Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Juridiska processer tar allt större plats i skolan och fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor. Det säger Judit Novak som forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet.   

Judit Novak
Judit Novak

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2018-02-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat beteendevetenskap och pedagogik och kom in på ämnet när jag skrev min masteruppsats i anslutning till ett forskningsprojekt om skolinspektion som styrning. Jag fokuserade på Skolinspektionens regelbundna tillsyn och rektorers erfarenheter av tillsynen och de förändringar den genomgick med 2010 års skollag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om juridifieringen av skolan – enklare uttryckt om utvecklingen mot att juridiska processer förväntas lösa skolans problem. Skollagen som trädde i kraft 2011 medförde bland annat att Skolinspektionen fick ett mycket starkare juridiskt fokus. Juridifieringen har uppmärksammats inom flera andra samhällsinstanser, hälso- och sjukvården bland annat.

– Utöver granskning av policydokument, skollag och Skolinspektionens omrättningar av nationella prov har jag intervjuat rektorer vid 20 skolor om hur de upplever och förhåller sig till inspektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I ett vidare perspektiv innebär juridifieringen att professionella normer på olika sätt underordnas och kodifieras i rättsliga bestämmelser. När det gäller skolans område har till exempel Skolinspektionens regelbundna tillsyn kommit att fokusera på lag- och regelefterlevnad medan bedömningen av pedagogiska processer fått mindre uppmärksamhet. Vidare kan huvudmän och personal kan ställas till svars inför Skolinspektionen om de inte uppfyller sina rättsliga förpliktelser. En följd som syns i skolorna är att lagefterlevnad prioriteras före exempelvis pedagogiska frågor. Därmed inte givet att skolan förändrar sitt arbetssätt. I vissa skolor har man – efter kritik från Skolinspektionen, reviderat sina styrdokument men inte praktiken. Men kritik från inspektionen kan också fungera som mandat och draghjälp för rektorer att kunna genomföra förändringar som tidigare mött internt motstånd.

– Kritik från Skolinspektionen kommer sällan som någon överraskning för rektorer. De känner redan till sina verksamheters styrkor och förbättringsområden. Rektorerna vittnar istället att den mediala uppmärksamheten som kritik från Skolinspektionen ofta medför, är betydligt svårare att förhålla sig till.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en föreställning att lagar och förordningar är neutrala. Men uttolkningen av lag och rätt är något som görs och i det finns också värden. Därför är det viktigt att uppmärksamma skolans juridifiering och skolinspektionens tolkningar av vad som är skolans problem och vad en bra och rättssäker skola är och bör vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolan och särskilt av kopplingen mellan juridiska och pedagogiska perspektiv och processer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-26 12:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-07 15:21 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.