Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Klimatet i klassrummet påverkar förekomsten av mobbning likaväl som enskilda individers moraliska kompass. Det visar Marlene Bjärehed som forskat om hur moraliskt disengagemang hänger samman med mobbning.

Marlene Bjärehed
Marlene Bjärehed

Född 1981
Bor i Eslöv

Disputerade 2022-01-21
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
The association between moral disengagement and bullying in early adolescence

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har i den rollen mött många elever som berättat om hur de i yngre år utsattes för mobbning och vilka spår det satt i dem. Elevers trygghet och mående är oerhört viktigt och därför något jag ville forska om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur moraliskt disengagemang hänger samman med mobbning i skolan. Moraliskt disengagemang, eller moralfrånkoppling, innebär att den inre moralen läggs åt sidan utifrån olika sociala och psykologiska processer, exempelvis ”det är nog inte så farligt” eller genom att skuldbelägga den som är utsatt. Avhandlingen är en del av ett större forskningsprojekt om mobbning och bygger på enkätsvar från cirka 1300 elever i årskurs 4–8.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobbning behöver förstås som ett samspel mellan individuella och kontextuella faktorer. Att utsätta andra för mobbning eller understödja mobbningssituationer, handlar inte enbart om ett moraliskt disengagemang på individnivå. Mina resultat visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet också har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls. Att arbeta med det moraliska klimatet i klassrummet är därför mycket viktigt i förebyggande insatser mot mobbning. Ett intressant resultat är att graden av elevers moraliska disengagemang inte är statiskt utan varierar över tid.

Vad överraskade dig?

– Att olika mekanismer av moraliskt disengagemang hänger samman med olika former av mobbning. Ansvarsspridning är exempelvis en stark mekanism för elever som aktivt understödjer indirekta mobbningssituationer. När det gäller direkt mobbning, såsom fysiska och verbala kränkningar, hänger det mer samman med moraliskt rättfärdigande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och alla andra som arbetar med barn och unga kan det. Min forskning ger inga svar på hur mobbning kan undvikas, men resultaten är en pusselbit för att öka kunskapen och förståelsen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-09 16:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Fritidshem

Ta del av aktuell forskning och utvecklas i din yrkesroll på Skolportens fritidshemkonferens! Delta i Stockholm den 23–24 november eller se inspelade föreläsningar på webbkonferensen, 30 november–14 december. Nyhet! Ta med din rektor på webbkonferensen, helt gratis. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms t.o.m. 23 oktober.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta på plats i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 4 november.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)