Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själva snarare än andra presterar bättre i ett klassrumsklimat med samma lärandekultur. Det konstaterar Anders Hofverberg som forskat om hur elevers olika syn på lärandemål samspelar med deras kunskapssyn och vad läraren betonar i klassrummet.

Anders Hofverberg
Anders Hofverberg

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2020-08-28
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Motivation, students, and the classroom environment: exploring the role of Swedish students’ achievement goals in chemistry

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i biologi och kemi och funderade då mycket på vad som påverkar elevers motivation. Jag minns särskilt en elev med kemi som favoritämne, men som genom yttre påverkan tappade intresset för ämnet, då ”alla andra” tyckte det var tråkigt. Detta trots att de inte ens hade kemi på schemat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om elevers motivation. Mer specifikt om hur elevers achievement goals samspel med elevers syn på kunskap och de mål som de uppfattar att läraren betonar i klassrummet. Achievement goals beskriver mål som individen strävar efter och varför man engagerar sig i prestationssituationer som exempelvis i skolan. I min avhandling har jag tittat närmare på de två vanligaste typerna av achievement goals – mastery goals och performance goals. De med mastery goals utvärderar sin kompetens och lärande i förhållande till sig själv och strävar att utveckla sina kunskaper. De med performance goals jämför sina kunskaper och kompetens med andra och strävar efter att visa upp och jämföra sin kompetens med andra.

– I avhandlingen har jag undersökt hur de här två typerna av mål samspelar, dels med elevens egen syn på kunskap och lärande, dels med de mål som eleven uppfattar att läraren stödjer. De undervisningspraktiker som visar vilka mål som läraren stödjer benämns i avhandlingen som klassrummets mastery-struktur eller performance-struktur. Avhandlingen bygger på enkäter samt resultat på ett kemiprov från både svenska och tyska elever från årskurs 5 upp till andra klass i gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mastery goals är starkare kopplade till både höga provresultat och den typ av motivation som kännetecknas av självbestämmande, så kallad autonom motivation, än performance goals, mastery-strukturer och performance-strukturer. Den positiva effekten för elever som drivs av mastery goals förstärks om läraren lägger fokus på elevernas individuella utveckling, så kallade mastery-struktur. Intressant är att den här klassrumsmiljön inte generellt är till någon nackdel för elever som motiveras av att jämföra sig med andra och styrs av performance goals.

– I jämförelsen mellan länderna syns en viss skillnad mellan tyska och svenska elever vad gäller definitionen av performance goals. Tyska elever skiljer på att ”vara bättre än andra” och ”undvika att vara sämre än andra”. Svenska elever gör inte den här urskiljningen, utan jämför mer generellt. Det här kan bero på en starkare tävlingskultur i Tyskland och hur olika lärandekulturer påverkar elevers motivation. När det gäller förhållandet mellan elevers kunskapssyn och deras achievement goals syns ett generellt mönster. De med mastery goals uppfattar kunskap om något föränderligt, medan performance goals kan kopplas till en kunskapssyn där det bara finns ett korrekt svar till varje given fråga.

– Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att lärare bör uppmuntra elevers mastery goals genom att skapa lärmiljöer där eleverna jämför sig med sig själva snarare än andra. I de här klassrummen förstärks den positiva effekten av elevernas mastery goals, samtidigt som elever med övervägande performance goals inte missgynnas. Tidigare forskning visar också att mastery-strukturer kan leda till att fler elever anammar mastery goals, vilket i sin tur har positiva följder på sikt.

Vad överraskade dig?

– Framförallt hur komplext det är med motivation. Det finns inga enkla knep för att fånga elevers drivkrafter och öka deras motivation och det kvarstår fortfarande många frågor. Det behövs mer praktiknära forskning i samarbete med lärare, för att kunna skapa realistiska rekommendationer om hur elevers motivation kan stödjas i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är i första hand ett bidrag till forskningsfältet. Men även lärare då studien belyser hur lärarens målfokus påverkar elevernas motivation.

Susanne Sawander
Foto: Ingrid Söderbergh

Sidan publicerades 2020-08-24 10:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 10:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.