Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Klimatet i klassrummet påverkar förekomsten av mobbning likaväl som enskilda individers moraliska kompass. Det visar Marlene Bjärehed som forskat om hur moraliskt disengagemang hänger samman med mobbning.

Marlene Bjärehed
Marlene Bjärehed

Född 1981
Bor i Eslöv

Disputerade 2022-01-21
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
The association between moral disengagement and bullying in early adolescence

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har i den rollen mött många elever som berättat om hur de i yngre år utsattes för mobbning och vilka spår det satt i dem. Elevers trygghet och mående är oerhört viktigt och därför något jag ville forska om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur moraliskt disengagemang hänger samman med mobbning i skolan. Moraliskt disengagemang, eller moralfrånkoppling, innebär att den inre moralen läggs åt sidan utifrån olika sociala och psykologiska processer, exempelvis ”det är nog inte så farligt” eller genom att skuldbelägga den som är utsatt. Avhandlingen är en del av ett större forskningsprojekt om mobbning och bygger på enkätsvar från cirka 1300 elever i årskurs 4–8.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobbning behöver förstås som ett samspel mellan individuella och kontextuella faktorer. Att utsätta andra för mobbning eller understödja mobbningssituationer, handlar inte enbart om ett moraliskt disengagemang på individnivå. Mina resultat visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet också har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls. Att arbeta med det moraliska klimatet i klassrummet är därför mycket viktigt i förebyggande insatser mot mobbning. Ett intressant resultat är att graden av elevers moraliska disengagemang inte är statiskt utan varierar över tid.

Vad överraskade dig?

– Att olika mekanismer av moraliskt disengagemang hänger samman med olika former av mobbning. Ansvarsspridning är exempelvis en stark mekanism för elever som aktivt understödjer indirekta mobbningssituationer. När det gäller direkt mobbning, såsom fysiska och verbala kränkningar, hänger det mer samman med moraliskt rättfärdigande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och alla andra som arbetar med barn och unga kan det. Min forskning ger inga svar på hur mobbning kan undvikas, men resultaten är en pusselbit för att öka kunskapen och förståelsen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-09 16:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

”Frirummet” står fortfarande outnyttjat

Och det är synd, säger Lena Molin, som i sin avhandling söker förståelse för varför lärare inte tar chansen att gemensamt med sina elever komma fram till ett innehåll för geografiämnet. Dagens geografiundervisning präglas fortfarande av 1900-talets syn på innehållet, inte minst på grund av läromedel och starka traditioner vid universiteten. Konsekvensen blir att bilden är alltför ensidig: samhället har utvecklats, men geografiämnet har det inte.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer