Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själva snarare än andra presterar bättre i ett klassrumsklimat med samma lärandekultur. Det konstaterar Anders Hofverberg som forskat om hur elevers olika syn på lärandemål samspelar med deras kunskapssyn och vad läraren betonar i klassrummet.

Anders Hofverberg
Anders Hofverberg

Född 1985
Bor i Umeå

Disputerade 2020-08-28
vid Umeå universitet

 


AVHANDLING
Motivation, students, and the classroom environment: exploring the role of Swedish students’ achievement goals in chemistry

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i biologi och kemi och funderade då mycket på vad som påverkar elevers motivation. Jag minns särskilt en elev med kemi som favoritämne, men som genom yttre påverkan tappade intresset för ämnet, då ”alla andra” tyckte det var tråkigt. Detta trots att de inte ens hade kemi på schemat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om elevers motivation. Mer specifikt om hur elevers achievement goals samspelar med elevers syn på kunskap och de mål som de uppfattar att läraren betonar i klassrummet. Achievement goals beskriver mål som individen strävar efter och varför man engagerar sig i prestationssituationer som exempelvis i skolan. I min avhandling har jag tittat närmare på de två vanligaste typerna av achievement goals – mastery goals och performance goals. De med mastery goals utvärderar sin kompetens och lärande i förhållande till sig själv och strävar att utveckla sina kunskaper. De med performance goals jämför sina kunskaper och kompetens med andra och strävar efter att visa upp och jämföra sin kompetens med andra.

– I avhandlingen har jag undersökt hur de här två typerna av mål samspelar, dels med elevens egen syn på kunskap och lärande, dels med de mål som eleven uppfattar att läraren stödjer. De undervisningspraktiker som visar vilka mål som läraren stödjer benämns i avhandlingen som klassrummets mastery-struktur eller performance-struktur. Avhandlingen bygger på enkäter samt resultat på ett kemiprov från både svenska och tyska elever från årskurs 5 upp till andra klass i gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mastery goals är starkare kopplade till både höga provresultat och den typ av motivation som kännetecknas av självbestämmande, så kallad autonom motivation, än performance goals, mastery-strukturer och performance-strukturer. Den positiva effekten för elever som drivs av mastery goals förstärks om läraren lägger fokus på elevernas individuella utveckling, så kallade mastery-struktur. Intressant är att den här klassrumsmiljön inte generellt är till någon nackdel för elever som motiveras av att jämföra sig med andra och styrs av performance goals.

– I jämförelsen mellan länderna syns en viss skillnad mellan tyska och svenska elever vad gäller definitionen av performance goals. Tyska elever skiljer på att ”vara bättre än andra” och ”undvika att vara sämre än andra”. Svenska elever gör inte den här urskiljningen, utan jämför mer generellt. Det här kan bero på en starkare tävlingskultur i Tyskland och hur olika lärandekulturer påverkar elevers motivation. När det gäller förhållandet mellan elevers kunskapssyn och deras achievement goals syns ett generellt mönster. De med mastery goals uppfattar kunskap om något föränderligt, medan performance goals kan kopplas till en kunskapssyn där det bara finns ett korrekt svar till varje given fråga.

– Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att lärare bör uppmuntra elevers mastery goals genom att skapa lärmiljöer där eleverna jämför sig med sig själva snarare än andra. I de här klassrummen förstärks den positiva effekten av elevernas mastery goals, samtidigt som elever med övervägande performance goals inte missgynnas. Tidigare forskning visar också att mastery-strukturer kan leda till att fler elever anammar mastery goals, vilket i sin tur har positiva följder på sikt.

Vad överraskade dig?

– Framförallt hur komplext det är med motivation. Det finns inga enkla knep för att fånga elevers drivkrafter och öka deras motivation och det kvarstår fortfarande många frågor. Det behövs mer praktiknära forskning i samarbete med lärare, för att kunna skapa realistiska rekommendationer om hur elevers motivation kan stödjas i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är i första hand ett bidrag till forskningsfältet. Men även lärare då studien belyser hur lärarens målfokus påverkar elevernas motivation.

Susanne Sawander
Foto: Ingrid Söderbergh

Sidan publicerades 2020-08-24 10:30 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2021-02-18 10:52 av Susanne Sawander


Relaterat

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.