Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar samt systematiskt analysera den egna undervisningen lägger grund för en innehållsinkluderande undervisning och hållbar utveckling. Det visar Balli Lelinge i sin avhandling om kollaborativa professionella insatser av undervisningsutvecklande forskning.

Balli Lelinge
Balli Lelinge

Född 1969
Bor i Dalby

Disputerade 2022-09-09
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Kollaborativ professionell utveckling för innehållsinkluderande undervisning: praktikutvecklande klassrumsforskning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är dramapedagog, specialpedagog och förskollärare i grunden och har i alla dessa roller arbetat med social inkludering. Vid universitetet och på nationell nivå har jag även arbetat med värdegrundsfrågor, mobbning och unga på glid. När jag för några år sedan fick förfrågan om att delta i ett praktikutvecklande skolforskningsprojekt där undervisning och lärande för inkluderande undervisning stod i förgrunden, kändes ämnet spännande och nytt på en och samma gång.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ett praktikutvecklande skolforskningsprojekt kring undervisningsinnehållets tillgänglighet vid en grundskola med årskurserna F-5. Avhandlingen består av tre empiriska studier och en forskningsöversikt och handlar om hur lärare, fritidslärare och specialpedagoger tillsammans med oss forskare genom kollaborativa undervisningsutvecklande modeller har undersökt hur undervisningen kan designas för att sätta innehållet i förgrunden för inkludering och öka måluppfyllelsen bland alla elever. I projektet som pågick under två år användes de kollaborativa undervisningsmodellerna Lesson och Learning Studies, där lärare arbetade systematiskt med planering – genomförande – utvärdering – revidering i ett cykliskt förlopp.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen har ett specialdidaktiskt perspektiv och är i huvudsak ett kunskapsbidrag om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas med särskilt fokus på metodutveckling, undervisning och innehåll. Resultaten belyser tre faktorer som är särskilt betydelsefulla för att uppnå detta syfte. Den första är utveckling av praktikgemenskaper, vilket innebär att lärarna kollaborativt fokuserar på ”rätt saker” som i det här skolforskningsprojektet var innehållsinkluderande undervisning. Initialt såg jag att lärare kunde fastna i frågeställningar som, ”det här funkar inte, jag vet inte hur jag ska få med mig alla elever”. Att prata om ”rätt saker” är exempelvis att först identifiera vad det innebär för varje enskild elev att kunna det lärarna vill att eleverna ska lära sig, vad i undervisningen som gör skillnad om eleverna lär sig eller inte, samt vad eleverna måste lära sig för att kunna något på ett visst sätt. Då öppnas möjligheter att planera för ett bestämt innehåll som främjar de kunskaper och förmågor lärarna vill att eleverna ska utveckla

– Den andra faktorn är kollaborativ professionell utveckling som utmanar synen på inkluderande undervisning. Konkret betyder det att som lärare gå från att kategorisera individuella behov till att sätta innehållet och lärandesituationen i förgrunden. Denna förflyttning innebär högre fokus på undervisningsinnehållets tillgänglighet för alla elever, istället för att enbart fokusera på enskilda elevers behov av särskilt stöd eller extra anpassningar. Det här är oerhört viktigt för att kunna utveckla undervisningen utifrån vetenskaplig grund och evidens. Den tredje faktorn ser jag nästan som viktigast och den handlar om betydelsen av att analysera både den planerade och den genomförda undervisningen för att förstå vad som fungerar inkluderande i undervisningssituationen och vad som kan vara exkluderande.

– Slutligen – för att etablera en varaktig förändring krävs en organisation som möjliggör utveckling av nya arbetssätt som främjar innehållsinkluderande undervisning. Det här är ett arbete som måste göras på bred front och i samverkan med forskare, och då menar jag från lärare i klassrummet, upp genom hela skolorganisationen till förvaltning och politiker.

Vad överraskade dig?

– Under tiden som projektet pågick byttes 70 procent av lärarkollegiet ut på skolan och jag tänkte, hur i allsin dar ska det här gå? Men det fungerade väldigt bra, arbetet förlöpte utan några större störningar. Det vittnar om att det här var en skola med en tydlig struktur som på ett systematiskt sätt, vetenskapliga metoder och beprövade erfarenheter arbetade för att skapa en förändrad skolkultur. Projektet stod och föll inte med enskilda eldsjälar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar i och med skolan. Min förhoppning är att resultaten kan bidra till ökad medvetenhet om vikten av att arbeta mer vetenskapligt i skolan. Jag hoppas också att avhandlingen kan utgöra ett underlag för vidare diskussioner om hur undervisning i klassrummet kan bli mer teoridriven och designas i avsikt att göra undervisningsinnehållet tillgängligt för alla elever.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-09-29 07:17 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Läsning i hemmen – fokus för ett nytt historiskt forskningsprojekt

Hur har läsningen i de svenska hemmen formats från 30-talet och framåt? Det undersöker forskarna Anna Lundh och Linnéa Lindsköld i ett nytt projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer