Känslor utan plats i samhällskunskapen

I samhällskunskap uppstår ofta starka känslor i klassrummet, ändå förväntas ämnet hanteras rationellt av både elever och lärare. Katarina Blennows forskning visar att det finns mycket att vinna på att inkludera känslor i samhällskunskapsundervisningen.

Katarina Blennow
Katarina Blennow

Född 1979
Bor i Malmö

Disputerade 2019-12-13
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The Emotional Community of Social Science Teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och tyska, så intresset för ämnet har jag med mig därifrån. Att känslor skulle bli huvudtemat i avhandlingen hade jag inte tänkt från början utan ämnet seglade upp under arbetet. Främst genom att eleverna själva tog upp det som en viktig del i samhällskunskapsundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om känslors roll i mötet mellan elever, lärare och samhällskunskapsämnets innehåll. Mer specifikt, vad det är som blir känslosamt i samhällskunskapsundervisningen, vilka känslor uppmuntras, förkastas, tolereras eller hålls tillbaka? Avhandlingen bygger på observationer från samhällskunskapsundervisningen vid fyra gymnasieskolor. Jag har även intervjuat lärare och elever och visat dem filmklipp från undervisningen som de fått berätta mer om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Förväntningarna på vilken roll som känslor spelar i samhällskunskapsundervisningen stämmer alltså inte med verkligheten. När känslosamma situationer uppstår tar läraren ofta på sig den traditionella samhällskunskapslärarrollen genom att analysera och peka på olika perspektiv. Men läraren får sällan med sig eleverna som istället blir kvar i det känslosamma läge som uppstått. Det som eleverna minns från lektionen är inte analysen och perspektiven utan de känslor som ventilerats.

– Men det finns också elever som håller tillbaka sina känslor, inte sällan för att de inte känner sig trygga nog att uttrycka dem. Intervjuerna vittnar om elever som känt sig upprörda, arga, ledsna men suttit tysta. Ofta för de inte vill bli ännu mer känslosamma genom att berätta vad de känner, men också för att undvika negativa kommentarer och efterspel.

– I intervjuerna framkom också att eleverna känner stort förtroende för läraren – många som varit oroliga för att uttrycka sina känslor i klassrummet söker sig till läraren i efterhand för att prata. Mina resultat visar att det finns stort utrymme för lärare att inkludera känslor i samhällskunskapsundervisningen genom att rama in dem som viktiga för ämnet. Då kanske fler elever skulle våga släppa fram sina perspektiv och känslor, något jag tror skulle vara berikande för undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att särskiljande mellan känslor och rationalitet fortfarande är så dominerande inom samhällskunskapsundervisningen, trots att forskning visar att det inte går att skilja det rationella från känslor. Det är märkligt att ett ämne som samhällskunskap inte förväntas inrymma känslor.

– Många av eleverna i studien har en utländsk bakgrund med erfarenheter av andra utbildningssystem. Jag överraskades och imponerades av deras metaperspektiv på undervisningen. De kunde se sammanhang och hade förståelse för undervisningen utifrån en svensk kontext och ett vidare perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i samhällskunskap men även lärare i andra ämnen. Jag hoppas att resultaten kan hjälpa lärare att förändra undervisningen genom att just rama in känslor som viktiga för ämnet. Avhandlingen är också ett bidrag till det samhällskunskapsdidaktiska forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-08 11:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 13:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Förskolebarn lär sig naturvetenskapliga fenomen med hjälp av sagor

Sagoundervisning kan hjälpa förskolebarn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen och begrepp. Det visar Mimmi Malm i sin avhandling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer