Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap inom kulturella aktiviteter, fritidsaktiviteter och demokratiska processer, visar Jenny Rosendals avhandling. 

Jenny Rosendahl
Jenny Rosendahl

Bor i Järfälla
Född år 1973

Disputerade 2022-10-28
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Inflytande och delaktighet för unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning. I lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är fritidsledare i botten och har jobbat hela mitt liv med barn, ungdomar och vuxna som har olika behov av stöd. När jag påbörjade mitt forskningsprojekt var jag anställd som kommundoktorand, och i den kommunen fanns det ett behov av att titta på vilka aktiviteter ungdomar som har intellektuell funktionsnedsättning önskade delta i, och hur de aktiviteterna skulle kunna utformas i en kommun. Jag ville ta reda på vad unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning själva säger om inflytande och delaktighet. Så att deras egna röster blir hörda i forskning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning kan ta plats i samhället som medborgare, och hur de upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer.

– Jag har gjort en aktionsforskningsstudie tillsammans med sju medforskare, i åldrarna 16 till 30 år, som alla har en intellektuell funktionsnedsättning. Jag har intervjuat dem enskilt, sedan har jag, tillsammans med en projektgrupp i kommunen, skapat så kallade inflytandecaféer med olika workshops-stationer där ungdomar och unga vuxna, från kommunens grundsärskolor, gymnasiesärskolor och daglig verksamhet bjöds in för att tycka till om sin fritid och om demokrati. Mina medforskare fick tycka till om metoden och de olika aktiviteterna, och vi upprepade aktionen tre gånger. Jag tog med mig  medforskarnas synpunkter till projektgruppen och så försökte vi förändra enligt medforskarnas önskemål till nästa tillfälle. Metoden inflytandecafé utvecklades således utifrån medforskarnas tankar. Aktionsforskningsprocessen pågick under ett år och avslutades med enskilda intervjuer med alla medforskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att de här unga vuxna upplever ett starkt utanförskap. De ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. De beskriver svårigheter med att få inflytande och att deras personliga frihet är begränsad av till exempel ekonomi eller av att aktiviteter inte är anpassade för dem.

– Men en slutsats som kan dras är att den här målgruppen har förmåga att påverka samhället om de ges egen makt. Det var väldigt tydligt att det skedde förändringar när mina medforskare fick göra sina röster hörda gentemot personal och politiker. Så om den här målgruppen kan synliggöras och börja ses som en resurs, så ges de också möjlighet att ta plats som samhällsmedborgare. Jag har visat att det går att göra med ganska enkla medel. Utöver det krävs det också att vi funderar över våra normer och hur vi kategoriserar människor i samhället, och om olika verksamheter är utformade för att passa alla medborgare. Det är ofta framskrivet i policydokument att exempelvis en fritidsgård ska vara till för alla ungdomar i kommunen inom ett visst åldersspann. Men i realiteten så är den ju inte det när en viss målgrupp inte alls känner sig välkommen. Det ställer krav på att vi faktiskt måste börja implementera det som står i våra policydokument.

Vad överraskade dig?

– Vad som främst överraskade mig var att jag fick in så väldigt mycket datamaterial, medforskarna har svarat väldigt utförligt. Jag tror att det kan bero på att jag använde en metod som heter samtalsmatta, där man pratar utifrån bilder. Det överraskade mig också att medforskarna var så tydliga med att berätta vad de tyckte vi gjorde bra och dåligt. Jag tänker att man i alla verksamheter i högre grad behöver lyssna på de som berörs av frågan för att förstå vilka behov de har, och fråga dem själva om lösningar. Det överraskade mig också att de beskrev en så hög grad av utanförskap och stigmatisering.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen kan ha nytta av metoder för att utveckla forskning med medforskare och aktionsforskning. Kommunala verksamheter kan ha nytta av att se hur man kan jobba med inflytande och delaktighet på lokal nivå i alla sorters verksamheter. Framför allt så hoppas jag att unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning får användning av mina resultat, att deras röster sprids i samhället.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-12-01 19:44 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser