Hoppa till sidinnehåll
Elevinflytande

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Publicerad:2018-01-15
Uppdaterad:2018-01-29
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Helena Andersson

Född 1961
Bor i Eslöv

Disputerade 2017-12-20
vid Malmö universitet

Avhandling

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet, framtidstro och bra relationer med lärare och kompisar är de viktigaste faktorerna för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar att här kan skolan vara en utjämnande faktor utifrån socioekonomisk aspekt.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog. Trots omfattande överlämningar mellan grundskolan och gymnasiet märkte jag ofta hur elever ändå föll ifrån. I min lic-avhandling undersökte jag detta och resultaten visar att många av dem som inte uppnår utbildningsmålen upplever skolan som oengagerande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat vad elever upplever som engagerande i skolan. Vad gör dem engagerade, vilka framgångsfaktorer och förklaringar finns det till elevers engagemang i skolan?

– Min avhandling är gjord inom Ifous forskningsprogram om inkludering där 12 kommuner deltog. Den första studien bygger på en enkät med närmare 1300 elever i årskurs 7 om hur de upplever sitt engagemang i skolan. Resultaten av enkäten visar på ett högt engagemang. I studie två utforskar jag två av skolorna med särskilt högt engagemang. Här har både lärare och elever fått beskriva vad de menar kännetecknar upplevelsen av engagemang. I studie tre har elever dels i intervjuer, dels skriftligen berättat om hur de upplever sina lärmiljöer utifrån inflytande, delaktighet och självreglering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att merparten av eleverna är engagerade i skolan, på flera plan och olika sätt. Vad som skapar engagemang är enligt elever och lärare, känsla av sammanhang och tillhörighet, framtidstro och goda relationer med lärare och kamrater.

– De båda skolorna i studie två skiljer sig mycket åt vad gäller social struktur men visar lika högt elevengagegmang. Det innebär att skolan kan vara en socioekonomisk utjämnande faktor.

– Resultaten visar att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna. Skiftande gruppindelningar gör att eleverna lär känna varandra över klassgränserna, vilket ökar tryggheten.

– Tydligt är att elevernas engagemang bottnar i ett kollektivt tänkande. De uttrycker ofta vikten av att ”alla ska vara med”. I min analys pekar jag att detta är viktigt att beakta när man som lärare lägger upp sin undervisning. Eleverna pekar också på konkreta händelser som de tycker skapat särskilt mycket engagemang. I ett exempel gick lärare och elever samman och kämpade för en renovering av klassrummet. På en annan skola med många nyanlända arrangerade en mentor gemensamma tv-spelstunder efter skoltid för samtliga elever.

– I studie tre hörs fler kritiska elevröster. Framför allt upplever eleverna att de inte blir tillräckligt lyssnade på. De önskar helt enkelt mer tid med någon lärare eller annan vuxen.

Vad överraskade dig?

– Att engagemanget bland eleverna var så högt. Men vad som fullständigt överraskade mig var elevernas starka känsla för gruppen, deras självklara sätt att värna om och hjälpa varandra med vardagliga göromål som att printa ut texter till varandra, påminna om läxor och liknande. En lärare berättade om en ny elev som med sin naturliga omtänksamhet fick hela klassen att värna mer om varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– I slutänden hoppas jag förstås att de kommer eleverna tillgodo. Men givetvis lärare, de är oerhört betydelsefulla för elevernas känsla av tillhörighet i skolan. Men även skolledare och skolpolitiker.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev