Japan, Finland och Sverige. Jag har också undersökt japanska matematiklärares professionella kunskaper och jag har följt en lärare i en svensk högstadieklass som under ett år fick tillämpa en japansk undervisningsmetod för problemlösning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag är själv lärarutbildare i Sverige och har länge tänkt att vi inte har någon tydligt delad kunskap om vad som borde läras ut inom metodkursen på lärarutbildningen. Det ligger väldigt mycket ansvar hos den enskilde lärarutbildaren. Om en lärarutbildare slutar och någon annan ska ta över samma kurs kommer den kursen att se ganska annorlunda ut. Men när jag gjorde studiebesök på en metodkurs på den japanska lärarutbildningen kunde jag se att metodkurserna var ganska lika på sex olika universitet. Det beror på att i stort sett alla lärarutbildare utgår från samma riktlinjer som hör till den japanska läroplanen. Där beskrivs olika matematiska och didaktiska termer samt standard-undervisningsmetoder som baseras på problemlösning.

– De japanska lärarna i sin tur får sina kunskaper om undervisningsmetoder och olika matematiska och didaktiska termer först som studenter på lärarutbildningen och senare i deras praktik. Alla verksamma lärare förväntas delta i så kallade öppna lektioner med efterföljande diskussioner, läsa böcker om didaktik och delta på konferenser. Allt det ingår i en etablerad didaktisk infrastruktur som inte finns på samma sätt i Finland eller Sverige.

– Den svenska läroplanen beskriver inte så mycket i detalj och innehåller inte någon undervisningsmetod som den japanska motsvarigheten. Den finska läroplanen är inte heller så detaljerad men det är väldigt vanligt att de finska lärarna använder lärarhandledningar till alla läroböcker, vilket gör att matematikundervisningen blir ganska likvärdig. Jag kan se att en detaljerad läroplan kan vara effektiv och kan hjälpa nya lärare som inte har utvecklat någon egen metod än.

– I min studie följde jag också en lärare i en svensk högstadieklass som under ett år tillämpade en japansk undervisningsmetod för problemlösning. Vissa didaktiska tekniker som är lika i Japan och Sverige kunde den svenska läraren genomföra utan problem. Det handlade exempelvis om att presentera ett problem som leder till flera lösningsmetoder och låta eleverna gissa svaret först och diskutera de olika metoderna. Men läraren disponerade inte tavlan på det sätt som metoden föreskriver. Det finns ett standardmönster när japanska lärare använder tavlan. De använder den bland annat för att hjälpa eleverna att reflektera tillsammans – det som kallas matematisk aktivitet. Tanken är att man ska kunna följa hela lektionens process på tavlan.

– Något annat som skiljer sig åt mellan Japan och Sverige är att i Sverige börjar lärare nästan alltid med att berätta vad som är målet är med en lektion. Men i den japanska undervisningen håller man det lite hemligt, och låter eleverna upptäcka målet med lektionen själva. Det hände flera gånger att den svenska läraren började med att visa lektionens mål, trots att den japanska metoden inte gör det. Det beror på att den didaktiska tankegången inte finns i den svenska didaktiken.

– Sammanfattningsvis kan jag säga att japanska matematiklärare har teoretiserat sin praktik och delar sina professionella kunskaper med andra tack vare den etablerade infrastrukturen. Japanska lärare har inte bara fokus på undervisningsteknik, de har också, tack vare läroplanen, en tydlig plan på hur de olika utbildningsmålen i matematik ska förverkligas i undervisningen. Jag kan också konstatera att det inte är så enkelt att importera en utländsk metod, det fungerar inte per automatik i en annan kultur.

Vad överraskade dig?

– Jag såg bara den positiva sidan av den japanska metoden, och tänkte att det borde fungera i Sverige. Men vissa delar fungerade inte eftersom det finns en annan undervisningskultur i Sverige och jag blev förvånad över att jag inte hade tänkt på det från början.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare har nytta av resultaten. Vi behöver fundera över hur vi kan bygga upp en gemensam professionell lärarkunskap när det gäller undervisning. För att kunna göra det behövs det en bättre infrastruktur som kan bära kunskapen till andra.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 09:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 11:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer