Kartläggning av elevers syn på pris och miljökostnader

Hur ser elever på gymnasiets ekonomiprogram på sambandet mellan pris och miljö? Det har Caroline Ignell forskat om i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Av två orsaker. Jag har läst geografi där miljöfrågan är rätt central, särskilt i kultur- och samhällsgeografin. När jag sedan började undervisa blev jag intresserad av hur eleverna tänker kring de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever på ekonomiprogrammet tänker kring miljöaspekter i prissättning, vad de har för föreställningar om ekonomi och miljö och hur föreställningarna förändras över tid. För att få reda på det har jag följt samma individer under två år. Båda åren gjorde jag en enkät på hösten och 15-16 djupintervjuer på våren. Då fokuserade jag mest på prisförståelse och synen på hur pris borde se ut och om det borde inkludera miljökostnader.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har frågat eleverna om hur de ser på vad pris är och vad det borde vara för en rad vardagsnära varor som hamburgare, vatten på flaska, resor med tåg och flyg, datorer och jeans. När de pratar om hur ett pris är så pratar de om produktionssidan och att det är där miljökostnaderna uppstår. När de däremot resonerar om vad priset bör vara så tänker de mer på efterfrågesidan, att konsumentens preferenser för olika varor och insikt om miljöpåverkan påverkar priset. Vissa varors pris förknippas också mer med miljökostnader än vad andra varors pris gör.

– Vi vill jobba ämnesintegrerat i skolan och avhandlingen visar en potential att koppla ekonomiämnet till miljöfrågan och naturkunskapen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna så påtagligt föreställer sig att det är produktionen, utbudet, som styr priset.

Vem har nytta av dina resultat?

– Särskilt ämneslärare inom ekonomi och samhällsvetenskap, men även geografilärare och historielärare. Dessutom utbildare, lärarstudenter, samt de som författar styrdokument och skriver läroplaner och kursmål. Elevers föreställningar påverkar lärprocessen och därför är det viktigt att veta vad eleverna tar med sig in i klassrummet för att kunna anpassa undervisningen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-02-26 09:37 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-02-28 07:56 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.