Kemiämnet präglas av gamla normer och värderingar

De nationella proven i kemi innehåller stereotypa könsroller och fokuserar på den gamla traditionella kemin, snarare än kemin nära elevernas vardag. Det visar Marie Ståhls avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genus i fysik och biologi har studerats tidigare, men inte i kemi. Jag har arbetat med både lingvistik och naturvetenskap och är intresserad av feminism. När jag gick forskarskolan valde jag därför att titta på hur de nationella proven förhåller sig till kön och förhållandet mellan människor, natur och samhälle. Det visade sig vara en väldigt elitistisk syn. Därför tyckte jag det var viktigt att fortsätta studera vilka normer och värden som finns i kemiundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om demokrati, jämlikhet och delaktighet och hur dessa grundläggande värden omsätts i praktiken i en skolkemikurs. Jag har tittat på vilka normer och värden de fyra första nationella proven som gjordes mellan 2009 och 2012, förmedlar. Vidare har jag undersökt hur eleverna förhåller sig till dem genom att se vad de svarat när de var mest fria att skriva ett eget svar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I det nationella provet från 2009 finns väldigt stereotypa könsmönster. När flickor och kvinnor är med i uppgifterna ger de fel svar och har ett naivt språk. Det blev dock bättre de tre senare åren men alla prov förmedlar att människan är något utöver det vanliga. Den naturvetenskapliga människan får inte uttrycka sig emotionellt och får inte ha värderingar. I en uppgift presenteras ett dilemma där eleverna ska välja de mest naturvetenskapliga svaren och det står i bedömningsanvisningarna att svaren ska vara värderingsfria. Etik, moral och estetik ska inte finnas med. Men naturvetenskapen är inte fri från värderingar. Det går inte att skära av och hitta en orörd bit där moral och etik inte finns med.

– Proven fokuserar också på den gamla och traditionella kemin, som vuxit fram genom olje- och metallindustrin. Eleverna däremot visar stort engagemang i den kemi som finns i deras vardag, i exempelvis mediciner, kosmetika och rengöringsmedel och många oroar sig för miljön. I elevernas svar kan man se ett motstånd mot de normer och värderingar som förs fram i provet och de gör inte alltid som proven vill att de ska göra.

Vad överraskade dig?

– Jag blev inte så överraskad att det var så mycket stereotyper eftersom jag undervisat i kemi. Däremot blev jag glatt överraskad av elevernas engagemang.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolverket och de som konstruerar de nationella proven, men även lärare och hela kemisamhället. Det behövs en diskussion om vilken kemiundervisning vi ska ha, och vad eleverna ska lära sig.

Annika Larsson Sjöberg