Känsla av utanförskap hos barn med migrationsbakgrund

Birgitta Ljung Egeland har intervjuat barn med migrationsbakgrund om deras erfarenheter av den svenska skolan. I barnens berättelser framträder en känsla av utanförskap – de flesta har aldrig varit hemma hos ett svenskt barn, trots att de har bott hela sitt liv i Sverige. Ändå är barnens berättelser allt annat än eländesskildringar menar hon.

Birgitta Ljung Egeland
Birgitta Ljung Egeland

Född 1965
i Västerås

Disputerade 2015-06-04
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Berättelser om tillhörighet - om barn med migrations-bakgrund på en mindre ort

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av barn med migrationsbakgrund och deras erfarenheter av att gå i skolan i Sverige idag. Vi vet väldigt lite om yngre barns erfarenheter, särskilt på mindre orter. Barns erfarenhet av migration är ett angeläget ämne för alla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen utgår från barnens livsberättelser. Jag har bett barn mellan 9 och tretton år som bor på mindre orter berätta om sina erfarenheter av den svenska skolan. Jag har träffat dem flera gånger och har undersökt hur deras sociala nätverk ser ut – känslan av tillhörighet är centralt i min avhandling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Studien visar en variation och komplexitet i barnens erfarenheter. Det viktigaste bidraget är att visa vad barnen själva lyfter fram som väsentliga erfarenheter av tillhörighet. De beskriver hur deras familjer medvetet har valt att stanna kvar, eller flytta till, den mindre orten för att barnen ska lära sig svenska och få svenska kompisar. Det innebär ofta att föräldrarna själva offrar en möjlighet till arbete eller större socialt umgänge. Familjerna är ofta de enda i sin etniska grupp på orten.

– Det som barnen berättar mest om är kamratrelationer, att klara skolan och resor till hemlandet – både sådana som man har gjort och som man drömmer om att kunna göra. Det är väldigt starkt emotionella och relationella berättelser. Barnen söker hela tiden nya vägar att bli del av en social gemenskap.

– I barnens berättelser framträder en känsla av utanförskap som är oroväckande. Barnen upplever att det är svårt att få svenska kompisar utanför skolan och att det finns lite utrymme för olikhet. De strävar efter att kunna känna stolthet över sitt ursprung och här menar jag att skolan har en viktig roll. Skolan är oerhört viktig för de här barnen.

Vad överraskade dig?

– Att det flesta barnen, trots att de har bott på den mindre orten hela, eller större delen av sitt liv, aldrig har varit hemma hos ett svenskt barn eller haft ett svenskt barn hemma hos sig. Trots att de tydligt önskar det. Barnen bor i de enda höghusen som finns på orten och där bor andra barn med migrationsbakgrund, som ofta flyttar in och ut. Många av barnen är väldigt ensamma. Flera av barnen beskriver en upplevelse av att det är förbjudet att tala sitt modersmål i klassrummet, eller använda det som en resurs för lärandet. Det tycker jag är anmärkningsvärt!

Vem har nytta av dina resultat?

– Vi alla! Frågor som rör migration och inkludering berör i allra högsta grad det pedagogiska arbetet i skolan. Skolan har en möjlighet att påverka genom sättet att arbeta och det är viktigt att arbetet utgår från barns erfarenheter men också att det vidgar perspektiven, så det kommer alla barn till del. Det måste ges mer tid i skolan för samtal där barns erfarenheter blir viktiga utan att de alltid måste bedömas!

Sidan publicerades 2015-09-30 13:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-01 09:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stort ansvar för relationer läggs på ensamkommande unga

Ulrika Wernesjös avhandling handlar om hur ensamkommande flyktingbarn i Sverige upplever vardagen i skolan och i samhället i stort.

Låga förväntningar ökar utanförskap

Eleverna från den socialt utsatta förorten hade högre tilltro till framtiden än de som kom från den välbeställda förorten och från glesbygden. Ändå hamnade eleverna från det utsatta området utanför i utbildning och arbetsliv, enligt Joakim Lindgrens avhandling Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden . En av orsakerna är att lärare hade låga förväntningar och krav på de här eleverna, menar han.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.