Kameror i förskolan belyser barnens blick

Kameror i förskolan kan bidra till att stärka barnens perspektiv. Det menar Lena O Magnusson som utforskat vad som händer när treåringar får tillgång till kameror i förskolan.

Lena O Magnusson
Lena O Magnusson

Född 1963
Bor i Stockholm

Disputerade 2017-10-06
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Treåringar, kameror och förskola – en serie diffraktiva rörelser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som förskollärare, en verksamhet där vi vuxna ofta fotograferar barnen. Att det är vi pedagoger som fotograferar tas ofta för självklart. Men jag har länge funderat på vad som skulle kunna hända om barnen får möjlighet att använda kameran och ville utforska ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som händer när förskolebarn får tillgång till kameror. Avhandlingen bygger på studier från två förskolor där sammanlagt 25 treåringar fick fri tillgång till ett antal digitalkameror. Barnen har inte fått några instruktioner utan har fått använda kamerorna i princip hur de vill. Jag har förstås svarat när barnen ställt frågor om kameran. Jag har dels videofilmat barnen när de använder kamerorna, dels analyserat de stillbilder barnen tagit.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Tydligt är att kameran blir ett verktyg för barnen att upptäcka och synliggöra sin omvärld. Det kan handla om att fokusera på detaljer, som närbild på en sandkaka, men också genom att med kamerans display skärma av det som är utanför bilden. Det finns en videosekvens med en pojke som sitter och riktar kameran mot ett rönnbärsträd för att efter en stund resa sig upp och gå allt närmare trädet samtidigt som han fortsätter att titta på trädet genom kamerans display. Det är som han sugs in i en alltmer detaljerad bild av trädet.

– När barn får tillgång till kameror bryts också de vuxnas dominans över vad som dokumenteras och hur det görs. Inte minst eftersom barnen tar bilder på de vuxna. Barnens perspektiv i vardagen blir till exempel särskilt tydligt när ett barn ligger på skötbordet och riktar kameran mot den vuxna.

– Barnen fotograferar ofta varandra, många bilder visar sekvenser på skeenden som tillsammans skapar en berättelse av något de gör. Vad som framkommer är också att barnen har ett tydligt etiskt förhållningssätt och för det mesta är noga med att fråga varandra innan de tar bilder. Det gör däremot inte pedagogerna när det tar bilder av barnen. Barnen använder kameran på en rad olika sätt, inte bara som en kamera. De leker med den, bär runt på den, packar ned den i väskor.

– Sammantaget visar resultaten att barn kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Vad överraskade dig?

– Barnens stora intresse för de estetiska aspekterna. Flera videosekvenser och fotografier som barnen tagit visar hur de fokuserar och upptäcker just estetiska aspekter i omvärlden. Men också hur de genom att ta sekvenser av bilder ser och upptäcker världen genom kameran.

Vem har nytta av dina resultat?

– Självklart förskolan och pedagogerna där, jag hoppas att avhandlingen kan bidra till tankar om hur kameran kan stärka barnens perspektiv och visa på intressen som vuxna ännu inte känner till i förskolans vardagspraktik.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-16 15:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-29 09:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling

Förskolebarn har goda kunskaper om hållbar utveckling, visar Farhana Borg. Det finns ett positivt samband mellan förskolebarnens kunskaper och praktiserande och förskolepedagogernas engagemang och arbete i dessa frågor.

Enkla spel utvecklar barns matematiska kunskaper

Jessica Elofsson visar i sin avhandling att enkla matematiska bräd- och kortspel kan stötta förskolebarns matematiska lärande. Tydligt är också att barnen tycker att det är roligt att spela de här spelen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer