”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Enstaka ord är ofta i fokus när elever lär sig engelska i skolan. Men det är viktigare att kunna hur ord naturligt kombineras med vissa andra ord. Per Snoder har forskat om hur undervisning kan främja inlärning av återkommande ordkombinationer, kollokationer, i engelska.

Per Snoder
Per Snoder

Född 1974
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-03-29
vid Stockholms universitet

 


AVHANDLING
L2 Instruction and Collocation Learning: Classroom intervention research on input processing with L1 Swedish adolescent learners of English

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad språklärare och har tidigare arbetat i både grund- och gymnasieskola där jag undervisat i engelska, franska och italienska. När jag kom in på forskarutbildningen kom jag att intressera mig alltmer för vikten av att lära sig vanliga ordkombinationer, så kallade kollokationer, när man lär sig ett språk. Tidigare forskning visar att en central komponent i en förstaspråkstalares språkliga kompetens bygger på ett stort förråd av mer eller mindre fasta ordkombinationer, kollokationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad lärare i engelska kan göra för att främja elevernas inlärning av kollokationer: fasta ordsammansättningar av ett verb och ett substantiv som exempelvis ”catch a cold”, eller ”take a shower”. Avhandlingen består av tre klassrumsstudier där jag testat sju olika metoder på sammanlagt 165 elever i årskurs 9 samt årskurs ett på gymnasiet från sex olika skolor. Eleverna har fått göra språktest både före och två till tre veckor efter metodexperimentet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att om elever görs medvetna om kollokationer, vad det är och hur olika ord hör ihop, så ökar deras språkkunskaper. Den första studien visade att de elever som lärde sig innebörden av termen ”kollokationer” lyckades bättre på eftertest. I den andra studien jämfördes två olika inlärningsmetoder. Den ena var att eleverna fick en lista med 14 kollokationer att nöta in och därefter göra ett omedelbart test. Resultaten jämfördes med att eleverna fick skriva egna meningar under utspridda inlärningstillfällen. Tidigare forskning visar att den senare metoden skulle vara mycket effektiv för ordinlärning. Men mina resultat visar att bäst effekt fick de elever som gjorde en snabb innötning.

– Studie tre bygger på en klassisk språkundervisningsteknik där eleverna fick en text uppläst och tillsammans med en klasskamrat rekonstruera egna meningar med kollokationer som ingick i texten alternativt rimma på orden. Bäst resultat här fick de elever som skrev hela meningar.

– Sammanfattningsvis visar avhandlingen att kollokationer är viktiga vid inlärning av ett andraspråk och att lärare behöver göra något aktivt för att medvetandegöra eleverna om hur ord hänger samman. En effektiv undervisningsmetod är parövningar.

Vad överraskade dig?

– Att ämnet är så obeforskat i Sverige. Jag förvånades också över resultaten i studie två som visar att snabb innötning är mer effektivt. Det pekar i helt motsatt riktning jämfört med tidigare forskning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare i engelska på högstadiet och gymnasiet. Avhandlingen innehåller tips på metoder som går att använda direkt i klassrummet. Även om min avhandling handlar om engelskundervisning så tror jag att metoderna är relevanta för moderna språk.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-05 09:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-12 11:06 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Gymnasielärare i historia, 3 okt i Stockholm

En heldag med historieundervisning i fokus. Ta del av föreläsningar kring digital källkritik, hur man kan undervisa i historiebruk, bedömning och betygssättning av historia i gymnasiet och hur du som lärare kan fundera kring frågor som vems historia det är som berättas om i klassrummet. Varmt välkommen till en intensiv dag med historielärarkollegor från hela landet!

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)