Dela:

Känslor och relationer styr pojkars uppfattning om den egna hälsan

Tonårspojkar kopplar sin hälsa till känslor och relationer snarare än fysiska aspekter. Det konstaterar Eva Randell som undersökt hur pojkar uppfattar sin egen hälsa.

Eva Randell
Eva Randell

Född 1960
Bor i Hedemora

Disputerade 2016-10-07
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Adolescent boys’ health: managing emotions, masculinities and subjective social status

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på socionomprogrammet vid Högskolan i Dalarna men har tidigare arbetat som skolkurator. Där slogs jag av hur många fler flickor vi mötte jämfört med pojkar. Detta trots att pojkar överlag har betydligt fler specialpedagogiska insatser och fler beteendeproblem. Alla kvantitativa studier som gjorts kring pojkars hälsa visar att de skattar sin hälsa mycket högre jämfört med flickor. Ändå har vi något av en pojkkris i skolan. Jag ville ta reda på mer om detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur pojkar uppfattar sin hälsa. Avhandlingen baseras på intervjuer med 33 pojkar mellan 17-18 år. Frågor jag ställt är hur de värderar sin hälsa och vad de anser påverkar den. Jag har delat in hälsobegreppet i fysisk, psykisk och social hälsa och även frågat vilken aspekt de anser viktigast för sin hälsa.

– Avhandlingen omfattar även en kvantitativ studie där även flickor ingår som en jämförelse. Drygt 700 ungdomar har fått svara på enkätfrågor om hur de mår, bland annat i relation till begrepp som skam och stolthet. I den sista delstudien har jag jämfört ungdomarnas svar om sin hälsa med deras sociala status samt med föräldrarnas utbildningsnivå.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pojkarna ser på sin hälsa främst utifrån sociala, relationella och emotionella faktorer. När de pratar om sin hälsa handlar det mycket om att ha bra relationer och någon att prata med. Många vittnar samtidigt om att de inte pratar med någon om djupare frågor. ”Då går jag till mig själv”, konstaterade en pojke. Uppenbart är också att skamkänslor är en hälsorisk medan stolthet kopplas till välmående.

– Samtidigt pratade många pojkar om att det som kille inte är riktigt tillåtet att må dåligt. Flera pekade på att tjejer har en betydligt större frihet att uttrycka sitt mående. Jag träffade flera pojkar med självskadebeteende som bekräftade detta. ”Som kille är det inte ok att må så här, vi ska helst bita ihop.” Det är djupt tragiskt att skillnaderna mellan könen är så här stora.

– Att behöva stå till svars för en hel mansvärld var också något som flera pojkar kände press kring. ”Bara för att andra killar beter sig illa är det lika mycket mitt fel…” Detta vittnar om ett stort behov att få prata, diskutera mansroller, hälsa och syn på sig själv som ung man idag.

Vad överraskade dig?

– Att pojkarna inte relaterade särskilt mycket till sin fysiska hälsa. Fokus låg absolut på emotionella och relationella frågor, vilket känns positivt överraskande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Elevhälsan, lärare, ja egentligen alla som arbetar med ungdomar på något sätt. Jag hoppas också att jag kan få komma ut i skolorna och berätta om min avhandling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-10-20 11:19 av
Sidan uppdaterades 2016-10-24 16:03 av


Relaterat

Barnens röster viktiga i hälsofrämjande projekt

Louise Persson granskar i sin avhandling ett flerårigt hälsofrämjande projekt i Karlstads grundskolor. Resultaten av projektet är lugnare klassrum, mindre nedskräpning, störande ljud och förstörelse i skolorna.

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer