Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas, verkliga möten med människor som talar språket och nyttan av att kunna ett språk. Det här är starka motivationsfaktorer för gymnasieelever som läser moderna språk, visar Erik Cardéius som har undersökt drivkrafter bakom språkstudier.

Erik Cardelús
Erik Cardelús

Född 1969
i Stockholm

Disputerade 2016-02-05
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Motivationer, attityder och moderna språk: En studie om elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som språklärare på gymnasiet och funderat en hel del över vad som gör att vissa elever hoppar av och andra fortsätter med sina språkstudier.

Vad handlar avhandlingen om?

–  Jag har frågat gymnasieelever som läser spanska, tyska och franska om vad som motiverar dem att fortsätta med sina studier. Jag har valt en positiv frågeställning för att jag är nyfiken på drivkrafterna bakom språkstudier. Totalt ingår 43 elever från två olika gymnasieskolor i studien som består av både enkäter och intervjuer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad som motiverar eleverna är framför allt att de känner att de utvecklas och att de har nytta av språket. Det innebär att lärarens roll oerhört viktig. Inte minst genom att på ett bra sätt blanda kommunikation och grammatik i undervisningen. Studien visar också att de här eleverna har hög tilltro till sin egen förmåga. Gemensamt för eleverna är en nyfikenhet på omvärlden och en stor reslust.  Som en tjej uttrycker det – ”att lära sig ett nytt språk skapar ytterligare en dimension till att förstå verkligheten”. Tidigare kontakter med språket styr i stor mån valet av språk. Ofta har eleven någon form av relation till språket de läser, genom resor, vänner, familjemedlemmar eller liknande. Det finns även språkspecifika attityder. När spanskan sköt upp som en raket bland moderna språk i mitten på 90-talet motiverade många elever sitt val med att spanska är ett världsspråk. Det här hänger fortfarande kvar som ett starkt argument vid val av spanska. Eleverna i tyska pekar i sin tur på både geografisk och språklig närhet.

Vad överraskade dig?

– På frågan vad som håller elevernas motivation uppe över tid lyfter många fram resor och personliga möten med människor som talar språket. Jag förvånades över att tekniken inte tar särskild stor plats här, att söka kontakt med språkvänner över nätet är inget som görs i första ledet. Detta till skillnad från engelskan där tekniken har stor betydelse för språkutvecklingen. Överraskande är också att eleverna inte jämför moderna språk med engelskan. Moderna språk ses i stället som ett komplement – ju fler språk desto bättre, som någon elev uttrycker det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och lärarutbildare, hoppas jag. Språkstuderande men självklart också skolan i stort.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-02-18 13:17 av
Sidan uppdaterades 2018-04-05 15:08 av


Relaterat

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Elever som undervisas i tyska även i andra skolämnen får både ett bättre ordförråd och en högre kommunikativ kompetens. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil .

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.