Killar vill vara smarta men inte genom att plugga

Lotta Nylander

Anne-Sofie Nyström
Anne-Sofie Nyström

Född 1974
i Nederluleå

Disputerade 2012-02-10
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Bakgrunden var en frustration jag kände när frågan om pojkars sämre skolprestationer började diskuteras runt år 2000. Man hade genusforskningen, och man hade sammanställningar av utbildningsresultat, men man analyserade dem aldrig tillsammans.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad skola, utbildning och lärande betyder för ungas självbild och hur gemenskaper bland jämnåriga skapas. Målet var att analysera hur maskulinitet förhandlas mellan jämnåriga och undersöka hur killar ur den övre medelklassen utformar sin identitet i förhållande till kamraterna.

– Jag har observerat och intervjuat killar och tjejer som går fordonsprogrammet och naturprogrammet, totalt ca 60 stycken. Tonvikten ligger på 15 killar på naturprogrammet. Jag vill lyfta fram att så kallad antipluggkultur har väldigt olika orsaker. För killarna i naturklassen var det viktigt att vara smart och ha höga betyg, men det skulle inte märkas att de pluggade.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det är så viktigt att framstå som smart innebär till exempel att det blir en enorm skam att svara fel på en enkel fråga, då väljer man hellre att vara tyst. Ett beteende som kan tolkas som att man inte bryr sig om skolan fast det egentligen är tvärtom – killarna som gick på naturprogrammet satsade på MVG i de flesta ämnen. Det fanns en förväntan hos andra elever och hos lärarna att de som går natur är duktiga och pluggintresserade, att bli betraktad som pluggis var därför ett reellt hot.

– Så var det inte i fordonsklassen. Går man fordonsprogrammet uppfattas man som någon som inte bryr sig om skolan. Att bli klassificerad som pluggis var därför aldrig en risk. Många av killarna i den klassen såg på sig själva som lite dumma, de hade gärna gått natur men de trodde inte att de skulle klara av det. De tyckte att det var roligt om de fick ett VG men det var inget de räknade med. Överhuvudtaget blev det aldrig tydligt för dem varför de ibland fick VG och ibland G. De förstod inte vad skolan efterfrågade.

Vad överraskade dig?

– Jag funderade väldigt mycket över hur killarna i naturklassen kollade av varandra, varför de till exempel tog reda på hur mycket kompisarna hade läst på innan ett prov.

Vem har nytta av dina resultat?

– När jag skrev avhandlingen gjorde jag det i första hand för utbildningspolitiker och akademin, eftersom resultaten presenterats för skolans praktiker i andra sammanhang. Men jag tror att alla som jobbar i skolan ha nytta av den.

 

Sidan publicerades 2012-04-03 11:16 av
Sidan uppdaterades 2012-04-04 19:31 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer