Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet, framtidstro och bra relationer med lärare och kompisar är de viktigaste faktorerna för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar att här kan skolan vara en utjämnande faktor utifrån socioekonomisk aspekt.

Helena Andersson
Helena Andersson

Född 1961
Bor i Eslöv

Disputerade 2017-12-20
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog. Trots omfattande överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet märkte jag ofta hur elever ändå föll ifrån. I min lic-avhandling undersökte jag detta och resultaten visar att många av dem som inte uppnår utbildningsmålen upplever skolan som oengagerande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat vad elever upplever som engagerande i skolan. Vad gör dem engagerade, vilka framgångsfaktorer och förklaringar finns det till elevers engagemang i skolan?

– Min avhandling är gjord inom Ifous forskningsprogram om inkludering där 12 kommuner deltog. Den första studien bygger på en enkät med närmare 1300 elever i årskurs 7 om hur de upplever sitt engagemang i skolan. Resultaten av enkäten visar på ett högt engagemang. I studie två utforskar jag två av skolorna med särskilt högt engagemang. Här har både lärare och elever fått beskriva vad de menar kännetecknar upplevelsen av engagemang. I studie tre har elever dels i intervjuer, dels skriftligen berättat om hur de upplever sina lärmiljöer utifrån inflytande, delaktighet och självreglering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att merparten av eleverna är engagerade i skolan, på flera plan och olika sätt. Vad som skapar engagemang är enligt elever och lärare, känsla av sammanhang och tillhörighet, framtidstro och goda relationer med lärare och kamrater.

– De båda skolorna i studie två skiljer sig mycket åt vad gäller social struktur men visar lika högt elevengagegmang. Det innebär att skolan kan vara en socioekonomisk utjämnande faktor.

– Resultaten visar att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna. Skiftande gruppindelningar gör att eleverna lär känna varandra över klassgränserna, vilket ökar tryggheten.

– Tydligt är att elevernas engagemang bottnar i ett kollektivt tänkande. De uttrycker ofta vikten av att ”alla ska vara med”. I min analys pekar jag att detta är viktigt att beakta när man som lärare lägger upp sin undervisning. Eleverna pekar också på konkreta händelser som de tycker skapat särskilt mycket engagemang. I ett exempel gick lärare och elever samman och kämpade för en renovering av klassrummet. På en annan skola med många nyanlända arrangerade en mentor gemensamma tv-spelstunder efter skoltid för samtliga elever.

– I studie tre hörs fler kritiska elevröster. Framför allt upplever eleverna att de inte blir tillräckligt lyssnade på. De önskar helt enkelt mer tid med någon lärare eller annan vuxen.

Vad överraskade dig?

– Att engagemanget bland eleverna var så högt. Men vad som fullständigt överraskade mig var elevernas starka känsla för gruppen, deras självklara sätt att värna om och hjälpa varandra med vardagliga göromål som att printa ut texter till varandra, påminna om läxor och liknande. En lärare berättade om en ny elev som med sin naturliga omtänksamhet fick hela klassen att värna mer om varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutänden hoppas jag förstås att de kommer eleverna tillgodo. Men givetvis lärare, de är oerhört betydelsefulla för elevernas känsla av tillhörighet i skolan. Men även skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-15 13:48 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-01-29 15:43 av Susanne Sawander


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.