Känslor utan plats i samhällskunskapen

I samhällskunskap uppstår ofta starka känslor i klassrummet, ändå förväntas ämnet hanteras rationellt av både elever och lärare. Katarina Blennows forskning visar att det finns mycket att vinna på att inkludera känslor i samhällskunskapsundervisningen.

Katarina Blennow
Katarina Blennow

Född 1979
Bor i Malmö

Disputerade 2019-12-13
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The Emotional Community of Social Science Teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och tyska, så intresset för ämnet har jag med mig därifrån. Att känslor skulle bli huvudtemat i avhandlingen hade jag inte tänkt från början utan ämnet seglade upp under arbetet. Främst genom att eleverna själva tog upp det som en viktig del i samhällskunskapsundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om känslors roll i mötet mellan elever, lärare och samhällskunskapsämnets innehåll. Mer specifikt, vad det är som blir känslosamt i samhällskunskapsundervisningen, vilka känslor uppmuntras, förkastas, tolereras eller hålls tillbaka? Avhandlingen bygger på observationer från samhällskunskapsundervisningen vid fyra gymnasieskolor. Jag har även intervjuat lärare och elever och visat dem filmklipp från undervisningen som de fått berätta mer om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Förväntningarna på vilken roll som känslor spelar i samhällskunskapsundervisningen stämmer alltså inte med verkligheten. När känslosamma situationer uppstår tar läraren ofta på sig den traditionella samhällskunskapslärarrollen genom att analysera och peka på olika perspektiv. Men läraren får sällan med sig eleverna som istället blir kvar i det känslosamma läge som uppstått. Det som eleverna minns från lektionen är inte analysen och perspektiven utan de känslor som ventilerats.

– Men det finns också elever som håller tillbaka sina känslor, inte sällan för att de inte känner sig trygga nog att uttrycka dem. Intervjuerna vittnar om elever som känt sig upprörda, arga, ledsna men suttit tysta. Ofta för de inte vill bli ännu mer känslosamma genom att berätta vad de känner, men också för att undvika negativa kommentarer och efterspel.

– I intervjuerna framkom också att eleverna känner stort förtroende för läraren – många som varit oroliga för att uttrycka sina känslor i klassrummet söker sig till läraren i efterhand för att prata. Mina resultat visar att det finns stort utrymme för lärare att inkludera känslor i samhällskunskapsundervisningen genom att rama in dem som viktiga för ämnet. Då kanske fler elever skulle våga släppa fram sina perspektiv och känslor, något jag tror skulle vara berikande för undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att särskiljande mellan känslor och rationalitet fortfarande är så dominerande inom samhällskunskapsundervisningen, trots att forskning visar att det inte går att skilja det rationella från känslor. Det är märkligt att ett ämne som samhällskunskap inte förväntas inrymma känslor.

– Många av eleverna i studien har en utländsk bakgrund med erfarenheter av andra utbildningssystem. Jag överraskades och imponerades av deras metaperspektiv på undervisningen. De kunde se sammanhang och hade förståelse för undervisningen utifrån en svensk kontext och ett vidare perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i samhällskunskap men även lärare i andra ämnen. Jag hoppas att resultaten kan hjälpa lärare att förändra undervisningen genom att just rama in känslor som viktiga för ämnet. Avhandlingen är också ett bidrag till det samhällskunskapsdidaktiska forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-08 11:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 13:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.