Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning
Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap inom kulturella aktiviteter, fritidsaktiviteter och demokratiska processer, visar Jenny Rosendals avhandling.
- Jenny Rosendahl
Bor i Järfälla
Född år 1973Disputerade 2022-10-28
vid Stockholms universitet
AVHANDLING
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är fritidsledare i botten och har jobbat hela mitt liv med barn, ungdomar och vuxna som har olika behov av stöd. När jag påbörjade mitt forskningsprojekt var jag anställd som kommundoktorand, och i den kommunen fanns det ett behov av att titta på vilka aktiviteter ungdomar som har intellektuell funktionsnedsättning önskade delta i, och hur de aktiviteterna skulle kunna utformas i en kommun. Jag ville ta reda på vad unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning själva säger om inflytande och delaktighet. Så att deras egna röster blir hörda i forskning.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning kan ta plats i samhället som medborgare, och hur de upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer.
– Jag har gjort en aktionsforskningsstudie tillsammans med sju medforskare, i åldrarna 16 till 30 år, som alla har en intellektuell funktionsnedsättning. Jag har intervjuat dem enskilt, sedan har jag, tillsammans med en projektgrupp i kommunen, skapat så kallade inflytandecaféer med olika workshops-stationer där ungdomar och unga vuxna, från kommunens grundsärskolor, gymnasiesärskolor och daglig verksamhet bjöds in för att tycka till om sin fritid och om demokrati. Mina medforskare fick tycka till om metoden och de olika aktiviteterna, och vi upprepade aktionen tre gånger. Jag tog med mig medforskarnas synpunkter till projektgruppen och så försökte vi förändra enligt medforskarnas önskemål till nästa tillfälle. Metoden inflytandecafé utvecklades således utifrån medforskarnas tankar. Aktionsforskningsprocessen pågick under ett år och avslutades med enskilda intervjuer med alla medforskare.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det viktigaste resultatet är att de här unga vuxna upplever ett starkt utanförskap. De ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. De beskriver svårigheter med att få inflytande och att deras personliga frihet är begränsad av till exempel ekonomi eller av att aktiviteter inte är anpassade för dem.
– Men en slutsats som kan dras är att den här målgruppen har förmåga att påverka samhället om de ges egen makt. Det var väldigt tydligt att det skedde förändringar när mina medforskare fick göra sina röster hörda gentemot personal och politiker. Så om den här målgruppen kan synliggöras och börja ses som en resurs, så ges de också möjlighet att ta plats som samhällsmedborgare. Jag har visat att det går att göra med ganska enkla medel. Utöver det krävs det också att vi funderar över våra normer och hur vi kategoriserar människor i samhället, och om olika verksamheter är utformade för att passa alla medborgare. Det är ofta framskrivet i policydokument att exempelvis en fritidsgård ska vara till för alla ungdomar i kommunen inom ett visst åldersspann. Men i realiteten så är den ju inte det när en viss målgrupp inte alls känner sig välkommen. Det ställer krav på att vi faktiskt måste börja implementera det som står i våra policydokument.
Vad överraskade dig?
– Vad som främst överraskade mig var att jag fick in så väldigt mycket datamaterial, medforskarna har svarat väldigt utförligt. Jag tror att det kan bero på att jag använde en metod som heter samtalsmatta, där man pratar utifrån bilder. Det överraskade mig också att medforskarna var så tydliga med att berätta vad de tyckte vi gjorde bra och dåligt. Jag tänker att man i alla verksamheter i högre grad behöver lyssna på de som berörs av frågan för att förstå vilka behov de har, och fråga dem själva om lösningar. Det överraskade mig också att de beskrev en så hög grad av utanförskap och stigmatisering.
Vem har nytta av dina resultat?
– Forskningen kan ha nytta av metoder för att utveckla forskning med medforskare och aktionsforskning. Kommunala verksamheter kan ha nytta av att se hur man kan jobba med inflytande och delaktighet på lokal nivå i alla sorters verksamheter. Framför allt så hoppas jag att unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning får användning av mina resultat, att deras röster sprids i samhället.
Sidan publicerades 2022-12-01 19:44 av Moa Duvarci Engman
