Dela:

Kollegial lojalitet påverkar insatser mot mobbning

Bakom varje mobbningsfall finns en komplex väv av sociala relationer där även lärare kan ingå. Kollegial lojalitet kan bidra till att utsatta elever inte får hjälp, visar Hélèn Jenvén i sin avhandling.

Hélène Jenvén
Hélène Jenvén

Född: 1963
Bor i Mariestad

Disputerade 2017-03-17
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Utsatta elevers maktlöshet: en studie om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete i åk 8-9

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under hela mitt yrkesverksamma liv, i både förskola och grundskola har intresset riktats mot den sociala dimensionen av lärandet där olika former av relationer varit centrala. Svårigheter att ibland förstå och kunna skapa lärmiljöer där alla elever känner sig inkluderade har varit föremål för huvudbry och en stark önskan att förstå.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete med fokus på utsatta elevers situation i en skolklasskontext. Jag har genomfört en aktionsforskningsstudie i en specifik skolklass tillsammans med fyra undervisande lärare som gett uttryck för att elevernas sociala samvaro behövde förbättras eftersom elevgrupperna inte ville samarbeta. Det är en fallstudie i en årskurs 8-klass där det övergripande syftet har varit att klargöra hur den sociala samvaron visar sig ur elevers och lärares perspektiv och hur samvaron kan förstås och förändras.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Under förbättringsprocessens gång har ett antal komplexa mobbningsfall synliggjorts där de fyra lärarna inte agerade med ett gemensamt förhållningssätt utan ”drog åt olika håll”. Vissa lärare valde att ställa sig på de utsatta elevernas sida medan andra valde att ställa sig på mobbarnas sida. Det blev en form av moraliskt disengagemang från de lärarna som inte ville stötta de utsatta eleverna.

– Det framkom också att ett mobbningsfall kan ses som en komplex väv av sociala relationer där elever men också lärare kan bidra till att en utsatt elev inte får den hjälp eleven har rätt till. Det skulle kunna förklaras av att lärare inte befinner sig utanför elevernas sociala samvaro, utan att de kan ses som aktiva aktörer. Något som förvånat mig är att den kollegiala lojaliteten kan bidra till att utsatta elever inte får den hjälp de har rätt till.

Vad överraskade dig?

– Det sätt som några av lärarna valde att agera på när utsatta elevers situation diskuterades. Det fanns en lärarnorm som innebär att lärarna delvis sköt över ansvaret för kränkningar och trakasserier på eleverna själva. Utseende, klädsel, intressen och liknande kunde innebära att elever fick räkna med negativa kommentarer och vissa kränkande handlingar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min förhoppning är att alla som arbetar med barn och elever i våra skolor ska få en förståelse för utsatta elevers situation och den maktlöshet de känner vad gäller att på egen hand kunna förändra sin situation. Min önskan är avslutningsvis att resultaten ska utgöra ett teoretiskt bidrag för att öppna upp för möjligheter att studera mekanismer som sätter igång, styr och upprätthåller sociala processer i ”tvingande system” som exempelvis skolklasser.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-03-28 14:32 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-04-03 09:36 av Susanne Sawander


Relaterat

Sexuella kränkningar ofta orsak till depressiva symptom hos tonårsflickor

Sexuella kränkningar är den starkaste faktorn bakom depressiva symptom bland tonårsflickor. Det konstaterar Heléne Zetterström Dahlqvist som även har undersökt effekten av Disa-metoden.

Stödet till mobbade elever behöver bli bättre

Elever som blivit mobbade och som upplever att de har blivit orättvist behandlade av läraren har svårare att återupprätta en bra relation när mobbningen upphört, visar Karin Hellfeldts forskning.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer