”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Enstaka ord är ofta i fokus när elever lär sig engelska i skolan. Men det är viktigare att kunna hur ord naturligt kombineras med vissa andra ord. Per Snoder har forskat om hur undervisning kan främja inlärning av återkommande ordkombinationer, kollokationer, i engelska.

Per Snoder
Per Snoder

Född 1974
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-03-29
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
L2 Instruction and Collocation Learning: Classroom intervention research on input processing with L1 Swedish adolescent learners of English

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad språklärare och har tidigare arbetat i både grund- och gymnasieskola där jag undervisat i engelska, franska och italienska. När jag kom in på forskarutbildningen kom jag att intressera mig alltmer för vikten av att lära sig vanliga ordkombinationer, så kallade kollokationer, när man lär sig ett språk. Tidigare forskning visar att en central komponent i en förstaspråkstalares språkliga kompetens bygger på ett stort förråd av mer eller mindre fasta ordkombinationer, kollokationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad lärare i engelska kan göra för att främja elevernas inlärning av kollokationer: fasta ordsammansättningar av ett verb och ett substantiv som exempelvis ”catch a cold”, eller ”take a shower”. Avhandlingen består av tre klassrumsstudier där jag testat sju olika metoder på sammanlagt 165 elever i årskurs 9 samt årskurs ett på gymnasiet från sex olika skolor. Eleverna har fått göra språktest både före och två till tre veckor efter metodexperimentet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att om elever görs medvetna om kollokationer, vad det är och hur olika ord hör ihop, så ökar deras språkkunskaper. Den första studien visade att de elever som lärde sig innebörden av termen ”kollokationer” lyckades bättre på eftertest. I den andra studien jämfördes två olika inlärningsmetoder. Den ena var att eleverna fick en lista med 14 kollokationer att nöta in och därefter göra ett omedelbart test. Resultaten jämfördes med att eleverna fick skriva egna meningar under utspridda inlärningstillfällen. Tidigare forskning visar att den senare metoden skulle vara mycket effektiv för ordinlärning. Men mina resultat visar att bäst effekt fick de elever som gjorde en snabb innötning.

– Studie tre bygger på en klassisk språkundervisningsteknik där eleverna fick en text uppläst och tillsammans med en klasskamrat rekonstruera egna meningar med kollokationer som ingick i texten alternativt rimma på orden. Bäst resultat här fick de elever som skrev hela meningar.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att kollokationer är viktiga vid inlärning av ett andraspråk och att lärare behöver göra något aktivt för att medvetandegöra eleverna om hur ord hänger samman. En effektiv undervisningsmetod är parövningar.

Vad överraskade dig?

– Att ämnet är så obeforskat i Sverige. Jag förvånades också över resultaten i studie två som visar att snabb innötning är mer effektivt. Det pekar i helt motsatt riktning jämfört med tidigare forskning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare i engelska på högstadiet och gymnasiet. Avhandlingen innehåller tips på metoder som går att använda direkt i klassrummet. Även om min avhandling handlar om engelskundervisning så tror jag att metoderna är relevanta för moderna språk.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-05 09:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-12 11:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.