Hoppa till sidinnehåll
Inspektion

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Publicerad:2018-04-26
Uppdaterad:2018-05-07
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Judit Novak

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2018-02-02
vid Uppsala universitet

Avhandling

Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Juridiska processer tar allt större plats i skolan och fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor. Det säger Judit Novak som forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat beteendevetenskap och pedagogik och kom in på ämnet när jag skrev min masteruppsats i anslutning till ett forskningsprojekt om skolinspektion som styrning. Jag fokuserade på Skolinspektionens regelbundna tillsyn och rektorers erfarenheter av tillsynen och de förändringar den genomgick med 2010 års skollag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om juridifieringen av skolan – enklare uttryckt om utvecklingen mot att juridiska processer förväntas lösa skolans problem. Skollagen som trädde i kraft 2011 medförde bland annat att Skolinspektionen fick ett mycket starkare juridiskt fokus. Juridifieringen har uppmärksammats inom flera andra samhällsinstanser, hälso- och sjukvården bland annat.

– Utöver granskning av policydokument, skollag och Skolinspektionens omrättningar av nationella prov har jag intervjuat rektorer vid 20 skolor om hur de upplever och förhåller sig till inspektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I ett vidare perspektiv innebär juridifieringen att professionella normer på olika sätt underordnas och kodifieras i rättsliga bestämmelser. När det gäller skolans område har till exempel Skolinspektionens regelbundna tillsyn kommit att fokusera på lag- och regelefterlevnad medan bedömningen av pedagogiska processer fått mindre uppmärksamhet. Vidare kan huvudmän och personal kan ställas till svars inför Skolinspektionen om de inte uppfyller sina rättsliga förpliktelser. En följd som syns i skolorna är att lagefterlevnad prioriteras före exempelvis pedagogiska frågor. Därmed inte givet att skolan förändrar sitt arbetssätt. I vissa skolor har man – efter kritik från Skolinspektionen, reviderat sina styrdokument men inte praktiken. Men kritik från inspektionen kan också fungera som mandat och draghjälp för rektorer att kunna genomföra förändringar som tidigare mött internt motstånd.

– Kritik från Skolinspektionen kommer sällan som någon överraskning för rektorer. De känner redan till sina verksamheters styrkor och förbättringsområden. Rektorerna vittnar istället att den mediala uppmärksamheten som kritik från Skolinspektionen ofta medför, är betydligt svårare att förhålla sig till.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en föreställning att lagar och förordningar är neutrala. Men uttolkningen av lag och rätt är något som görs och i det finns också värden. Därför är det viktigt att uppmärksamma skolans juridifiering och skolinspektionens tolkningar av vad som är skolans problem och vad en bra och rättssäker skola är och bör vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolan och särskilt av kopplingen mellan juridiska och pedagogiska perspektiv och processer.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev