Kollegial handledning skapade bättre samarbete

Lill Langelotz forskning visar att kollegial handledning är ett framgångsrikt sätt för att skapa ett bra samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och elever. Hennes avhandling kan ge inspiration till hur man organiserar kompetensutveckling utan att ta in experter utifrån.

Lill Langelotz
Lill Langelotz

Född 1968 Borås

Disputerade 2014-03-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av utveckling, och mer specifikt av lärares utveckling. Jag är själv lärare och har tidigare arbetat på gymnasiet. Nu arbetar jag på Högskolan i Borås, dels med utveckling av verksamma lärare men även med högskolepedagogik för nyanställda lärare på högskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares kompetensutveckling genom kollegial handledning. Min frågeställning är ”vad gör en skicklig lärare”, med det menar jag inte endast vad lärare gör konkret utan även vilka förutsättningar som krävs runt omkring för att en lärare ska kunna vara skicklig. Det handlar bland annat om vilken kompetensutveckling de behöver.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skicklighet skapas i ett sammanhang. Ett kollegialt lärande, eller lärarhandledning som lärarna i studien genomförde, genererar något annat än vad jag trodde. Lärarna utvecklade sätt att bli mer demokratiska i själva handledningen med varandra, men även i klassrummet med eleverna och gentemot föräldrar. Lärarna framhåller att de har lärt sig att lyssna på kollegor och elever på ett annat sätt, vilket har förändrat deras handlande och undervisning och resulterat i mer demokratiska processer. De upplevde också att de utvecklade sitt kollegiala samarbete och att de kunde stötta varandra i större utsträckning exempelvis när det gäller så kallade besvärliga elever.

– Ytterligare ett viktigt resultat är att externa strukturer i form av ekonomiska neddragningar och en nyliberal diskurs hade stark inverkan på hur lärarna talade om sitt arbete och eleverna. När det skedde stora neddragningar på skolan förändrades samtalet från att ha handlat om hur lärare kan förändra sin undervisning för att inkludera alla elever till att tala om elever som kostnader.

Vad överraskade dig?

– Att man är så pass ensam som lärare. Det fanns en förvåning i arbetslaget över att alla verkade ha det likadant i sina klassrum. Det förvånade mig att det inte är mer öppet i ett arbetslag. Jag har mött det på andra skolor också, även om det självklart kan se olika ut på olika ställen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och arbetslag generellt. Men även förstelärare, utvecklingsledare och rektorer som organiserar kompetensutveckling kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen lyfter fram vad det är för externa strukturer som styr möjligheten att utveckla den här typen av kompetens. Det tar tid och det kräver att lärare får arbeta tillsammans under lång tid utan att någon expert kommer in utifrån och styr. I det här fallet var formen styrande men inte frågorna som lärarna diskuterade – de kom inifrån. Det kan ge en indikation på hur man kan organisera kompetensutveckling om man vill ha skickliga lärare.

 Åsa Lasson

Sidan publicerades 2014-04-01 16:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-19 21:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Det går inte att prata fram en förändring, säger hon, man måste börja göra på nya sätt – då förändras också ens tankar.

Organisationskultur avgör om ledningsmodeller fungerar

Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.

Arbetet med gruppen gav resultat

När läraren Charlotte Fogelklou fick en ny klass, en årskurs 1, testades hon på alla möjliga sätt och fick veta att hon hade fått värsta klassen på skolan. I sin utvecklingsartikel berättar Charlotte Fogelklou om arbetet att tillsammans med eleverna istället skapa "världens bästa klass".

Förutsättningar för lärande organisationer. Ur en socialkonstruktivistisk teoribildning

Om organisationer vill bli lärande organisationer krävs en medvetenhet om hur människor lär och utvecklas, för att kunna skapa förutsättningar för lärprocesser. Det menar Sharon Emanuel, grundskollärare med en magisterexamen i ledarskap vid Mälardalens högskola.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.