Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet, framtidstro och bra relationer med lärare och kompisar är de viktigaste faktorerna för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar att här kan skolan vara en utjämnande faktor utifrån socioekonomisk aspekt.

Helena Andersson
Helena Andersson

Född 1961
Bor i Eslöv

Disputerade 2017-12-20
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog. Trots omfattande överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet märkte jag ofta hur elever ändå föll ifrån. I min lic-avhandling undersökte jag detta och resultaten visar att många av dem som inte uppnår utbildningsmålen upplever skolan som oengagerande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat vad elever upplever som engagerande i skolan. Vad gör dem engagerade, vilka framgångsfaktorer och förklaringar finns det till elevers engagemang i skolan?

– Min avhandling är gjord inom Ifous forskningsprogram om inkludering där 12 kommuner deltog. Den första studien bygger på en enkät med närmare 1300 elever i årskurs 7 om hur de upplever sitt engagemang i skolan. Resultaten av enkäten visar på ett högt engagemang. I studie två utforskar jag två av skolorna med särskilt högt engagemang. Här har både lärare och elever fått beskriva vad de menar kännetecknar upplevelsen av engagemang. I studie tre har elever dels i intervjuer, dels skriftligen berättat om hur de upplever sina lärmiljöer utifrån inflytande, delaktighet och självreglering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att merparten av eleverna är engagerade i skolan, på flera plan och olika sätt. Vad som skapar engagemang är enligt elever och lärare, känsla av sammanhang och tillhörighet, framtidstro och goda relationer med lärare och kamrater.

– De båda skolorna i studie två skiljer sig mycket åt vad gäller social struktur men visar lika högt elevengagegmang. Det innebär att skolan kan vara en socioekonomisk utjämnande faktor.

– Resultaten visar att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna. Skiftande gruppindelningar gör att eleverna lär känna varandra över klassgränserna, vilket ökar tryggheten.

– Tydligt är att elevernas engagemang bottnar i ett kollektivt tänkande. De uttrycker ofta vikten av att ”alla ska vara med”. I min analys pekar jag att detta är viktigt att beakta när man som lärare lägger upp sin undervisning. Eleverna pekar också på konkreta händelser som de tycker skapat särskilt mycket engagemang. I ett exempel gick lärare och elever samman och kämpade för en renovering av klassrummet. På en annan skola med många nyanlända arrangerade en mentor gemensamma tv-spelstunder efter skoltid för samtliga elever.

– I studie tre hörs fler kritiska elevröster. Framför allt upplever eleverna att de inte blir tillräckligt lyssnade på. De önskar helt enkelt mer tid med någon lärare eller annan vuxen.

Vad överraskade dig?

– Att engagemanget bland eleverna var så högt. Men vad som fullständigt överraskade mig var elevernas starka känsla för gruppen, deras självklara sätt att värna om och hjälpa varandra med vardagliga göromål som att printa ut texter till varandra, påminna om läxor och liknande. En lärare berättade om en ny elev som med sin naturliga omtänksamhet fick hela klassen att värna mer om varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutänden hoppas jag förstås att de kommer eleverna tillgodo. Men givetvis lärare, de är oerhört betydelsefulla för elevernas känsla av tillhörighet i skolan. Men även skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-15 13:48 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-01-29 15:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Nordiskt samarbete stärkte lärarna handlingsberedskap

Sara Willermark har utforskat ett nordiskt skolutvecklingsprojekt. Resultaten visar att trots många utmaningar, stärktes lärarna i sin profession och då särskilt sin handlingsberedskap.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Sara Levanders har utforskat vilken innebörd och vilket värde pedagogisk skicklighet  tillskrivs vid anställning av universitetslärare.

Negativa effekter av differentierade skolmiljöer

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan underminera jämlikheten i skolan, visar Marcus Östermans forskning.

Förskollärare tar mer ansvar än vad yrket kräver

Förskollärare tar ett ansvar, långt bortom vad uppdraget faktiskt kräver. Forskaren Mie Josefson slås också av att förskollärare värjer sig mot begreppet omsorg, trots dess starka förankring i förskolan.

Tvåspråkiga har inte bättre exekutiv förmåga

Jussi Jylkkä visar att tvåspråkiga personer inte tränar exekutiva funktioner, exempelvis arbetsminne, när de skiftar mellan språk. Därmed strider hans resultat mot tidigare forskning.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter att skapa inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.