Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Juridiska processer tar allt större plats i skolan och fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor. Det säger Judit Novak som forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet.   

Judit Novak
Judit Novak

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2018-02-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat beteendevetenskap och pedagogik och kom in på ämnet när jag skrev min masteruppsats i anslutning till ett forskningsprojekt om skolinspektion som styrning. Jag fokuserade på Skolinspektionens regelbundna tillsyn och rektorers erfarenheter av tillsynen och de förändringar den genomgick med 2010 års skollag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om juridifieringen av skolan – enklare uttryckt om utvecklingen mot att juridiska processer förväntas lösa skolans problem. Skollagen som trädde i kraft 2011 medförde bland annat att Skolinspektionen fick ett mycket starkare juridiskt fokus. Juridifieringen har uppmärksammats inom flera andra samhällsinstanser, hälso- och sjukvården bland annat.

– Utöver granskning av policydokument, skollag och Skolinspektionens omrättningar av nationella prov har jag intervjuat rektorer vid 20 skolor om hur de upplever och förhåller sig till inspektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I ett vidare perspektiv innebär juridifieringen att professionella normer på olika sätt underordnas och kodifieras i rättsliga bestämmelser. När det gäller skolans område har till exempel Skolinspektionens regelbundna tillsyn kommit att fokusera på lag- och regelefterlevnad medan bedömningen av pedagogiska processer fått mindre uppmärksamhet. Vidare kan huvudmän och personal kan ställas till svars inför Skolinspektionen om de inte uppfyller sina rättsliga förpliktelser. En följd som syns i skolorna är att lagefterlevnad prioriteras före exempelvis pedagogiska frågor. Därmed inte givet att skolan förändrar sitt arbetssätt. I vissa skolor har man – efter kritik från Skolinspektionen, reviderat sina styrdokument men inte praktiken. Men kritik från inspektionen kan också fungera som mandat och draghjälp för rektorer att kunna genomföra förändringar som tidigare mött internt motstånd.

– Kritik från Skolinspektionen kommer sällan som någon överraskning för rektorer. De känner redan till sina verksamheters styrkor och förbättringsområden. Rektorerna vittnar istället att den mediala uppmärksamheten som kritik från Skolinspektionen ofta medför, är betydligt svårare att förhålla sig till.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en föreställning att lagar och förordningar är neutrala. Men uttolkningen av lag och rätt är något som görs och i det finns också värden. Därför är det viktigt att uppmärksamma skolans juridifiering och skolinspektionens tolkningar av vad som är skolans problem och vad en bra och rättssäker skola är och bör vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolan och särskilt av kopplingen mellan juridiska och pedagogiska perspektiv och processer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-26 12:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-07 15:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolechef, 29-30 november i Göteborg

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och pedagogisk professionsutveckling. Konferensen syftar till att belysa din yrkesroll från olika perspektiv. Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats