Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

En kombinerad behandling av föräldraträning och barn-KBT har god effekt när det gäller beteendeproblem och sociala färdigheter hos barn med trotssyndrom. Det visar resultaten i Maria Helanders avhandling. 

Maria Helander
Maria Helander

Bor i Vällingby
Född år 1968

Disputerade 2021-06-11
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Effects of child CBT and parent management training for children with disruptive behavioral disorders

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom barnpsykiatrin väldigt länge och fick år 2010 i uppdrag att ta fram Bup:s riktlinjer i Stockholm, för trotssyndrom och uppförandestörning. Förstahandsinsatsen som rekommenderas är föräldraträning, men man rekommenderar också barn-KBT där barn får träna på ilskekontroll och problemlösning för att hitta strategier att bättre hantera sig själv i svåra situationer, bli mindre arga och klara av att lösa problem. I Sverige saknades det utvärderade metoder för barn-KBT för barn mellan 8 och 12 år, och jag tyckte att det behövdes, så jag startade det här forskningsprojektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I projektet lottades föräldrar till barn med trotssyndrom till antingen föräldraträning med Komet eller till föräldraträning med Komet kombinerat med barn-KBT-metoden Coping Power Program. Vi vet redan att föräldraträning fungerar bra, men nu ville vi se om det hjälper ytterligare att barn också tränas och får lära sig färdigheter. Vi samarbetade med sex Bup-mottagningar i Stockholm och Norrköping, där vi tränade upp behandlare i barnträningsmetoden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde inte se några skillnader mellan grupperna då det gäller minskade beteendeproblem direkt efter behandlingarna, båda behandlingarna gav god effekt. Det vi däremot kunde se var en ökning av sociala färdigheter hos barnen i den grupp där barnen fick träna på just sociala färdigheter. De blev bättre på emotionsreglering och bättre på att kommunicera med ord när de blir arga. Vi kunde också se förbättringar i ett mått på sociala färdigheter såsom omtänksamhet. Men vi såg inga skillnader när det gäller föräldrafärdigheter, föräldrarna blev lika bra hjälpta i båda grupperna.

– Efter två år kunde vi se att föräldraträningsgruppen hade kommit i kapp den andra gruppen, där även barnen fick träning, när det gäller sociala färdigheter. Det betyder att föräldraträning också ger förbättrade sociala färdigheter, men att vi kunde se snabbare resultat av sociala färdigheter i den gruppen där barnen fick träning. De minskade beteendeproblemen höll i sig efter två år. Resultaten visar också att andelen barn där trotssyndrom-symptomen minskade tillräckligt mycket, under gränsen för det som kallas för trotssyndrom, var aningen större i kombinationsbehandlingen två år efter behandlingen.

– Nu är det här en liten studie och jag måste lägga till att vi hade ett större bortfall i Kometgruppen än i Komet och Coping Power Program-gruppen, och de som föll bort var barn med större problem än de som var kvar. Så man kan tänka att de som var kvar i studien var de som hade lite mindre problem.

Vad överraskade dig?

– Direkt efter behandling kunde vi se att de barn som hade stora problem, som hade nästan alla diagnoskriterierna uppfyllda på trotssyndrom och de barn som hade stora svårigheter och många riskfaktorer för antisocial utveckling, var mer hjälpta av att gå Komet med Coping Power jämfört med bara Komet. Vi kunde tyvärr inte följa upp hur det gick för de här grupperna över tid på grund av bortfallet i föräldraträningsgruppen. Vi kunde se att resultatet för barn med stora svårigheter höll i sig i gruppen med kombinerad behandling men det är mer en observation.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med barn med stora utagerande beteendeproblem. Komet-föräldraträning är en så pass bra insats, så den ska man verkligen ge alla familjer med barn med trotssyndrom. Har man barn med stora problem som också har tydliga svårigheter i skolan, då kan det vara vettigt att lägga till barnträning. Har man bara en sak att ge då ska man satsa på föräldraträning, men har man möjlighet och utrymme, då kan det vara bra att lägga till barnträning. Det finns inte fog för att endast köra på med barnträning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-21 15:20 av Robert Gres
Sidan uppdaterades 2021-11-08 16:37 av Robert Gres


Relaterat

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Föräldrastödsprogram på internet gav goda resultat

Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer