Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Japanska matematiklärare har gemensamma professionella kunskaper när det gäller undervisningsteknik. Det beror på att det finns etablerade sätt att dela kunskap mellan lärare i Japan, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Yukiko Asami-Johansson
Yukiko Asami-Johansson

Född 1964
Bor i Gävle

Disputerade 2019-10-04
vid Högskolan i Gävle


AVHANDLING
Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge: International case studies on praxeological analysis

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Idén väcktes när jag gjorde studiebesök på en japansk lärarutbildning och observerade en metodkurs för studenter. Jag kunde se att de japanska lärarutbildarna använde detaljerade riktlinjer som hör till läroplanen i matematik och att de har ett professionellt språk som bara används inom matematikdidaktik. Då insåg jag att det finns en helt annan undervisningskultur i Japan. I Sverige har vi inte så många professionella ord som används inom lärarutbildningen. Lärare delar inte heller teoretiserade kunskaper när det gäller undervisning. Allt detta ledde mig till frågan vad som är japanska matematiklärares professionella kunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som är professionella kunskaper i matematikundervisning och hur de sprids mellan lärare. Jag har jämfört en metodkurs inom lärarutbildningen i Japan, Finland och Sverige. Jag har också undersökt japanska matematiklärares professionella kunskaper och jag har följt en lärare i en svensk högstadieklass som under ett år fick tillämpa en japansk undervisningsmetod för problemlösning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag är själv lärarutbildare i Sverige och har länge tänkt att vi inte har någon tydligt delad kunskap om vad som borde läras ut inom metodkursen på lärarutbildningen. Det ligger väldigt mycket ansvar hos den enskilde lärarutbildaren. Om en lärarutbildare slutar och någon annan ska ta över samma kurs kommer den kursen att se ganska annorlunda ut. Men när jag gjorde studiebesök på en metodkurs på den japanska lärarutbildningen kunde jag se att metodkurserna var ganska lika på sex olika universitet. Det beror på att i stort sett alla lärarutbildare utgår från samma riktlinjer som hör till den japanska läroplanen. Där beskrivs olika matematiska och didaktiska termer samt standard-undervisningsmetoder som baseras på problemlösning.

– De japanska lärarna i sin tur får sina kunskaper om undervisningsmetoder och olika matematiska och didaktiska termer först som studenter på lärarutbildningen och senare i deras praktik. Alla verksamma lärare förväntas delta i så kallade öppna lektioner med efterföljande diskussioner, läsa böcker om didaktik och delta på konferenser. Allt det ingår i en etablerad didaktisk infrastruktur som inte finns på samma sätt i Finland eller Sverige.

– Den svenska läroplanen beskriver inte så mycket i detalj och innehåller inte någon undervisningsmetod som den japanska motsvarigheten. Den finska läroplanen är inte heller så detaljerad men det är väldigt vanligt att de finska lärarna använder lärarhandledningar till alla läroböcker, vilket gör att matematikundervisningen blir ganska likvärdig. Jag kan se att en detaljerad läroplan kan vara effektiv och kan hjälpa nya lärare som inte har utvecklat någon egen metod än.

– I min studie följde jag också en lärare i en svensk högstadieklass som under ett år tillämpade en japansk undervisningsmetod för problemlösning. Vissa didaktiska tekniker som är lika i Japan och Sverige kunde den svenska läraren genomföra utan problem. Det handlade exempelvis om att presentera ett problem som leder till flera lösningsmetoder och låta eleverna gissa svaret först och diskutera de olika metoderna. Men läraren disponerade inte tavlan på det sätt som metoden föreskriver. Det finns ett standardmönster när japanska lärare använder tavlan. De använder den bland annat för att hjälpa eleverna att reflektera tillsammans – det som kallas matematisk aktivitet. Tanken är att man ska kunna följa hela lektionens process på tavlan.

– Något annat som skiljer sig åt mellan Japan och Sverige är att i Sverige börjar lärare nästan alltid med att berätta vad som är målet är med en lektion. Men i den japanska undervisningen håller man det lite hemligt, och låter eleverna upptäcka målet med lektionen själva. Det hände flera gånger att den svenska läraren började med att visa lektionens mål, trots att den japanska metoden inte gör det. Det beror på att den didaktiska tankegången inte finns i den svenska didaktiken.

– Sammanfattningsvis kan jag säga att japanska matematiklärare har teoretiserat sin praktik och delar sina professionella kunskaper med andra tack vare den etablerade infrastrukturen. Japanska lärare har inte bara fokus på undervisningsteknik, de har också, tack vare läroplanen, en tydlig plan på hur de olika utbildningsmålen i matematik ska förverkligas i undervisningen. Jag kan också konstatera att det inte är så enkelt att importera en utländsk metod, det fungerar inte per automatik i en annan kultur.

Vad överraskade dig?

– Jag såg bara den positiva sidan av den japanska metoden, och tänkte att det borde fungera i Sverige. Men vissa delar fungerade inte eftersom det finns en annan undervisningskultur i Sverige och jag blev förvånad över att jag inte hade tänkt på det från början.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare har nytta av resultaten. Vi behöver fundera över hur vi kan bygga upp en gemensam professionell lärarkunskap när det gäller undervisning. För att kunna göra det behövs det en bättre infrastruktur som kan bära kunskapen till andra.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 09:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-12 10:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 april i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.