Känslor triggar dynamiken i leken

Lek föds, drivs och förändras av en rad olika faktorer. I nyanlända barns lek är deras känslomässiga tillstånd det mest betydelsefulla, enligt en avhandling av Nadezda Lebedeva.

Nadezda Lebedeva
Nadezda Lebedeva

Född 1978
Bor i Falun

Disputerade 2021-01-15
vid Högskolan Dalarna


AVHANDLING
What keeps play alive? A Dynamic Systems approach to playing interactions of young newcomer children in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som förskollärare i flera olika länder, som Ryssland, Kina och Storbritannien, och har även forskat om lek och spel vuxna emellan. Dessutom tycker jag, utifrån min egen interkulturella bakgrund, att det är intressant hur nyanlända barn anpassar sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nyanlända barns lek i förskolan. Det är ett komplext projekt där jag haft en teoretisk ram som stöd och sedan genomfört forskningen i samverkan med barnen. En anledning till att jag gjorde den här studien var att jag ville utmana bilden av nyanlända barn. Inom forskningen presenteras de ofta som barn med dålig språkkunskap och med problem i skolan. Men de unga barnen är ett outforskat område, därför var det viktigt för mig att göra en studie som visar barn som aktörer, i sin egen rätt. Och lek är något barn är bra på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste handlar nog om hur vi kan se på de nyanlända barnens lek. Leken föds, drivs, och förändras av en rad olika faktorer och det som visade sig vara mest betydelsefullt var barnens känslomässiga tillstånd. Känslorna både triggade dynamiken i leken, förändrades i och med leken och var även det som hängde med efter att leken avslutats.

Vad överraskade dig?

– Ett intressant resultat knöt an till sociokulturella faktorer, som religiösa normer, vilket kan vara ett hinder för barns lek. Familjens värderingar kan ibland krocka med läroplanen vilket försätter barnet i en svår position. Ett exempel var att vissa barn verkligen ville rita, samtidigt kunde de prata om att de inte fick rita för sina föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och andra inom utbildningsväsendet som kan ha nytta av ett bredare perspektiv på nyanlända barn. Sen kan den även vara intressant för en bredare publik, till exempel de som arbetar med digitalisering i den tidiga barndomen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-04-15 16:47 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-04-20 15:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.