Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Juridiska processer tar allt större plats i skolan och fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor. Det säger Judit Novak som forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet.   

Judit Novak
Judit Novak

Född 1985
Bor i Uppsala

Disputerade 2018-02-02
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare studerat beteendevetenskap och pedagogik och kom in på ämnet när jag skrev min masteruppsats i anslutning till ett forskningsprojekt om skolinspektion som styrning. Jag fokuserade på Skolinspektionens regelbundna tillsyn och rektorers erfarenheter av tillsynen och de förändringar den genomgick med 2010 års skollag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om juridifieringen av skolan – enklare uttryckt om utvecklingen mot att juridiska processer förväntas lösa skolans problem. Skollagen som trädde i kraft 2011 medförde bland annat att Skolinspektionen fick ett mycket starkare juridiskt fokus. Juridifieringen har uppmärksammats inom flera andra samhällsinstanser, hälso- och sjukvården bland annat.

– Utöver granskning av policydokument, skollag och Skolinspektionens omrättningar av nationella prov har jag intervjuat rektorer vid 20 skolor om hur de upplever och förhåller sig till inspektioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I ett vidare perspektiv innebär juridifieringen att professionella normer på olika sätt underordnas och kodifieras i rättsliga bestämmelser. När det gäller skolans område har till exempel Skolinspektionens regelbundna tillsyn kommit att fokusera på lag- och regelefterlevnad medan bedömningen av pedagogiska processer fått mindre uppmärksamhet. Vidare kan huvudmän och personal kan ställas till svars inför Skolinspektionen om de inte uppfyller sina rättsliga förpliktelser. En följd som syns i skolorna är att lagefterlevnad prioriteras före exempelvis pedagogiska frågor. Därmed inte givet att skolan förändrar sitt arbetssätt. I vissa skolor har man – efter kritik från Skolinspektionen, reviderat sina styrdokument men inte praktiken. Men kritik från inspektionen kan också fungera som mandat och draghjälp för rektorer att kunna genomföra förändringar som tidigare mött internt motstånd.

– Kritik från Skolinspektionen kommer sällan som någon överraskning för rektorer. De känner redan till sina verksamheters styrkor och förbättringsområden. Rektorerna vittnar istället att den mediala uppmärksamheten som kritik från Skolinspektionen ofta medför, är betydligt svårare att förhålla sig till.

Vad överraskade dig?

– Att det finns en föreställning att lagar och förordningar är neutrala. Men uttolkningen av lag och rätt är något som görs och i det finns också värden. Därför är det viktigt att uppmärksamma skolans juridifiering och skolinspektionens tolkningar av vad som är skolans problem och vad en bra och rättssäker skola är och bör vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av skolan och särskilt av kopplingen mellan juridiska och pedagogiska perspektiv och processer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-04-26 12:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-07 15:21 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.