Dela:

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Kollegialt lärande är ett både meningsfullt och uppskattat verktyg för pedagogisk utveckling i skolan. Det visar Monica Nyvaller i sin studie om tre kommuners arbete med Lärande besök i klassrummet.

Monica Nyvaller
Monica Nyvaller

Född 1956
i Herrljunga

Disputerade 2015-09-25
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Pedagogisk utveckling genom kollegial granskning: Fallet Lärande Besök utifrån aktör-nätverksteori

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset väcktes redan i slutet av 90-talet då vi startade en kollegial utvärdering i Herrljunga där jag arbetade som specialpedagog.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har under två år studerat tre kommuners arbete med kollegial granskning från förskolan till gymnasiet. Jag har framför allt följt hur idéerna om kollegial granskning formats och anpassats i de tre kommunerna. Upplägget innebär att lärarna bjuder in kollegiala observatörer för så kallade Lärande besök. Varje besök avrundas med återkopplingar, såväl individuella som kollektiva. De tre kommunerna har i samarbete utbildat ett antal lärare som arbetar som observatörsgrupp. Jag har intervjuat utvecklingsledare, skolchefer och lärare i de tre kommunerna men även varit på plats och gjort etnografiska studier av det praktiska arbetet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att utvecklingsprogram inte sprider sig av sig självt. Min studie visar att det krävs engagemang och arbete på alla nivåer för att hålla ett program som detta levande. I stora drag ser lärarna kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Observatörskollegorna ser sitt uppdrag som en möjlighet till kompetensutveckling. Bortsett från observationsgruppen får lärarna ingen extra tid till kollegiala besök.

– Ett lika positivt som intressant resultat är att brist på tid inte tas upp som ett problem. Många pekar istället på att tiden det tar vägs upp av vad de får ut av besöken. Några lärare berättar om hur de i början känt visst obehag inför tanken att bli granskade av kollegor men hur känslan snabbt vändes till något positivt och hur de i dag ser fram mot besöken som beskrivs som en energikick i arbetet. Framför allt har lärarna utvecklat en kollektiv förmåga att granska och bedöma det egna yrkeskunnandet.

Vad överraskade dig?

– Hur väl kommunerna lyckats arbeta fram ett program som är attraktivt och meningsfullt från förskolan, fritidshem till gymnasiet. Att efterfrågan var så stort. Men framför allt hur de tre kommunerna integrerat vetenskapliga teorier i Lärande besök och översatt dem till lokala förhållanden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med och inom skolan, från politiker till lärare. Min studie visar att kollegialt lärande är ett både uppskattat och väl fungerande utvecklingsverktyg för skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2015-11-11 10:36 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-11-23 10:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro

Forskaren Elisabeth Åsén Nordström har undersökt hur läroprocessen ser ut för de lärare som blir pedagogiska handledare.

Kollegial handledning skapade bättre samarbete

Lill Langelotz forskning visar att kollegial handledning är ett framgångsrikt sätt för att skapa ett bra samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och elever. Hennes avhandling kan ge inspiration till hur man organiserar kompetensutveckling utan att ta in experter utifrån.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer