Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Det är viktigt att redan i tidiga skolår kartlägga elevers grundläggande matematiska färdigheter för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd. Det konstaterar Heidi Hellstrand i sin avhandling.

Heidi  Hellstrand
Heidi Hellstrand

Född 1982
bor i Vasa

Disputerade 2021-07-05
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Early Numeracy Development. Identifying and Supporting Children at Risk for Mathematical Learning Difficulties

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad speciallärare här i Finland och har arbetat som speciallärare och matematiklärare i årskurs 7-9 och på gymnasiet. Jag har funderat på de elever som har stora svårigheter med grundläggande färdigheter i matematik och vad det kan bero på. För att kunna hjälpa dem tänkte jag att jag skulle behöva veta mer om vad som händer i de tidiga skolåren. Jag blev tillfrågad om jag ville delta i ett forskningsprojekt för att utveckla verktyg för lärare för att kartlägga och identifiera barn som behöver stöd i matematik, och också delta i ett projekt med en webbplats om lärande och inlärningssvårigheter i matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om grundläggande matematiska färdigheter och utvecklingen av dessa färdigheter under ett skolår, i förskoleklass och i skolår ett och två. Vi vet genom forskning att det är de grundläggande matematiska färdigheterna som är mest centrala när man pratar om matematiksvårigheter. Fokus i avhandlingen ligger på att kartlägga och identifiera vilka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter, men också vilka färdigheter vi behöver fokusera på. Jag har också gjort en interventionsstudie för att se om en datorbaserad intervention är ett effektivt sätt för att möta elevernas behov.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I en av delstudierna undersöker vi kartläggningsverktyget Lukimats validitet och reliabilitet. Om vi forskare vill lyfta fram ett kartläggningsverktyg så måste vi lita på att det är ämnat för sitt ändamål och att det är tillförlitligt. Resultaten visar att verktyget uppfyller kriterierna för ett tests reliabilitet och validitet.  Resultaten från kartläggningen kan användas för  att planera, förverkliga och utvärdera ändamålsenliga stödåtgärder. Kartläggningsverktyget Lukimat bygger på en teoretisk modell av Aunio och Räsänen där fyra grundläggande färdighetsområden är i fokus: antals- och taluppfattning, räknefärdigheter, förståelse för matematiska samband och aritmetiska basfärdigheter.

– Ett annat viktigt resultat är att vi i skolår 1 och 2 identifierade tre prestationsprofiler med lågpresterande, medelpresterande och högpresterande barn. Där såg vi att särskilt de lågpresterande barnen inte utvecklades tillräckligt mycket under skolåret för att komma ikapp de medelpresterande, särskilt när det gäller de grundläggande matematiska färdigheterna. Det visar att vi behöver fortsätta utveckla interventionsprogram och stödprogram som tar fasta på de grundläggande färdighetsområdena. Min studie visar också att de lågpresterande var lågpresterande på alla färdighetsområden under hela skolåret, vilket också visar hur stödet borde riktas.

– När vi fick resultaten för interventionsstudien kunde vi se att det var icke signifikanta skillnader i prestationer mellan de elever som deltog i interventionen med datorprogrammet Tal i farten jämfört med de som inte gjorde det. Det var först en väldigt stor besvikelse, eftersom tidigare forskning har visat att programmet är väldigt effektivt för att stödja barn med svårigheter i matematik. Men det är också ett väldigt viktigt resultat att kunna visa på att även om ett program tidigare har visat sig vara effektivt så behöver vi alltid noggrant se över vilka barn det handlar om och vilka deras behov är, och om ett interventionsprogram möter just deras behov. Det handlar om att hitta de skräddarsydda lösningarna.

Vad överraskade dig?

– Att resultaten så starkt visade att gruppen barn som var lågpresterande, var lågpresterande på alla färdighetsområden. Detsamma gäller de medelpresterande, som var medelpresterande på alla områden. Det var lite överraskande att vi inte hittade mer variation inom grupperna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mitt främsta intresse är utveckla material både för att kartlägga och för att stödja barn i förskoleklass och skola. Så jag tänker att framförallt pedagoger har nytta av att ta del av ett forskningsbaserat kartläggningsmaterial som de kan använda för att identifiera barn i risk för matematiska inlärningssvårigheter. Men även forskningsfältet generellt. Jag tänker att studien berör hur vi kan se på utvecklingen av färdigheter. Ofta ser man matematik som väldigt endimensionellt, men i det här kartläggningsmaterialet lyfter jag fram att man behöver titta på de olika delfärdigheterna inom matematiken, och på vilka områden en elev är stark eller svag och fokusera på stödet utgående från den informationen kartläggningen ger.

– Jag tänker också att beslutsfattare och rektorer har nytta av resultaten för att kunna sätta in det stöd som eleverna faktiskt behöver, och för att pedagogerna får möjlighet att jobba på det sätt som studien visar är ändamålsenligt. Det handlar inte om att kartlägga eller testa elever för att rangordna, utan för att få information för hur man ska planera sin undervisning. Det ska vara ett verktyg för lärare och för bedömningen för lärandet, inte av lärandet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-08-18 10:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-08-19 14:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”