Dela:

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det är många starka känslor inblandade, både positiva och negativa, när studenter lär sig programmera. Det visar Kristina von Hausswolffs avhandling, där hon har undersökt studenters första möte med programmering.

Kristina von Hausswolff
Kristina von Hausswolff

Bor i Stockholm
Född år 1969

Disputerade 2022-02-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Practical thinking in programming education: Novices learning hands-on

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat på universitetet i 14 år och har undervisat i datavetenskap och programmering, och blev intresserad av att gå vidare och forska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Fokus är 16 till 21-åriga elever och studenter, och hur de förstår programmering när de möter det första gången, samt vilken betydelse det har att skriva kod när man lär sig programmering. Vi har gjort en kontrollerad studie där vi jämför två grupper. Den ena gruppen har fått skriva kod hands-on på tangentbordet och den andra gruppen har suttit bredvid någon som skriver kod, det vill säga hands-off.  Många lärare och studenter är övertygade om att man inte kan lära sig att programmera om man inte skriver kod, men man vet inte riktigt varför det är så eller på vilket sätt. Vi har också gått ut i en autentisk klassrumssituation och intervjuat studenter och tittat på undervisningen i labbsalen, som ett komplement till den kontrollerade studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att hands-on och hands-off-grupperna fick ungefär samma resultat när det gäller kunskaper direkt efter experimentet, vilket var lite förvånande. Däremot fanns det andra faktorer som skilde sig åt, som kan påverka lärandet positivt på lång sikt. Till exempel hade stressnivån gått ner för de som jobbade hands-on, och deras motivation hade också påverkats positivt. När vi mätte kunskaperna efter en vecka hade hands on-gruppen bättre resultat än hands off-gruppen.

– I den andra studien följde vi studenter på en nybörjarkurs i programmering under en hel termin. Den studien visade att det är en känslomässig berg- och dalbana att lära sig att programmera, och att det är väldigt olika hur studenterna reagerar på det. Eftersom programmering är helt nytt för studenterna är det många som kör fast väldigt snabbt. Det är en av anledningarna till att det blir så emotionellt. I programmering är det många saker som samverkar, som programmeringsspråk, datormiljön, vilken editor man använder, och att man i slutänden ska skriva något och få datorn att utföra det man har tänkt sig. I den här interaktionen, som jag kallar practical thinking, där studenterna skriver och testar vad som händer i interaktion med datorn, kör de ofta fast eftersom de har ganska begränsad kunskap. Det gör att de blir väldigt frustrerade, men de blir också otroligt glada när det fungerar, så det är både positiva och negativa känslor.

Vad överraskade dig?

– Att det var så mycket känslor inblandade i programmering. Hypotesen när vi startade var att det här med lärande hands-on har något med det motoriska centret i hjärnan att göra, att själva rörelsen i sig har en betydelse. Men det vi hittade var att det finns sociala och emotionella faktorer i lärsituationen som har betydelse både för hur man uppfattar sig själv som programmerare, om man tycker att man är bra eller dålig, men också för om man vill fortsätta med programmering. Så det har en betydelse för vilka som går vidare och blir programmerare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den är skriven för alla som undervisar datavetenskap på universitetsnivå, eftersom programmering är en nyckelkompetens i ämnet datavetenskap. Men det finns ju programmeringskurser även på gymnasieskolan där många lärare kanske inte har fått så mycket övning, och i grundskolan, där lärare i matematik och teknik ska undervisa i ämnet. Jag tänker att de lärarna har nytta av att fundera på vad programmering är och hur man kan undervisa i det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-04-28 11:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

IT-studenter formas till tekniska problemlösare

Utbildning i datavetenskap och IT tycks inriktad mot teknisk problemlösning. Det konstaterar Anne-Kathrin Peters som visar att studenter med ett bredare intresse ofta hoppar ofta av eller tänker om.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller inom vuxenutbildningen! Ta del av fem föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi och praktiska exempel från psykologiklassrummet. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 7 oktober, eller via webbkonferensen 17-31 oktober.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Kollision när elevens textvärld möter skolans

Med Lpf94 fick svenskämnet ett utvidgat textbegrepp: förutom typografisk text omfattas även tv, film och datorspel. Christina Olin-Schellers avhandling visar att elevernas förväntningar på svenskämnet kolliderar med skolans syn på text och läsning. Elevernas fritidsläsning är ljusår från den skolan uppmuntrar, men vi måste ändå försöka ta till oss av den i undervisningen, säger Christina, även om det inte är lätt. - Hur ska man som medelålders svensklärare förstå en byggkille som spelar datorspel dygnet runt, som nästan har sin textvärld på en annan planet?

I litteraturläsningen får eleverna syn på sig själva

Det säger Birgitta Bommarco, som har forskat på eleverna i sin egen klass. Hon ville undersöka hur gymnasieelever reflekterar över och tolkar den litteratur som de har läst i klassen under tre år. Det mest intressanta, säger hon, är hur eleverna jämför deras egna sociala världar med bokens.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Autism, ADHD and school absence are risk factors for self-harm: new research

Data linkage, assessing information from over 113,000 teenagers in South London, addresses important gaps in research on the mental health and socio-economic risk factors for self-harm.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Forskarens fem tips – för lärare med NPF-elever

Forskaren Emma Leifler delar med sig av sina bästa tips för praktisk inkludering – verktyg för lärare med NPF-elever.