Känsla av utanförskap hos barn med migrationsbakgrund
Birgitta Ljung Egeland har intervjuat barn med migrationsbakgrund om deras erfarenheter av den svenska skolan. I barnens berättelser framträder en känsla av utanförskap – de flesta har aldrig varit hemma hos ett svenskt barn, trots att de har bott hela sitt liv i Sverige. Ändå är barnens berättelser allt annat än eländesskildringar menar hon.
- Birgitta Ljung Egeland
Född 1965
i VästeråsDisputerade 2015-06-04
vid Karlstads universitet
AVHANDLING
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är intresserad av barn med migrationsbakgrund och deras erfarenheter av att gå i skolan i Sverige idag. Vi vet väldigt lite om yngre barns erfarenheter, särskilt på mindre orter. Barns erfarenhet av migration är ett angeläget ämne för alla.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen utgår från barnens livsberättelser. Jag har bett barn mellan 9 och tretton år som bor på mindre orter berätta om sina erfarenheter av den svenska skolan. Jag har träffat dem flera gånger och har undersökt hur deras sociala nätverk ser ut – känslan av tillhörighet är centralt i min avhandling.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Studien visar en variation och komplexitet i barnens erfarenheter. Det viktigaste bidraget är att visa vad barnen själva lyfter fram som väsentliga erfarenheter av tillhörighet. De beskriver hur deras familjer medvetet har valt att stanna kvar, eller flytta till, den mindre orten för att barnen ska lära sig svenska och få svenska kompisar. Det innebär ofta att föräldrarna själva offrar en möjlighet till arbete eller större socialt umgänge. Familjerna är ofta de enda i sin etniska grupp på orten.
– Det som barnen berättar mest om är kamratrelationer, att klara skolan och resor till hemlandet – både sådana som man har gjort och som man drömmer om att kunna göra. Det är väldigt starkt emotionella och relationella berättelser. Barnen söker hela tiden nya vägar att bli del av en social gemenskap.
– I barnens berättelser framträder en känsla av utanförskap som är oroväckande. Barnen upplever att det är svårt att få svenska kompisar utanför skolan och att det finns lite utrymme för olikhet. De strävar efter att kunna känna stolthet över sitt ursprung och här menar jag att skolan har en viktig roll. Skolan är oerhört viktig för de här barnen.
Vad överraskade dig?
– Att det flesta barnen, trots att de har bott på den mindre orten hela, eller större delen av sitt liv, aldrig har varit hemma hos ett svenskt barn eller haft ett svenskt barn hemma hos sig. Trots att de tydligt önskar det. Barnen bor i de enda höghusen som finns på orten och där bor andra barn med migrationsbakgrund, som ofta flyttar in och ut. Många av barnen är väldigt ensamma. Flera av barnen beskriver en upplevelse av att det är förbjudet att tala sitt modersmål i klassrummet, eller använda det som en resurs för lärandet. Det tycker jag är anmärkningsvärt!
Vem har nytta av dina resultat?
– Vi alla! Frågor som rör migration och inkludering berör i allra högsta grad det pedagogiska arbetet i skolan. Skolan har en möjlighet att påverka genom sättet att arbeta och det är viktigt att arbetet utgår från barns erfarenheter men också att det vidgar perspektiven, så det kommer alla barn till del. Det måste ges mer tid i skolan för samtal där barns erfarenheter blir viktiga utan att de alltid måste bedömas!
Sidan publicerades 2015-09-30 13:53 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-12-01 09:35 av Moa Duvarci Engman
