Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Juridiska processer tar allt större plats i skolan och fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor. Det säger Judit Novak som forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet.   

Judit Novak
Judit Novak

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2018-02-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat beteendevetenskap och pedagogik och kom in på ämnet när jag skrev min masteruppsats i anslutning till ett forskningsprojekt om skolinspektion som styrning. Jag fokuserade på Skolinspektionens regelbundna tillsyn och rektorers erfarenheter av tillsynen och de förändringar den genomgick med 2010 års skollag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om juridifieringen av skolan – enklare uttryckt om utvecklingen mot att juridiska processer förväntas lösa skolans problem. Skollagen som trädde i kraft 2011 medförde bland annat att Skolinspektionen fick ett mycket starkare juridiskt fokus. Juridifieringen har uppmärksammats inom flera andra samhällsinstanser, hälso- och sjukvården bland annat.

– Utöver granskning av policydokument, skollag och Skolinspektionens omrättningar av nationella prov har jag intervjuat rektorer vid 20 skolor om hur de upplever och förhåller sig till inspektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I ett vidare perspektiv innebär juridifieringen att professionella normer på olika sätt underordnas och kodifieras i rättsliga bestämmelser. När det gäller skolans område har till exempel Skolinspektionens regelbundna tillsyn kommit att fokusera på lag- och regelefterlevnad medan bedömningen av pedagogiska processer fått mindre uppmärksamhet. Vidare kan huvudmän och personal kan ställas till svars inför Skolinspektionen om de inte uppfyller sina rättsliga förpliktelser. En följd som syns i skolorna är att lagefterlevnad prioriteras före exempelvis pedagogiska frågor. Därmed inte givet att skolan förändrar sitt arbetssätt. I vissa skolor har man – efter kritik från Skolinspektionen, reviderat sina styrdokument men inte praktiken. Men kritik från inspektionen kan också fungera som mandat och draghjälp för rektorer att kunna genomföra förändringar som tidigare mött internt motstånd.

– Kritik från Skolinspektionen kommer sällan som någon överraskning för rektorer. De känner redan till sina verksamheters styrkor och förbättringsområden. Rektorerna vittnar istället att den mediala uppmärksamheten som kritik från Skolinspektionen ofta medför, är betydligt svårare att förhålla sig till.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en föreställning att lagar och förordningar är neutrala. Men uttolkningen av lag och rätt är något som görs och i det finns också värden. Därför är det viktigt att uppmärksamma skolans juridifiering och skolinspektionens tolkningar av vad som är skolans problem och vad en bra och rättssäker skola är och bör vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolan och särskilt av kopplingen mellan juridiska och pedagogiska perspektiv och processer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-26 12:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-07 15:21 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser