Kartläggning av elevers syn på pris och miljökostnader

Hur ser elever på gymnasiets ekonomiprogram på sambandet mellan pris och miljö? Det har Caroline Ignell forskat om i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Av två orsaker. Jag har läst geografi där miljöfrågan är rätt central, särskilt i kultur- och samhällsgeografin. När jag sedan började undervisa blev jag intresserad av hur eleverna tänker kring de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever på ekonomiprogrammet tänker kring miljöaspekter i prissättning, vad de har för föreställningar om ekonomi och miljö och hur föreställningarna förändras över tid. För att få reda på det har jag följt samma individer under två år. Båda åren gjorde jag en enkät på hösten och 15-16 djupintervjuer på våren. Då fokuserade jag mest på prisförståelse och synen på hur pris borde se ut och om det borde inkludera miljökostnader.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har frågat eleverna om hur de ser på vad pris är och vad det borde vara för en rad vardagsnära varor som hamburgare, vatten på flaska, resor med tåg och flyg, datorer och jeans. När de pratar om hur ett pris är så pratar de om produktionssidan och att det är där miljökostnaderna uppstår. När de däremot resonerar om vad priset bör vara så tänker de mer på efterfrågesidan, att konsumentens preferenser för olika varor och insikt om miljöpåverkan påverkar priset. Vissa varors pris förknippas också mer med miljökostnader än vad andra varors pris gör.

– Vi vill jobba ämnesintegrerat i skolan och avhandlingen visar en potential att koppla ekonomiämnet till miljöfrågan och naturkunskapen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna så påtagligt föreställer sig att det är produktionen, utbudet, som styr priset.

Vem har nytta av dina resultat?

– Särskilt ämneslärare inom ekonomi och samhällsvetenskap, men även geografilärare och historielärare. Dessutom utbildare, lärarstudenter, samt de som författar styrdokument och skriver läroplaner och kursmål. Elevers föreställningar påverkar lärprocessen och därför är det viktigt att veta vad eleverna tar med sig in i klassrummet för att kunna anpassa undervisningen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-02-26 09:37 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-28 07:56 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?