Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar samt systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grund för en innehållsinkluderande undervisning och hållbar utveckling. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling om kollaborativa professionella insatser av undervisningsutvecklande forskning.

Balli Lelinge
Balli Lelinge

Född 1969
Bor i Dalby

Disputerade 2022-09-09
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Kollaborativ professionell utveckling för innehållsinkluderande undervisning: praktikutvecklande klassrumsforskning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dramapedagog, specialpedagog och förskollärare i grunden och har i alla dessa roller arbetat med social inkludering. Vid universitetet och på nationell nivå har jag även arbetat med värdegrundsfrågor, mobbning och unga på glid. När jag för några år sedan fick förfrågan om att delta i ett praktikutvecklande skolforskningsprojekt där undervisning och lärande för inkluderande undervisning stod i förgrunden, kändes ämnet spännande och nytt på en och samma gång.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ett praktikutvecklande skolforskningsprojekt kring undervisningsinnehållets tillgänglighet vid en grundskola med årskurserna F-5. Avhandlingen består av tre empiriska studier och en forskningsöversikt och handlar om hur lärare, fritidslärare och specialpedagoger tillsammans med oss forskare genom kollaborativa undervisningsutvecklande modeller har undersökt hur undervisningen kan designas för att sätta innehållet i förgrunden för inkludering och öka måluppfyllelsen bland alla elever. I projektet som pågick under två år användes de kollaborativa undervisningsmodellerna Lesson och Learning Studies, där lärare arbetade systematiskt med planering – genomförande – utvärdering – revidering i ett cykliskt förlopp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen har ett specialdidaktiskt perspektiv och är i huvudsak ett kunskapsbidrag om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas med särskilt fokus på metodutveckling, undervisning och innehåll. Resultaten belyser tre faktorer som är särskilt betydelsefulla för att uppnå detta syfte. Den första är utveckling av praktikgemenskaper, vilket innebär att lärarna kollaborativt fokuserar på ”rätt saker” som i det här skolforskningsprojektet var innehållsinkluderande undervisning. Initialt såg jag att lärare kunde fastna i frågeställningar som, ”det här funkar inte, jag vet inte hur jag ska få med mig alla elever”. Att prata om ”rätt saker” är exempelvis att först identifiera vad det innebär för varje enskild elev att kunna det lärarna vill att eleverna ska lära sig, vad i undervisningen som gör skillnad om eleverna lär sig eller inte, samt vad eleverna måste lära sig för att kunna något på ett visst sätt. Då öppnas möjligheter att planera för ett bestämt innehåll som främjar de kunskaper och förmågor lärarna vill att eleverna ska utveckla

– Den andra faktorn är kollaborativ professionell utveckling som utmanar synen på inkluderande undervisning. Konkret betyder det att som lärare gå från att kategorisera individuella behov till att sätta innehållet och lärandesituationen i förgrunden. Denna förflyttning innebär högre fokus på undervisningsinnehållets tillgänglighet för alla elever, istället för att enbart fokusera på enskilda elevers behov av särskilt stöd eller extra anpassningar. Det här är oerhört viktigt för att kunna utveckla undervisningen utifrån vetenskaplig grund och evidens. Den tredje faktorn ser jag nästan som viktigast och den handlar om betydelsen av att analysera både den planerade och den genomförda undervisningen för att förstå vad som fungerar inkluderande i undervisningssituationen och vad som kan vara exkluderande.

– Slutligen – för att etablera en varaktig förändring krävs en organisation som möjliggör utveckling av nya arbetssätt som främjar innehållsinkluderande undervisning. Det här är ett arbete som måste göras på bred front och i samverkan med forskare, och då menar jag från lärare i klassrummet, upp genom hela skolorganisationen till förvaltning och politiker.

Vad överraskade dig?

– Under tiden som projektet pågick byttes 70 procent av lärarkollegiet ut på skolan och jag tänkte, hur i allsin dar ska det här gå? Men det fungerade väldigt bra, arbetet förlöpte utan några större störningar. Det vittnar om att det här var en skola med en tydlig struktur som på ett systematiskt sätt, vetenskapliga metoder och beprövade erfarenheter arbetade för att skapa en förändrad skolkultur. Projektet stod och föll inte med enskilda eldsjälar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i och med skolan. Min förhoppning är att resultaten kan bidra till ökad medvetenhet om vikten av att arbeta mer vetenskapligt i skolan. Jag hoppas också att avhandlingen kan utgöra ett underlag för vidare diskussioner om hur undervisning i klassrummet kan bli mer teoridriven och designas i avsikt att göra undervisningsinnehållet tillgängligt för alla elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-09-29 07:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.