Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar kopplar sin hälsa till känslor och relationer snarare än fysiska aspekter. Det konstaterar Eva Randell som undersökt hur pojkar uppfattar sin egen hälsa.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på socionomprogrammet vid Högskolan i Dalarna men har tidigare arbetat som skolkurator. Där slogs jag av hur många fler flickor vi mötte jämfört med pojkar. Detta trots att pojkar överlag har betydligt fler specialpedagogiska insatser och fler beteendeproblem. Alla kvantitativa studier som gjorts kring pojkars hälsa visar att de skattar sin hälsa mycket högre jämfört med flickor. Ändå har vi något av en pojkkris i skolan. Jag ville ta reda på mer om detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur pojkar uppfattar sin hälsa. Avhandlingen baseras på intervjuer med 33 pojkar mellan 17-18 år. Frågor jag ställt är hur de värderar sin hälsa och vad de anser påverkar den. Jag har delat in hälsobegreppet i fysisk, psykisk och social hälsa och även frågat vilken aspekt de anser viktigast för sin hälsa.

– Avhandlingen omfattar även en kvantitativ studie där även flickor ingår som en jämförelse. Drygt 700 ungdomar har fått svara på enkätfrågor om hur de mår, bland annat i relation till begrepp som skam och stolthet. I den sista delstudien har jag jämfört ungdomarnas svar om sin hälsa med deras sociala status samt med föräldrarnas utbildningsnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pojkarna ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. När de pratar om sin hälsa handlar det mycket om att ha bra relationer och någon att prata med. Många vittnar samtidigt om att de inte pratar med någon om djupare frågor. ”Då går jag till mig själv”, konstaterade en pojke. Uppenbart är också att skamkänslor är en hälsorisk medan stolthet kopplas till välmående.

– Samtidigt pratade många pojkar om att det som kille inte är riktigt tillåtet att må dåligt. Flera pekade på att tjejer har en betydligt större frihet att uttrycka sitt mående. Jag träffade flera pojkar med självskadebeteende som bekräftade detta. ”Som kille är det inte ok att må så här, vi ska helst bita ihop.” Det är djupt tragiskt att skillnaderna mellan könen är så här stora.

– Att behöva stå till svars för en hel mansvärld var också något som flera pojkar kände press kring. ”Bara för att andra killar beter sig illa är det lika mycket mitt fel…” Detta vittnar om ett stort behov att få prata, diskutera mansroller, hälsa och syn på sig själv som ung man idag.

Vad överraskade dig?

– Att pojkarna inte relaterade särskilt mycket till sin fysiska hälsa. Fokus låg absolut på emotionella och relationella frågor, vilket känns positivt överraskande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elevhälsan, lärare, ja egentligen alla som arbetar med ungdomar på något sätt. Jag hoppas också att jag kan få komma ut i skolorna och berätta om min avhandling.

Susanne Sawander