Känslor triggar dynamiken i leken

Lek föds, drivs och förändras av en rad olika faktorer. I nyanlända barns lek är deras känslomässiga tillstånd det mest betydelsefulla, enligt en avhandling av Nadezda Lebedeva.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som förskollärare i flera olika länder, som Ryssland, Kina och Storbritannien, och har även forskat om lek och spel vuxna emellan. Dessutom tycker jag, utifrån min egen interkulturella bakgrund, att det är intressant hur nyanlända barn anpassar sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om nyanlända barns lek i förskolan. Det är ett komplext projekt där jag haft en teoretisk ram som stöd och sedan genomfört forskningen i samverkan med barnen. En anledning till att jag gjorde den här studien var att jag ville utmana bilden av nyanlända barn. Inom forskningen presenteras de ofta som barn med dålig språkkunskap och med problem i skolan. Men de unga barnen är ett outforskat område, därför var det viktigt för mig att göra en studie som visar barn som aktörer, i sin egen rätt. Och lek är något barn är bra på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste handlar nog om hur vi kan se på de nyanlända barnens lek. Leken föds, drivs, och förändras av en rad olika faktorer och det som visade sig vara mest betydelsefullt var barnens känslomässiga tillstånd. Känslorna både triggade dynamiken i leken, förändrades i och med leken och var även det som hängde med efter att leken avslutats.

Vad överraskade dig?

– Ett intressant resultat knöt an till sociokulturella faktorer, som religiösa normer, vilket kan vara ett hinder för barns lek. Familjens värderingar kan ibland krocka med läroplanen vilket försätter barnet i en svår position. Ett exempel var att vissa barn verkligen ville rita, samtidigt kunde de prata om att de inte fick rita för sina föräldrar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och andra inom utbildningsväsendet som kan ha nytta av ett bredare perspektiv på nyanlända barn. Sen kan den även vara intressant för en bredare publik, till exempel de som arbetar med digitalisering i den tidiga barndomen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2021-04-15 16:47 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-04-20 15:26 av Susanne Sawander

Relaterat

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Intervju

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Intervju

Lärare har svårt sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Intervju

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Intervju

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Intervju

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Intervju

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Intervju

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Intervju

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Intervju

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.