Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Japanska matematiklärare har gemensamma professionella kunskaper när det gäller undervisningsteknik. Det beror på att det finns etablerade sätt att dela kunskap mellan lärare i Japan, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Yukiko Asami-Johansson
Yukiko Asami-Johansson

Född 1964
Bor i Gävle

Disputerade 2019-10-04
vid Högskolan i Gävle


AVHANDLING
Japanese Mathematics Teachers’ Professional Knowledge: International case studies on praxeological analysis

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Idén väcktes när jag gjorde studiebesök på en japansk lärarutbildning och observerade en metodkurs för studenter. Jag kunde se att de japanska lärarutbildarna använde detaljerade riktlinjer som hör till läroplanen i matematik och att de har ett professionellt språk som bara används inom matematikdidaktik. Då insåg jag att det finns en helt annan undervisningskultur i Japan. I Sverige har vi inte så många professionella ord som används inom lärarutbildningen. Lärare delar inte heller teoretiserade kunskaper när det gäller undervisning. Allt detta ledde mig till frågan vad som är japanska matematiklärares professionella kunskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som är professionella kunskaper i matematikundervisning och hur de sprids mellan lärare. Jag har jämfört en metodkurs inom lärarutbildningen i Japan, Finland och Sverige. Jag har också undersökt japanska matematiklärares professionella kunskaper och jag har följt en lärare i en svensk högstadieklass som under ett år fick tillämpa en japansk undervisningsmetod för problemlösning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag är själv lärarutbildare i Sverige och har länge tänkt att vi inte har någon tydligt delad kunskap om vad som borde läras ut inom metodkursen på lärarutbildningen. Det ligger väldigt mycket ansvar hos den enskilde lärarutbildaren. Om en lärarutbildare slutar och någon annan ska ta över samma kurs kommer den kursen att se ganska annorlunda ut. Men när jag gjorde studiebesök på en metodkurs på den japanska lärarutbildningen kunde jag se att metodkurserna var ganska lika på sex olika universitet. Det beror på att i stort sett alla lärarutbildare utgår från samma riktlinjer som hör till den japanska läroplanen. Där beskrivs olika matematiska och didaktiska termer samt standard-undervisningsmetoder som baseras på problemlösning.

– De japanska lärarna i sin tur får sina kunskaper om undervisningsmetoder och olika matematiska och didaktiska termer först som studenter på lärarutbildningen och senare i deras praktik. Alla verksamma lärare förväntas delta i så kallade öppna lektioner med efterföljande diskussioner, läsa böcker om didaktik och delta på konferenser. Allt det ingår i en etablerad didaktisk infrastruktur som inte finns på samma sätt i Finland eller Sverige.

– Den svenska läroplanen beskriver inte så mycket i detalj och innehåller inte någon undervisningsmetod som den japanska motsvarigheten. Den finska läroplanen är inte heller så detaljerad men det är väldigt vanligt att de finska lärarna använder lärarhandledningar till alla läroböcker, vilket gör att matematikundervisningen blir ganska likvärdig. Jag kan se att en detaljerad läroplan kan vara effektiv och kan hjälpa nya lärare som inte har utvecklat någon egen metod än.

– I min studie följde jag också en lärare i en svensk högstadieklass som under ett år tillämpade en japansk undervisningsmetod för problemlösning. Vissa didaktiska tekniker som är lika i Japan och Sverige kunde den svenska läraren genomföra utan problem. Det handlade exempelvis om att presentera ett problem som leder till flera lösningsmetoder och låta eleverna gissa svaret först och diskutera de olika metoderna. Men läraren disponerade inte tavlan på det sätt som metoden föreskriver. Det finns ett standardmönster när japanska lärare använder tavlan. De använder den bland annat för att hjälpa eleverna att reflektera tillsammans – det som kallas matematisk aktivitet. Tanken är att man ska kunna följa hela lektionens process på tavlan.

– Något annat som skiljer sig åt mellan Japan och Sverige är att i Sverige börjar lärare nästan alltid med att berätta vad som är målet är med en lektion. Men i den japanska undervisningen håller man det lite hemligt, och låter eleverna upptäcka målet med lektionen själva. Det hände flera gånger att den svenska läraren började med att visa lektionens mål, trots att den japanska metoden inte gör det. Det beror på att den didaktiska tankegången inte finns i den svenska didaktiken.

– Sammanfattningsvis kan jag säga att japanska matematiklärare har teoretiserat sin praktik och delar sina professionella kunskaper med andra tack vare den etablerade infrastrukturen. Japanska lärare har inte bara fokus på undervisningsteknik, de har också, tack vare läroplanen, en tydlig plan på hur de olika utbildningsmålen i matematik ska förverkligas i undervisningen. Jag kan också konstatera att det inte är så enkelt att importera en utländsk metod, det fungerar inte per automatik i en annan kultur.

Vad överraskade dig?

– Jag såg bara den positiva sidan av den japanska metoden, och tänkte att det borde fungera i Sverige. Men vissa delar fungerade inte eftersom det finns en annan undervisningskultur i Sverige och jag blev förvånad över att jag inte hade tänkt på det från början.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare har nytta av resultaten. Vi behöver fundera över hur vi kan bygga upp en gemensam professionell lärarkunskap när det gäller undervisning. För att kunna göra det behövs det en bättre infrastruktur som kan bära kunskapen till andra.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2019-12-06 09:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-12 10:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Nytt datum: 28 september! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Förhandlingen om Nordens historia i läroböckerna

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Normer styr de nationella proven i skrivande

De nationella proven i skrivande ger inget riktigt utrymme för elever som inte följer normerna. Det visar Eric Borgströms avhandling vid Örebro universitet.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Perfekt svenska inget måste för att undervisa

Forskaren Aina Bigestans har studerat en grupp utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola.

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Undervisningens ”svarta låda”

Vad är det som gör skillnad för om en grupp elever utvecklar ett visst kunnande eller inte? Rebecka Florin Sädbom har forskat om hur lärare omsätter läro- och kursplanen i undervisningen och vad det innebär för elevernas måluppfyllelse – det som ibland kallas undervisningsgapet, eller undervisningens "svarta låda".  

Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Stora förändringar i rekrytering till läraryrket

Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Överraskande lätt att få med språkperspektiv på fysiklektionerna

Forskaren Maria Kouns har undersökt hur fysiklärare kan jobba mer språkinriktat. ”Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet”, säger hon.

Variation gör musikpedagogiken mer kreativ

Eleverna bli mer självständiga och mindre beroende av lärarens instruktioner när musikundervisningen växlar mellan förmedlande av kunskap och kreativt utforskande. ”Den kreativa förmågan och kompetensen kan ses som en förutsättning för att leva i en föränderlig värld”, säger forskaren Anna Linge.

Machosnack på fordonsprogrammet påverkar lärandet

Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? "Samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt", säger Katarina Kärnebro.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?