Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Det är viktigt att redan i tidiga skolår kartlägga elevers grundläggande matematiska färdigheter för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd. Det konstaterar Heidi Hellstrand i sin avhandling.

Heidi  Hellstrand
Heidi Hellstrand

Född 1982
bor i Vasa

Disputerade 2021-07-05
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Early Numeracy Development. Identifying and Supporting Children at Risk for Mathematical Learning Difficulties

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad speciallärare här i Finland och har arbetat som speciallärare och matematiklärare i årskurs 7-9 och på gymnasiet. Jag har funderat på de elever som har stora svårigheter med grundläggande färdigheter i matematik och vad det kan bero på. För att kunna hjälpa dem tänkte jag att jag skulle behöva veta mer om vad som händer i de tidiga skolåren. Jag blev tillfrågad om jag ville delta i ett forskningsprojekt för att utveckla verktyg för lärare för att kartlägga och identifiera barn som behöver stöd i matematik, och också delta i ett projekt med en webbplats om lärande och inlärningssvårigheter i matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om grundläggande matematiska färdigheter och utvecklingen av dessa färdigheter under ett skolår, i förskoleklass och i skolår ett och två. Vi vet genom forskning att det är de grundläggande matematiska färdigheterna som är mest centrala när man pratar om matematiksvårigheter. Fokus i avhandlingen ligger på att kartlägga och identifiera vilka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter, men också vilka färdigheter vi behöver fokusera på. Jag har också gjort en interventionsstudie för att se om en datorbaserad intervention är ett effektivt sätt för att möta elevernas behov.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I en av delstudierna undersöker vi kartläggningsverktyget Lukimats validitet och reliabilitet. Om vi forskare vill lyfta fram ett kartläggningsverktyg så måste vi lita på att det är ämnat för sitt ändamål och att det är tillförlitligt. Resultaten visar att verktyget uppfyller kriterierna för ett tests reliabilitet och validitet.  Resultaten från kartläggningen kan användas för  att planera, förverkliga och utvärdera ändamålsenliga stödåtgärder. Kartläggningsverktyget Lukimat bygger på en teoretisk modell av Aunio och Räsänen där fyra grundläggande färdighetsområden är i fokus: antals- och taluppfattning, räknefärdigheter, förståelse för matematiska samband och aritmetiska basfärdigheter.

– Ett annat viktigt resultat är att vi i skolår 1 och 2 identifierade tre prestationsprofiler med lågpresterande, medelpresterande och högpresterande barn. Där såg vi att särskilt de lågpresterande barnen inte utvecklades tillräckligt mycket under skolåret för att komma ikapp de medelpresterande, särskilt när det gäller de grundläggande matematiska färdigheterna. Det visar att vi behöver fortsätta utveckla interventionsprogram och stödprogram som tar fasta på de grundläggande färdighetsområdena. Min studie visar också att de lågpresterande var lågpresterande på alla färdighetsområden under hela skolåret, vilket också visar hur stödet borde riktas.

– När vi fick resultaten för interventionsstudien kunde vi se att det var icke signifikanta skillnader i prestationer mellan de elever som deltog i interventionen med datorprogrammet Tal i farten jämfört med de som inte gjorde det. Det var först en väldigt stor besvikelse, eftersom tidigare forskning har visat att programmet är väldigt effektivt för att stödja barn med svårigheter i matematik. Men det är också ett väldigt viktigt resultat att kunna visa på att även om ett program tidigare har visat sig vara effektivt så behöver vi alltid noggrant se över vilka barn det handlar om och vilka deras behov är, och om ett interventionsprogram möter just deras behov. Det handlar om att hitta de skräddarsydda lösningarna.

Vad överraskade dig?

– Att resultaten så starkt visade att gruppen barn som var lågpresterande, var lågpresterande på alla färdighetsområden. Detsamma gäller de medelpresterande, som var medelpresterande på alla områden. Det var lite överraskande att vi inte hittade mer variation inom grupperna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mitt främsta intresse är utveckla material både för att kartlägga och för att stödja barn i förskoleklass och skola. Så jag tänker att framförallt pedagoger har nytta av att ta del av ett forskningsbaserat kartläggningsmaterial som de kan använda för att identifiera barn i risk för matematiska inlärningssvårigheter. Men även forskningsfältet generellt. Jag tänker att studien berör hur vi kan se på utvecklingen av färdigheter. Ofta ser man matematik som väldigt endimensionellt, men i det här kartläggningsmaterialet lyfter jag fram att man behöver titta på de olika delfärdigheterna inom matematiken, och på vilka områden en elev är stark eller svag och fokusera på stödet utgående från den informationen kartläggningen ger.

– Jag tänker också att beslutsfattare och rektorer har nytta av resultaten för att kunna sätta in det stöd som eleverna faktiskt behöver, och för att pedagogerna får möjlighet att jobba på det sätt som studien visar är ändamålsenligt. Det handlar inte om att kartlägga eller testa elever för att rangordna, utan för att få information för hur man ska planera sin undervisning. Det ska vara ett verktyg för lärare och för bedömningen för lärandet, inte av lärandet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-08-18 10:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-08-19 14:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.