Kollegial handledning skapade bättre samarbete

Lill Langelotz forskning visar att kollegial handledning är ett framgångsrikt sätt för att skapa ett bra samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och elever. Hennes avhandling kan ge inspiration till hur man organiserar kompetensutveckling utan att ta in experter utifrån.

Lill Langelotz
Lill Langelotz

Född 1968 Borås

Disputerade 2014-03-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av utveckling, och mer specifikt av lärares utveckling. Jag är själv lärare och har tidigare arbetat på gymnasiet. Nu arbetar jag på Högskolan i Borås, dels med utveckling av verksamma lärare men även med högskolepedagogik för nyanställda lärare på högskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares kompetensutveckling genom kollegial handledning. Min frågeställning är ”vad gör en skicklig lärare”, med det menar jag inte endast vad lärare gör konkret utan även vilka förutsättningar som krävs runt omkring för att en lärare ska kunna vara skicklig. Det handlar bland annat om vilken kompetensutveckling de behöver.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skicklighet skapas i ett sammanhang. Ett kollegialt lärande, eller lärarhandledning som lärarna i studien genomförde, genererar något annat än vad jag trodde. Lärarna utvecklade sätt att bli mer demokratiska i själva handledningen med varandra, men även i klassrummet med eleverna och gentemot föräldrar. Lärarna framhåller att de har lärt sig att lyssna på kollegor och elever på ett annat sätt, vilket har förändrat deras handlande och undervisning och resulterat i mer demokratiska processer. De upplevde också att de utvecklade sitt kollegiala samarbete och att de kunde stötta varandra i större utsträckning exempelvis när det gäller så kallade besvärliga elever.

– Ytterligare ett viktigt resultat är att externa strukturer i form av ekonomiska neddragningar och en nyliberal diskurs hade stark inverkan på hur lärarna talade om sitt arbete och eleverna. När det skedde stora neddragningar på skolan förändrades samtalet från att ha handlat om hur lärare kan förändra sin undervisning för att inkludera alla elever till att tala om elever som kostnader.

Vad överraskade dig?

– Att man är så pass ensam som lärare. Det fanns en förvåning i arbetslaget över att alla verkade ha det likadant i sina klassrum. Det förvånade mig att det inte är mer öppet i ett arbetslag. Jag har mött det på andra skolor också, även om det självklart kan se olika ut på olika ställen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och arbetslag generellt. Men även förstelärare, utvecklingsledare och rektorer som organiserar kompetensutveckling kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen lyfter fram vad det är för externa strukturer som styr möjligheten att utveckla den här typen av kompetens. Det tar tid och det kräver att lärare får arbeta tillsammans under lång tid utan att någon expert kommer in utifrån och styr. I det här fallet var formen styrande men inte frågorna som lärarna diskuterade – de kom inifrån. Det kan ge en indikation på hur man kan organisera kompetensutveckling om man vill ha skickliga lärare.

 Åsa Lasson

Sidan publicerades 2014-04-01 16:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-19 21:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Det går inte att prata fram en förändring, säger hon, man måste börja göra på nya sätt – då förändras också ens tankar.

Organisationskultur avgör om ledningsmodeller fungerar

Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.

Arbetet med gruppen gav resultat

När läraren Charlotte Fogelklou fick en ny klass, en årskurs 1, testades hon på alla möjliga sätt och fick veta att hon hade fått värsta klassen på skolan. I sin utvecklingsartikel berättar Charlotte Fogelklou om arbetet att tillsammans med eleverna istället skapa "världens bästa klass".

Förutsättningar för lärande organisationer. Ur en socialkonstruktivistisk teoribildning

Om organisationer vill bli lärande organisationer krävs en medvetenhet om hur människor lär och utvecklas, för att kunna skapa förutsättningar för lärprocesser. Det menar Sharon Emanuel, grundskollärare med en magisterexamen i ledarskap vid Mälardalens högskola.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Utmanande och krävande för lärarstudenter på vfu

Den verksamhetsförlagda utbildningen är oerhört komplex och krävande för många lärarstudenter. Villkor, förutsättningar och resurser skiljer sig också stort mellan skolorna, visar Paul Strands avhandling.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.