Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Klimatet i klassrummet påverkar förekomsten av mobbning likaväl som enskilda individers moraliska kompass. Det visar Marlene Bjärehed som forskat om hur moraliskt disengagemang hänger samman med mobbning.

Marlene Bjärehed
Marlene Bjärehed

Född 1981
Bor i Eslöv

Disputerade 2022-01-21
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
The association between moral disengagement and bullying in early adolescence

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden och har i den rollen mött många elever som berättat om hur de i yngre år utsattes för mobbning och vilka spår det satt i dem. Elevers trygghet och mående är oerhört viktigt och därför något jag ville forska om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur moraliskt disengagemang hänger samman med mobbning i skolan. Moraliskt disengagemang, eller moralfrånkoppling, innebär att den inre moralen läggs åt sidan utifrån olika sociala och psykologiska processer, exempelvis ”det är nog inte så farligt” eller genom att skuldbelägga den som är utsatt. Avhandlingen är en del av ett större forskningsprojekt om mobbning och bygger på enkätsvar från cirka 1300 elever i årskurs 4–8.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mobbning behöver förstås som ett samspel mellan individuella och kontextuella faktorer. Att utsätta andra för mobbning eller understödja mobbningssituationer, handlar inte enbart om ett moraliskt disengagemang på individnivå. Mina resultat visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet också har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls. Att arbeta med det moraliska klimatet i klassrummet är därför mycket viktigt i förebyggande insatser mot mobbning. Ett intressant resultat är att graden av elevers moraliska disengagemang inte är statiskt utan varierar över tid.

Vad överraskade dig?

– Att olika mekanismer av moraliskt disengagemang hänger samman med olika former av mobbning. Ansvarsspridning är exempelvis en stark mekanism för elever som aktivt understödjer indirekta mobbningssituationer. När det gäller direkt mobbning, såsom fysiska och verbala kränkningar, hänger det mer samman med moraliskt rättfärdigande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och alla andra som arbetar med barn och unga kan det. Min forskning ger inga svar på hur mobbning kan undvikas, men resultaten är en pusselbit för att öka kunskapen och förståelsen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-06-09 16:20 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Skolans arbete mot mobbning speglar elevers psykiska ohälsa

Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 5 november.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser