Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet, framtidstro och bra relationer med lärare och kompisar är de viktigaste faktorerna för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar att här kan skolan vara en utjämnande faktor utifrån socioekonomisk aspekt.

Helena Andersson
Helena Andersson

Född 1961
Bor i Eslöv

Disputerade 2017-12-20
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog. Trots omfattande överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet märkte jag ofta hur elever ändå föll ifrån. I min lic-avhandling undersökte jag detta och resultaten visar att många av dem som inte uppnår utbildningsmålen upplever skolan som oengagerande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat vad elever upplever som engagerande i skolan. Vad gör dem engagerade, vilka framgångsfaktorer och förklaringar finns det till elevers engagemang i skolan?

– Min avhandling är gjord inom Ifous forskningsprogram om inkludering där 12 kommuner deltog. Den första studien bygger på en enkät med närmare 1300 elever i årskurs 7 om hur de upplever sitt engagemang i skolan. Resultaten av enkäten visar på ett högt engagemang. I studie två utforskar jag två av skolorna med särskilt högt engagemang. Här har både lärare och elever fått beskriva vad de menar kännetecknar upplevelsen av engagemang. I studie tre har elever dels i intervjuer, dels skriftligen berättat om hur de upplever sina lärmiljöer utifrån inflytande, delaktighet och självreglering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att merparten av eleverna är engagerade i skolan, på flera plan och olika sätt. Vad som skapar engagemang är enligt elever och lärare, känsla av sammanhang och tillhörighet, framtidstro och goda relationer med lärare och kamrater.

– De båda skolorna i studie två skiljer sig mycket åt vad gäller social struktur men visar lika högt elevengagegmang. Det innebär att skolan kan vara en socioekonomisk utjämnande faktor.

– Resultaten visar att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna. Skiftande gruppindelningar gör att eleverna lär känna varandra över klassgränserna, vilket ökar tryggheten.

– Tydligt är att elevernas engagemang bottnar i ett kollektivt tänkande. De uttrycker ofta vikten av att ”alla ska vara med”. I min analys pekar jag att detta är viktigt att beakta när man som lärare lägger upp sin undervisning. Eleverna pekar också på konkreta händelser som de tycker skapat särskilt mycket engagemang. I ett exempel gick lärare och elever samman och kämpade för en renovering av klassrummet. På en annan skola med många nyanlända arrangerade en mentor gemensamma tv-spelstunder efter skoltid för samtliga elever.

– I studie tre hörs fler kritiska elevröster. Framför allt upplever eleverna att de inte blir tillräckligt lyssnade på. De önskar helt enkelt mer tid med någon lärare eller annan vuxen.

Vad överraskade dig?

– Att engagemanget bland eleverna var så högt. Men vad som fullständigt överraskade mig var elevernas starka känsla för gruppen, deras självklara sätt att värna om och hjälpa varandra med vardagliga göromål som att printa ut texter till varandra, påminna om läxor och liknande. En lärare berättade om en ny elev som med sin naturliga omtänksamhet fick hela klassen att värna mer om varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutänden hoppas jag förstås att de kommer eleverna tillgodo. Men givetvis lärare, de är oerhört betydelsefulla för elevernas känsla av tillhörighet i skolan. Men även skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-15 13:48 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-01-29 15:43 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.