Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

I samhällskunskap uppstår ofta starka känslor i klassrummet, ändå förväntas ämnet hanteras rationellt av både elever och lärare. Katarina Blennows forskning visar att det finns mycket att vinna på att inkludera känslor i samhällskunskapsundervisningen.

Katarina Blennow
Katarina Blennow

Född 1979
Bor i Malmö

Disputerade 2019-12-13
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The Emotional Community of Social Science Teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och tyska, så intresset för ämnet har jag med mig därifrån. Att känslor skulle bli huvudtemat i avhandlingen hade jag inte tänkt från början utan ämnet seglade upp under arbetet. Främst genom att eleverna själva tog upp det som en viktig del i samhällskunskapsundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om känslors roll i mötet mellan elever, lärare och samhällskunskapsämnets innehåll. Mer specifikt, vad det är som blir känslosamt i samhällskunskapsundervisningen, vilka känslor uppmuntras, förkastas, tolereras eller hålls tillbaka? Avhandlingen bygger på observationer från samhällskunskapsundervisningen vid fyra gymnasieskolor. Jag har även intervjuat lärare och elever och visat dem filmklipp från undervisningen som de fått berätta mer om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Förväntningarna på vilken roll som känslor spelar i samhällskunskapsundervisningen stämmer alltså inte med verkligheten. När känslosamma situationer uppstår tar läraren ofta på sig den traditionella samhällskunskapslärarrollen genom att analysera och peka på olika perspektiv. Men läraren får sällan med sig eleverna som istället blir kvar i det känslosamma läge som uppstått. Det som eleverna minns från lektionen är inte analysen och perspektiven utan de känslor som ventilerats.

– Men det finns också elever som håller tillbaka sina känslor, inte sällan för att de inte känner sig trygga nog att uttrycka dem. Intervjuerna vittnar om elever som känt sig upprörda, arga, ledsna men suttit tysta. Ofta för de inte vill bli ännu mer känslosamma genom att berätta vad de känner, men också för att undvika negativa kommentarer och efterspel.

– I intervjuerna framkom också att eleverna känner stort förtroende för läraren – många som varit oroliga för att uttrycka sina känslor i klassrummet söker sig till läraren i efterhand för att prata. Mina resultat visar att det finns stort utrymme för lärare att inkludera känslor i samhällskunskapsundervisningen genom att rama in dem som viktiga för ämnet. Då kanske fler elever skulle våga släppa fram sina perspektiv och känslor, något jag tror skulle vara berikande för undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att särskiljande mellan känslor och rationalitet  fortfarande är så dominerande inom samhällskunskapsundervisningen, trots att forskning visar att det inte går att skilja det rationella från känslor. Det är märkligt att ett ämne som samhällskunskap inte förväntas inrymma känslor.

– Många av eleverna i studien har en utländsk bakgrund med erfarenheter av andra utbildningssystem. Jag överraskades och imponerades av deras metaperspektiv på undervisningen. De kunde se sammanhang och hade förståelse för undervisningen utifrån en svensk kontext och ett vidare perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i samhällskunskap men även lärare i andra ämnen. Jag hoppas att resultaten kan hjälpa lärare att förändra undervisningen genom att just rama in känslor som viktiga för ämnet. Avhandlingen är också ett bidrag till det samhällskunskapsdidaktiska forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-08 11:05 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

Otydligt när lärarstudenter bedöms under sin verksamhetsförlagda utbildning

Den bedömningsprocess som sker när lärarstudenters yrkeskunnande ska bedömas under VFU är både otydlig och osynlig. Det visar Kristina Henrikssons forskning om skolbesökens bedömningsprocesser i samtalsform på VFU.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i ledarskapet och i arbetet med skolutveckling. Det visar Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.