Dela:

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det är många starka känslor inblandade, både positiva och negativa, när studenter lär sig programmera. Det visar Kristina von Hausswolffs avhandling, där hon har undersökt studenters första möte med programmering.

Kristina von Hausswolff
Kristina von Hausswolff

Bor i Stockholm
Född år 1969

Disputerade 2022-02-17
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Practical thinking in programming education: Novices learning hands-on

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat på universitetet i 14 år och har undervisat i datavetenskap och programmering, och blev intresserad av att gå vidare och forska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Fokus är 16 till 21-åriga elever och studenter, och hur de förstår programmering när de möter det första gången, samt vilken betydelse det har att skriva kod när man lär sig programmering. Vi har gjort en kontrollerad studie där vi jämför två grupper. Den ena gruppen har fått skriva kod hands-on på tangentbordet och den andra gruppen har suttit bredvid någon som skriver kod, det vill säga hands-off.  Många lärare och studenter är övertygade om att man inte kan lära sig att programmera om man inte skriver kod, men man vet inte riktigt varför det är så eller på vilket sätt. Vi har också gått ut i en autentisk klassrumssituation och intervjuat studenter och tittat på undervisningen i labbsalen, som ett komplement till den kontrollerade studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett resultat är att hands-on och hands-off-grupperna fick ungefär samma resultat när det gäller kunskaper direkt efter experimentet, vilket var lite förvånande. Däremot fanns det andra faktorer som skilde sig åt, som kan påverka lärandet positivt på lång sikt. Till exempel hade stressnivån gått ner för de som jobbade hands-on, och deras motivation hade också påverkats positivt. När vi mätte kunskaperna efter en vecka hade hands on-gruppen bättre resultat än hands off-gruppen.

– I den andra studien följde vi studenter på en nybörjarkurs i programmering under en hel termin. Den studien visade att det är en känslomässig berg- och dalbana att lära sig att programmera, och att det är väldigt olika hur studenterna reagerar på det. Eftersom programmering är helt nytt för studenterna är det många som kör fast väldigt snabbt. Det är en av anledningarna till att det blir så emotionellt. I programmering är det många saker som samverkar, som programmeringsspråk, datormiljön, vilken editor man använder, och att man i slutänden ska skriva något och få datorn att utföra det man har tänkt sig. I den här interaktionen, som jag kallar practical thinking, där studenterna skriver och testar vad som händer i interaktion med datorn, kör de ofta fast eftersom de har ganska begränsad kunskap. Det gör att de blir väldigt frustrerade, men de blir också otroligt glada när det fungerar, så det är både positiva och negativa känslor.

Vad överraskade dig?

– Att det var så mycket känslor inblandade i programmering. Hypotesen när vi startade var att det här med lärande hands-on har något med det motoriska centret i hjärnan att göra, att själva rörelsen i sig har en betydelse. Men det vi hittade var att det finns sociala och emotionella faktorer i lärsituationen som har betydelse både för hur man uppfattar sig själv som programmerare, om man tycker att man är bra eller dålig, men också för om man vill fortsätta med programmering. Så det har en betydelse för vilka som går vidare och blir programmerare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den är skriven för alla som undervisar datavetenskap på universitetsnivå, eftersom programmering är en nyckelkompetens i ämnet datavetenskap. Men det finns ju programmeringskurser även på gymnasieskolan där många lärare kanske inte har fått så mycket övning, och i grundskolan, där lärare i matematik och teknik ska undervisa i ämnet. Jag tänker att de lärarna har nytta av att fundera på vad programmering är och hur man kan undervisa i det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-04-28 11:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Programmering i matematik – Digital kurs!

I den här kursen får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start, tydligt upplägg och tillgång till kursen i 6 månader. Pris 996 kr ex. moms. Kursintyg ingår!

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

IT-studenter formas till tekniska problemlösare

Utbildning i datavetenskap och IT tycks inriktad mot teknisk problemlösning. Det konstaterar Anne-Kathrin Peters som visar att studenter med ett bredare intresse ofta hoppar ofta av eller tänker om.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 okt eller via webbkonferensen 17-31 okt.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”