Känslor triggar dynamiken i leken

Lek föds, drivs och förändras av en rad olika faktorer. I nyanlända barns lek är deras känslomässiga tillstånd det mest betydelsefulla, enligt en avhandling av Nadezda Lebedeva.

Nadezda Lebedeva
Nadezda Lebedeva

Född 1978
Bor i Falun

Disputerade 2021-01-15
vid Högskolan Dalarna


AVHANDLING
What keeps play alive? A Dynamic Systems approach to playing interactions of young newcomer children in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som förskollärare i flera olika länder, som Ryssland, Kina och Storbritannien, och har även forskat om lek och spel vuxna emellan. Dessutom tycker jag, utifrån min egen interkulturella bakgrund, att det är intressant hur nyanlända barn anpassar sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nyanlända barns lek i förskolan. Det är ett komplext projekt där jag haft en teoretisk ram som stöd och sedan genomfört forskningen i samverkan med barnen. En anledning till att jag gjorde den här studien var att jag ville utmana bilden av nyanlända barn. Inom forskningen presenteras de ofta som barn med dålig språkkunskap och med problem i skolan. Men de unga barnen är ett outforskat område, därför var det viktigt för mig att göra en studie som visar barn som aktörer, i sin egen rätt. Och lek är något barn är bra på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste handlar nog om hur vi kan se på de nyanlända barnens lek. Leken föds, drivs, och förändras av en rad olika faktorer och det som visade sig vara mest betydelsefullt var barnens känslomässiga tillstånd. Känslorna både triggade dynamiken i leken, förändrades i och med leken och var även det som hängde med efter att leken avslutats.

Vad överraskade dig?

– Ett intressant resultat knöt an till sociokulturella faktorer, som religiösa normer, vilket kan vara ett hinder för barns lek. Familjens värderingar kan ibland krocka med läroplanen vilket försätter barnet i en svår position. Ett exempel var att vissa barn verkligen ville rita, samtidigt kunde de prata om att de inte fick rita för sina föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och andra inom utbildningsväsendet som kan ha nytta av ett bredare perspektiv på nyanlända barn. Sen kan den även vara intressant för en bredare publik, till exempel de som arbetar med digitalisering i den tidiga barndomen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-04-15 16:47 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-04-20 15:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Hem- och konsumentkunskap

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskild fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Idrott och hälsa

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Teori och reflektion utvecklar undervisningen i idrott och hälsa

Glenn Øvrevik Kjerland har undersökt vad som händer när studenterna på idrottslärarprogrammet börjar diskutera undervisningen i idrott och hälsa utifrån olika teorier. Ett resultat är att undervisningen kan utvecklas genom teoribaserade lärandeprocesser och kritisk reflektion.

Idrott för alla kräver kunskap

Idrottslärarnas attityd, erfarenhet och kunskap är a och o när det gäller att anpassa undervisningen så att elever med rörelsenedsättning kan delta. Det visar Kajsa Jerlinders avhandling "Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder: En utopi?"

Idrott och hälsa – studenter styrda av dolda normer

Det finns en bild av hur en lärare i idrott och hälsa är och den är svår att påverka. Dolda normer och värderingar lever kvar i utbildningen, delvis eftersom det saknas ett språk för att beskriva lärarrollen, skriver Lena Larsson i sin avhandling Idrott och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen.

Luddig kursplan skapar otydlighet inom idrott och hälsa

Vad säger kursplanen och vad sker under lektionerna i ämnet idrott och hälsa? Det finns likheter, men skillnaderna är större, visar Jan-Eric Ekbergs avhandling som synliggör en spretig kursplan och brist på samsyn om vad eleverna faktiskt ska lära sig.

Idrott och hälsa än så länge mest idrott

Ämnet idrott och hälsa har totalt sett en stor bredd och rymmer många olika aktiviteter. Sett ur ett hälsoperspektiv är ämnesinnehållet dock snävare och har ett ensidigt fysiologiskt fokus - trots att styrdokumenten talar om hälsa som både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Mycket att vinna på mer idrott och hälsa i skolan

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden. En ökning av antalet lektioner i idrott och hälsa kan dock öka barns och ungdomars kondition och motorik, samt sakta ner ökningen av deras BMI, eller gemensamma viktökning, visar Ann-Christin Sollerhed i sin avhandling.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.