Kollegial handledning skapade bättre samarbete

Lill Langelotz forskning visar att kollegial handledning är ett framgångsrikt sätt för att skapa ett bra samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och elever. Hennes avhandling kan ge inspiration till hur man organiserar kompetensutveckling utan att ta in experter utifrån.

Lill Langelotz
Lill Langelotz

Född 1968 Borås

Disputerade 2014-03-14
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av utveckling, och mer specifikt av lärares utveckling. Jag är själv lärare och har tidigare arbetat på gymnasiet. Nu arbetar jag på Högskolan i Borås, dels med utveckling av verksamma lärare men även med högskolepedagogik för nyanställda lärare på högskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärares kompetensutveckling genom kollegial handledning. Min frågeställning är ”vad gör en skicklig lärare”, med det menar jag inte endast vad lärare gör konkret utan även vilka förutsättningar som krävs runt omkring för att en lärare ska kunna vara skicklig. Det handlar bland annat om vilken kompetensutveckling de behöver.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skicklighet skapas i ett sammanhang. Ett kollegialt lärande, eller lärarhandledning som lärarna i studien genomförde, genererar något annat än vad jag trodde. Lärarna utvecklade sätt att bli mer demokratiska i själva handledningen med varandra, men även i klassrummet med eleverna och gentemot föräldrar. Lärarna framhåller att de har lärt sig att lyssna på kollegor och elever på ett annat sätt, vilket har förändrat deras handlande och undervisning och resulterat i mer demokratiska processer. De upplevde också att de utvecklade sitt kollegiala samarbete och att de kunde stötta varandra i större utsträckning exempelvis när det gäller så kallade besvärliga elever.

– Ytterligare ett viktigt resultat är att externa strukturer i form av ekonomiska neddragningar och en nyliberal diskurs hade stark inverkan på hur lärarna talade om sitt arbete och eleverna. När det skedde stora neddragningar på skolan förändrades samtalet från att ha handlat om hur lärare kan förändra sin undervisning för att inkludera alla elever till att tala om elever som kostnader.

Vad överraskade dig?

– Att man är så pass ensam som lärare. Det fanns en förvåning i arbetslaget över att alla verkade ha det likadant i sina klassrum. Det förvånade mig att det inte är mer öppet i ett arbetslag. Jag har mött det på andra skolor också, även om det självklart kan se olika ut på olika ställen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och arbetslag generellt. Men även förstelärare, utvecklingsledare och rektorer som organiserar kompetensutveckling kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen lyfter fram vad det är för externa strukturer som styr möjligheten att utveckla den här typen av kompetens. Det tar tid och det kräver att lärare får arbeta tillsammans under lång tid utan att någon expert kommer in utifrån och styr. I det här fallet var formen styrande men inte frågorna som lärarna diskuterade – de kom inifrån. Det kan ge en indikation på hur man kan organisera kompetensutveckling om man vill ha skickliga lärare.

 Åsa Lasson

Sidan publicerades 2014-04-01 16:08 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-19 21:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så kan organisationen stödja förändring på förskolan

Karin Alnervik har analyserat hur förskolepersonal på fyra olika förskolor minns ett förändringsarbete där det funnits motsättningar som behövt lösas efterhand. Det går inte att prata fram en förändring, säger hon, man måste börja göra på nya sätt – då förändras också ens tankar.

Organisationskultur avgör om ledningsmodeller fungerar

Skolan måste vara rädd om sin kollegiala struktur. Särskilt nu när det, även i skolans värld, kommer ökade krav på kostnadseffektivitet. Det menar forskaren Päivi Riestola.

Arbetet med gruppen gav resultat

När läraren Charlotte Fogelklou fick en ny klass, en årskurs 1, testades hon på alla möjliga sätt och fick veta att hon hade fått värsta klassen på skolan. I sin utvecklingsartikel berättar Charlotte Fogelklou om arbetet att tillsammans med eleverna istället skapa "världens bästa klass".

Förutsättningar för lärande organisationer. Ur en socialkonstruktivistisk teoribildning

Om organisationer vill bli lärande organisationer krävs en medvetenhet om hur människor lär och utvecklas, för att kunna skapa förutsättningar för lärprocesser. Det menar Sharon Emanuel, grundskollärare med en magisterexamen i ledarskap vid Mälardalens högskola.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.