Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

En kombinerad behandling av föräldraträning och barn-KBT har god effekt när det gäller beteendeproblem och sociala färdigheter hos barn med trotssyndrom. Det visar resultaten i Maria Helanders avhandling. 

Maria Helander
Maria Helander

Bor i Vällingby
Född år 1968

Disputerade 2021-06-11
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Effects of child CBT and parent management training for children with disruptive behavioral disorders

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom barnpsykiatrin väldigt länge och fick år 2010 i uppdrag att ta fram Bup:s riktlinjer i Stockholm, för trotssyndrom och uppförandestörning. Förstahandsinsatsen som rekommenderas är föräldraträning, men man rekommenderar också barn-KBT där barn får träna på ilskekontroll och problemlösning för att hitta strategier att bättre hantera sig själv i svåra situationer, bli mindre arga och klara av att lösa problem. I Sverige saknades det utvärderade metoder för barn-KBT för barn mellan 8 och 12 år, och jag tyckte att det behövdes, så jag startade det här forskningsprojektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I projektet lottades föräldrar till barn med trotssyndrom till antingen föräldraträning med Komet eller till föräldraträning med Komet kombinerat med barn-KBT-metoden Coping Power Program. Vi vet redan att föräldraträning fungerar bra, men nu ville vi se om det hjälper ytterligare att barn också tränas och får lära sig färdigheter. Vi samarbetade med sex Bup-mottagningar i Stockholm och Norrköping, där vi tränade upp behandlare i barnträningsmetoden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde inte se några skillnader mellan grupperna då det gäller minskade beteendeproblem direkt efter behandlingarna, båda behandlingarna gav god effekt. Det vi däremot kunde se var en ökning av sociala färdigheter hos barnen i den grupp där barnen fick träna på just sociala färdigheter. De blev bättre på emotionsreglering och bättre på att kommunicera med ord när de blir arga. Vi kunde också se förbättringar i ett mått på sociala färdigheter såsom omtänksamhet. Men vi såg inga skillnader när det gäller föräldrafärdigheter, föräldrarna blev lika bra hjälpta i båda grupperna.

– Efter två år kunde vi se att föräldraträningsgruppen hade kommit i kapp den andra gruppen, där även barnen fick träning, när det gäller sociala färdigheter. Det betyder att föräldraträning också ger förbättrade sociala färdigheter, men att vi kunde se snabbare resultat av sociala färdigheter i den gruppen där barnen fick träning. De minskade beteendeproblemen höll i sig efter två år. Resultaten visar också att andelen barn där trotssyndrom-symptomen minskade tillräckligt mycket, under gränsen för det som kallas för trotssyndrom, var aningen större i kombinationsbehandlingen två år efter behandlingen.

– Nu är det här en liten studie och jag måste lägga till att vi hade ett större bortfall i Kometgruppen än i Komet och Coping Power Program-gruppen, och de som föll bort var barn med större problem än de som var kvar. Så man kan tänka att de som var kvar i studien var de som hade lite mindre problem.

Vad överraskade dig?

– Direkt efter behandling kunde vi se att de barn som hade stora problem, som hade nästan alla diagnoskriterierna uppfyllda på trotssyndrom och de barn som hade stora svårigheter och många riskfaktorer för antisocial utveckling, var mer hjälpta av att gå Komet med Coping Power jämfört med bara Komet. Vi kunde tyvärr inte följa upp hur det gick för de här grupperna över tid på grund av bortfallet i föräldraträningsgruppen. Vi kunde se att resultatet för barn med stora svårigheter höll i sig i gruppen med kombinerad behandling men det är mer en observation.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med barn med stora utagerande beteendeproblem. Komet-föräldraträning är en så pass bra insats, så den ska man verkligen ge alla familjer med barn med trotssyndrom. Har man barn med stora problem som också har tydliga svårigheter i skolan, då kan det vara vettigt att lägga till barnträning. Har man bara en sak att ge då ska man satsa på föräldraträning, men har man möjlighet och utrymme, då kan det vara bra att lägga till barnträning. Det finns inte fog för att endast köra på med barnträning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-21 15:20 av Robert Gres
Sidan uppdaterades 2021-11-08 16:37 av Robert Gres


Relaterat

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Föräldrastödsprogram på internet gav goda resultat

Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser