Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

En kombinerad behandling av föräldraträning och barn-KBT har god effekt när det gäller beteendeproblem och sociala färdigheter hos barn med trotssyndrom. Det visar resultaten i Maria Helanders avhandling. 

Maria Helander
Maria Helander

Bor i Vällingby
Född år 1968

Disputerade 2021-06-11
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Effects of child CBT and parent management training for children with disruptive behavioral disorders

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom barnpsykiatrin väldigt länge och fick år 2010 i uppdrag att ta fram Bup:s riktlinjer i Stockholm, för trotssyndrom och uppförandestörning. Förstahandsinsatsen som rekommenderas är föräldraträning, men man rekommenderar också barn-KBT där barn får träna på ilskekontroll och problemlösning för att hitta strategier att bättre hantera sig själv i svåra situationer, bli mindre arga och klara av att lösa problem. I Sverige saknades det utvärderade metoder för barn-KBT för barn mellan 8 och 12 år, och jag tyckte att det behövdes, så jag startade det här forskningsprojektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I projektet lottades föräldrar till barn med trotssyndrom till antingen föräldraträning med Komet eller till föräldraträning med Komet kombinerat med barn-KBT-metoden Coping Power Program. Vi vet redan att föräldraträning fungerar bra, men nu ville vi se om det hjälper ytterligare att barn också tränas och får lära sig färdigheter. Vi samarbetade med sex Bup-mottagningar i Stockholm och Norrköping, där vi tränade upp behandlare i barnträningsmetoden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde inte se några skillnader mellan grupperna då det gäller minskade beteendeproblem direkt efter behandlingarna, båda behandlingarna gav god effekt. Det vi däremot kunde se var en ökning av sociala färdigheter hos barnen i den grupp där barnen fick träna på just sociala färdigheter. De blev bättre på emotionsreglering och bättre på att kommunicera med ord när de blir arga. Vi kunde också se förbättringar i ett mått på sociala färdigheter såsom omtänksamhet. Men vi såg inga skillnader när det gäller föräldrafärdigheter, föräldrarna blev lika bra hjälpta i båda grupperna.

– Efter två år kunde vi se att föräldraträningsgruppen hade kommit i kapp den andra gruppen, där även barnen fick träning, när det gäller sociala färdigheter. Det betyder att föräldraträning också ger förbättrade sociala färdigheter, men att vi kunde se snabbare resultat av sociala färdigheter i den gruppen där barnen fick träning. De minskade beteendeproblemen höll i sig efter två år. Resultaten visar också att andelen barn där trotssyndrom-symptomen minskade tillräckligt mycket, under gränsen för det som kallas för trotssyndrom, var aningen större i kombinationsbehandlingen två år efter behandlingen.

– Nu är det här en liten studie och jag måste lägga till att vi hade ett större bortfall i Kometgruppen än i Komet och Coping Power Program-gruppen, och de som föll bort var barn med större problem än de som var kvar. Så man kan tänka att de som var kvar i studien var de som hade lite mindre problem.

Vad överraskade dig?

– Direkt efter behandling kunde vi se att de barn som hade stora problem, som hade nästan alla diagnoskriterierna uppfyllda på trotssyndrom och de barn som hade stora svårigheter och många riskfaktorer för antisocial utveckling, var mer hjälpta av att gå Komet med Coping Power jämfört med bara Komet. Vi kunde tyvärr inte följa upp hur det gick för de här grupperna över tid på grund av bortfallet i föräldraträningsgruppen. Vi kunde se att resultatet för barn med stora svårigheter höll i sig i gruppen med kombinerad behandling men det är mer en observation.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med barn med stora utagerande beteendeproblem. Komet-föräldraträning är en så pass bra insats, så den ska man verkligen ge alla familjer med barn med trotssyndrom. Har man barn med stora problem som också har tydliga svårigheter i skolan, då kan det vara vettigt att lägga till barnträning. Har man bara en sak att ge då ska man satsa på föräldraträning, men har man möjlighet och utrymme, då kan det vara bra att lägga till barnträning. Det finns inte fog för att endast köra på med barnträning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-21 15:20 av Robert Gres
Sidan uppdaterades 2021-11-08 16:37 av Robert Gres


Relaterat

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Föräldrastödsprogram på internet gav goda resultat

Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.