Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själva snarare än andra presterar bättre i ett klassrumsklimat med samma lärandekultur. Det konstaterar Anders Hofverberg som forskat om hur elevers olika syn på lärandemål samspelar med deras kunskapssyn och vad läraren betonar i klassrummet.

Anders Hofverberg
Anders Hofverberg

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2020-08-28
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Motivation, students, and the classroom environment: exploring the role of Swedish students’ achievement goals in chemistry

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i biologi och kemi och funderade då mycket på vad som påverkar elevers motivation. Jag minns särskilt en elev med kemi som favoritämne, men som genom yttre påverkan tappade intresset för ämnet, då ”alla andra” tyckte det var tråkigt. Detta trots att de inte ens hade kemi på schemat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om elevers motivation. Mer specifikt om hur elevers achievement goals samspelar med elevers syn på kunskap och de mål som de uppfattar att läraren betonar i klassrummet. Achievement goals beskriver mål som individen strävar efter och varför man engagerar sig i prestationssituationer som exempelvis i skolan. I min avhandling har jag tittat närmare på de två vanligaste typerna av achievement goals – mastery goals och performance goals. De med mastery goals utvärderar sin kompetens och lärande i förhållande till sig själv och strävar att utveckla sina kunskaper. De med performance goals jämför sina kunskaper och kompetens med andra och strävar efter att visa upp och jämföra sin kompetens med andra.

– I avhandlingen har jag undersökt hur de här två typerna av mål samspelar, dels med elevens egen syn på kunskap och lärande, dels med de mål som eleven uppfattar att läraren stödjer. De undervisningspraktiker som visar vilka mål som läraren stödjer benämns i avhandlingen som klassrummets mastery-struktur eller performance-struktur. Avhandlingen bygger på enkäter samt resultat på ett kemiprov från både svenska och tyska elever från årskurs 5 upp till andra klass i gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mastery goals är starkare kopplade till både höga provresultat och den typ av motivation som kännetecknas av självbestämmande, så kallad autonom motivation, än performance goals, mastery-strukturer och performance-strukturer. Den positiva effekten för elever som drivs av mastery goals förstärks om läraren lägger fokus på elevernas individuella utveckling, så kallade mastery-struktur. Intressant är att den här klassrumsmiljön inte generellt är till någon nackdel för elever som motiveras av att jämföra sig med andra och styrs av performance goals.

– I jämförelsen mellan länderna syns en viss skillnad mellan tyska och svenska elever vad gäller definitionen av performance goals. Tyska elever skiljer på att ”vara bättre än andra” och ”undvika att vara sämre än andra”. Svenska elever gör inte den här urskiljningen, utan jämför mer generellt. Det här kan bero på en starkare tävlingskultur i Tyskland och hur olika lärandekulturer påverkar elevers motivation. När det gäller förhållandet mellan elevers kunskapssyn och deras achievement goals syns ett generellt mönster. De med mastery goals uppfattar kunskap om något föränderligt, medan performance goals kan kopplas till en kunskapssyn där det bara finns ett korrekt svar till varje given fråga.

– Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att lärare bör uppmuntra elevers mastery goals genom att skapa lärmiljöer där eleverna jämför sig med sig själva snarare än andra. I de här klassrummen förstärks den positiva effekten av elevernas mastery goals, samtidigt som elever med övervägande performance goals inte missgynnas. Tidigare forskning visar också att mastery-strukturer kan leda till att fler elever anammar mastery goals, vilket i sin tur har positiva följder på sikt.

Vad överraskade dig?

– Framförallt hur komplext det är med motivation. Det finns inga enkla knep för att fånga elevers drivkrafter och öka deras motivation och det kvarstår fortfarande många frågor. Det behövs mer praktiknära forskning i samarbete med lärare, för att kunna skapa realistiska rekommendationer om hur elevers motivation kan stödjas i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är i första hand ett bidrag till forskningsfältet. Men även lärare då studien belyser hur lärarens målfokus påverkar elevernas motivation.

Susanne Sawander
Foto: Ingrid Söderbergh

Sidan publicerades 2020-08-24 10:30 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-18 10:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.