Kartläggning av elevers syn på pris och miljökostnader

Hur ser elever på gymnasiets ekonomiprogram på sambandet mellan pris och miljö? Det har Caroline Ignell forskat om i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Av två orsaker. Jag har läst geografi där miljöfrågan är rätt central, särskilt i kultur- och samhällsgeografin. När jag sedan började undervisa blev jag intresserad av hur eleverna tänker kring de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever på ekonomiprogrammet tänker kring miljöaspekter i prissättning, vad de har för föreställningar om ekonomi och miljö och hur föreställningarna förändras över tid. För att få reda på det har jag följt samma individer under två år. Båda åren gjorde jag en enkät på hösten och 15-16 djupintervjuer på våren. Då fokuserade jag mest på prisförståelse och synen på hur pris borde se ut och om det borde inkludera miljökostnader.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har frågat eleverna om hur de ser på vad pris är och vad det borde vara för en rad vardagsnära varor som hamburgare, vatten på flaska, resor med tåg och flyg, datorer och jeans. När de pratar om hur ett pris är så pratar de om produktionssidan och att det är där miljökostnaderna uppstår. När de däremot resonerar om vad priset bör vara så tänker de mer på efterfrågesidan, att konsumentens preferenser för olika varor och insikt om miljöpåverkan påverkar priset. Vissa varors pris förknippas också mer med miljökostnader än vad andra varors pris gör.

– Vi vill jobba ämnesintegrerat i skolan och avhandlingen visar en potential att koppla ekonomiämnet till miljöfrågan och naturkunskapen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna så påtagligt föreställer sig att det är produktionen, utbudet, som styr priset.

Vem har nytta av dina resultat?

– Särskilt ämneslärare inom ekonomi och samhällsvetenskap, men även geografilärare och historielärare. Dessutom utbildare, lärarstudenter, samt de som författar styrdokument och skriver läroplaner och kursmål. Elevers föreställningar påverkar lärprocessen och därför är det viktigt att veta vad eleverna tar med sig in i klassrummet för att kunna anpassa undervisningen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-02-26 09:37 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-28 07:56 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.

Konflikt på jobbet? Så löser du den bäst

En konflikt är beviset på att något nytt är på gång. Och det kan leda till något bra. För utan konflikt – ingen utveckling.