Hoppa till sidinnehåll
Demokrati

Juridiken och skolan – komplext och motsägelsefullt

Publicerad:2023-07-05
Uppdaterad:2023-09-29
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Maria Rosén

Född 1976
Bor i Stockholm

Disputerade 2023-06-05
vid Uppsala universitet

Avhandling

Juridifiering som demokratiseringsprocess? Fallet likabehandling i svensk skola

Riskerar lagen som ska skydda elever från kränkningar att svåra diskussioner undviks i klassrummet? Maria Rosén belyser i sin avhandling juridikens allt större plats i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är magister i pedagogik och har tidigare arbetat med barn- och elevskyddslagen, både inom akademin, vid Skolverket, Diskrimineringsombudsmannen och som läromedelsförfattare. Lagen som infördes 2006, innebär förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. I mitt arbete såg jag även att lagen medförde en enorm byråkrati i skolans vardag, vilket tycktes skymma sikten för frågor om demokrati och barns och elevers tillvaro i förskolan och skolan. Det väckte mitt intresse kring juridikens plats i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en teoretisk avhandling där jag utifrån olika perspektiv undersöker och problematiserar juridifieringen, här i form av lagstiftningen mot diskriminering och kränkande behandling, i skolan och samhället i stort. Det jag riktat riktat intresset mot är skolan som en plats för demokrati och den inneboende ambivalens som en demokratisering av skolan genom juridifiering rymmer. Å ena sidan är det självklart att ingen ska diskrimineras eller kränkas. Å andra sidan, vilka konsekvenser får det när juridiken blir alltmer styrande? I avhandlingen undersöker jag den här dubbelheten, men också bakgrunden till att lagen infördes, vilka problem den förväntades lösa och förhoppningarna om vad den skulle bidra med.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De brännande frågorna som avhandlingen kretsar kring är vilka problem som juridiken är tänkt att lösa i skolan. Finns det tillfällen där lagen motverkar sitt syfte? Vad händer i ett klassrum där fokus ligger på att ingen får kränka? Finns det risk att lärare undviker värdefulla – och svåra – diskussioner och samtal? I avhandlingen växlar jag perspektiv, vrider och vänder på när juridiken kan fungera möjliggörande och demokratiserande och hur den på motsvarande sätt kan bli omöjliggörande och utmanande för demokratiserande processer skolan.

– Resultaten belyser en individualiseringsprocess som sker såväl i skolan som i övriga samhället. Skolans tidigare starka värdegrund kring kollektivet, möten och samtal förskjuts över tid mot liberala idéer där rättssäkerhet och individens rätt blir alltmer framträdande. Fram växer en rättspositivism, det vill säga en idé om att lagar kan lösa det mesta, inte bara i skolan utan i hela samhället. Intressant är att det här synsättet ifrågasätts av liberalerna själva som bara för några år sedan ville skrota Barn- och elevombudet (BEO), då partiet menade att de hade fått ett negativt inflytande i skolan.

– Detta kan vara ett tecken på att vi idag börjar förstå vad juridifieringen kan få för konsekvenser både i skola och samhälle. Mer juridik och individfokus förändrar vår syn på oss själva och andra och hur vi ser på relationer. Allt hänger ihop. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en mer kvalificerad förståelse för de här processerna och till en nyansering av diskussionen om juridifiering.

– I de politiska argument som ligger till grund för lagstiftningen hänvisar svenska politiker till ett EU-direktiv om diskriminering men också till uppfattningen om att den svenska skolan har problem med just diskriminering och kränkningar. Med barn- och elevskyddslagen erbjöds en lösning som innebar ett nytt sätt att förstå och förhålla sig till kränkningar och elevers tillvaro i skolan. Detta innebar samtidigt en förskjutning av skolans demokratiuppdrag, utifrån ett antagande om att skolan inte mäktade med uppdraget.

Vad överraskade dig?

– I den empiriska studien där jag analyserat politiska dokument som ligger till grund för att barn- och elevskyddslagen infördes i skolan, framförs EU:s direktiv som det främsta skälet. Men faktum är att Sverige valde att gå långt mycket längre än vad EU krävde. Direktivens huvudsakliga tillämpningsområde var framför allt arbetslivet. Exempelvis omfattades förskolan av barn- och elevskyddslagen utan någon utredning över huvud taget.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utöver andra forskare hoppas jag att såväl lärare som skolledare och så kallade ”policymakers”, det vill säga tjänstemän och politiker inom skolan kan ha det. Min intention är att resultaten kan bidra till reflektion och diskussioner kring hur, när och varför, och med vilka konsekvenser juridiken används.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev