Känslor utan plats i samhällskunskapen

I samhällskunskap uppstår ofta starka känslor i klassrummet, ändå förväntas ämnet hanteras rationellt av både elever och lärare. Katarina Blennows forskning visar att det finns mycket att vinna på att inkludera känslor i samhällskunskapsundervisningen.

Katarina Blennow
Katarina Blennow

Född 1979
Bor i Malmö

Disputerade 2019-12-13
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The Emotional Community of Social Science Teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i samhällskunskap och tyska, så intresset för ämnet har jag med mig därifrån. Att känslor skulle bli huvudtemat i avhandlingen hade jag inte tänkt från början utan ämnet seglade upp under arbetet. Främst genom att eleverna själva tog upp det som en viktig del i samhällskunskapsundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om känslors roll i mötet mellan elever, lärare och samhällskunskapsämnets innehåll. Mer specifikt, vad det är som blir känslosamt i samhällskunskapsundervisningen, vilka känslor uppmuntras, förkastas, tolereras eller hålls tillbaka? Avhandlingen bygger på observationer från samhällskunskapsundervisningen vid fyra gymnasieskolor. Jag har även intervjuat lärare och elever och visat dem filmklipp från undervisningen som de fått berätta mer om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Förväntningarna på vilken roll som känslor spelar i samhällskunskapsundervisningen stämmer alltså inte med verkligheten. När känslosamma situationer uppstår tar läraren ofta på sig den traditionella samhällskunskapslärarrollen genom att analysera och peka på olika perspektiv. Men läraren får sällan med sig eleverna som istället blir kvar i det känslosamma läge som uppstått. Det som eleverna minns från lektionen är inte analysen och perspektiven utan de känslor som ventilerats.

– Men det finns också elever som håller tillbaka sina känslor, inte sällan för att de inte känner sig trygga nog att uttrycka dem. Intervjuerna vittnar om elever som känt sig upprörda, arga, ledsna men suttit tysta. Ofta för de inte vill bli ännu mer känslosamma genom att berätta vad de känner, men också för att undvika negativa kommentarer och efterspel.

– I intervjuerna framkom också att eleverna känner stort förtroende för läraren – många som varit oroliga för att uttrycka sina känslor i klassrummet söker sig till läraren i efterhand för att prata. Mina resultat visar att det finns stort utrymme för lärare att inkludera känslor i samhällskunskapsundervisningen genom att rama in dem som viktiga för ämnet. Då kanske fler elever skulle våga släppa fram sina perspektiv och känslor, något jag tror skulle vara berikande för undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att särskiljande mellan känslor och rationalitet fortfarande är så dominerande inom samhällskunskapsundervisningen, trots att forskning visar att det inte går att skilja det rationella från känslor. Det är märkligt att ett ämne som samhällskunskap inte förväntas inrymma känslor.

– Många av eleverna i studien har en utländsk bakgrund med erfarenheter av andra utbildningssystem. Jag överraskades och imponerades av deras metaperspektiv på undervisningen. De kunde se sammanhang och hade förståelse för undervisningen utifrån en svensk kontext och ett vidare perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i samhällskunskap men även lärare i andra ämnen. Jag hoppas att resultaten kan hjälpa lärare att förändra undervisningen genom att just rama in känslor som viktiga för ämnet. Avhandlingen är också ett bidrag till det samhällskunskapsdidaktiska forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-12-08 11:05 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-01-23 13:28 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Olika perspektiv lär elever resonera kritiskt

För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

Tips, råd och stöd för dig som ska arbeta med skola överallt

Att under en längre tid undervisa elever som inte är på plats i klassrummet kan kännas ovant för många. Här kommer några tips som kan underlätta förberedelserna.