Dela:

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar kopplar sin hälsa till känslor och relationer snarare än fysiska aspekter. Det konstaterar Eva Randell som undersökt hur pojkar uppfattar sin egen hälsa.

Eva Randell
Eva Randell

Född 1960
Bor i Hedemora

Disputerade 2016-10-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Adolescent boys’ health: managing emotions, masculinities and subjective social status

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på socionomprogrammet vid Högskolan i Dalarna men har tidigare arbetat som skolkurator. Där slogs jag av hur många fler flickor vi mötte jämfört med pojkar. Detta trots att pojkar överlag har betydligt fler specialpedagogiska insatser och fler beteendeproblem. Alla kvantitativa studier som gjorts kring pojkars hälsa visar att de skattar sin hälsa mycket högre jämfört med flickor. Ändå har vi något av en pojkkris i skolan. Jag ville ta reda på mer om detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur pojkar uppfattar sin hälsa. Avhandlingen baseras på intervjuer med 33 pojkar mellan 17-18 år. Frågor jag ställt är hur de värderar sin hälsa och vad de anser påverkar den. Jag har delat in hälsobegreppet i fysisk, psykisk och social hälsa och även frågat vilken aspekt de anser viktigast för sin hälsa.

– Avhandlingen omfattar även en kvantitativ studie där även flickor ingår som en jämförelse. Drygt 700 ungdomar har fått svara på enkätfrågor om hur de mår, bland annat i relation till begrepp som skam och stolthet. I den sista delstudien har jag jämfört ungdomarnas svar om sin hälsa med deras sociala status samt med föräldrarnas utbildningsnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pojkarna ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. När de pratar om sin hälsa handlar det mycket om att ha bra relationer och någon att prata med. Många vittnar samtidigt om att de inte pratar med någon om djupare frågor. ”Då går jag till mig själv”, konstaterade en pojke. Uppenbart är också att skamkänslor är en hälsorisk medan stolthet kopplas till välmående.

– Samtidigt pratade många pojkar om att det som kille inte är riktigt tillåtet att må dåligt. Flera pekade på att tjejer har en betydligt större frihet att uttrycka sitt mående. Jag träffade flera pojkar med självskadebeteende som bekräftade detta. ”Som kille är det inte ok att må så här, vi ska helst bita ihop.” Det är djupt tragiskt att skillnaderna mellan könen är så här stora.

– Att behöva stå till svars för en hel mansvärld var också något som flera pojkar kände press kring. ”Bara för att andra killar beter sig illa är det lika mycket mitt fel…” Detta vittnar om ett stort behov att få prata, diskutera mansroller, hälsa och syn på sig själv som ung man idag.

Vad överraskade dig?

– Att pojkarna inte relaterade särskilt mycket till sin fysiska hälsa. Fokus låg absolut på emotionella och relationella frågor, vilket känns positivt överraskande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elevhälsan, lärare, ja egentligen alla som arbetar med ungdomar på något sätt. Jag hoppas också att jag kan få komma ut i skolorna och berätta om min avhandling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-10-20 11:19 av
Sidan uppdaterades 2016-10-24 16:03 av


Relaterat

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.