Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

En kombinerad behandling av föräldraträning och barn-KBT har god effekt när det gäller beteendeproblem och sociala färdigheter hos barn med trotssyndrom. Det visar resultaten i Maria Helanders avhandling. 

Maria Helander
Maria Helander

Bor i Vällingby
Född år 1968

Disputerade 2021-06-11
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Effects of child CBT and parent management training for children with disruptive behavioral disorders

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom barnpsykiatrin väldigt länge och fick år 2010 i uppdrag att ta fram Bup:s riktlinjer i Stockholm, för trotssyndrom och uppförandestörning. Förstahandsinsatsen som rekommenderas är föräldraträning, men man rekommenderar också barn-KBT där barn får träna på ilskekontroll och problemlösning för att hitta strategier att bättre hantera sig själv i svåra situationer, bli mindre arga och klara av att lösa problem. I Sverige saknades det utvärderade metoder för barn-KBT för barn mellan 8 och 12 år, och jag tyckte att det behövdes, så jag startade det här forskningsprojektet.

Vad handlar avhandlingen om?

– I projektet lottades föräldrar till barn med trotssyndrom till antingen föräldraträning med Komet eller till föräldraträning med Komet kombinerat med barn-KBT-metoden Coping Power Program. Vi vet redan att föräldraträning fungerar bra, men nu ville vi se om det hjälper ytterligare att barn också tränas och får lära sig färdigheter. Vi samarbetade med sex Bup-mottagningar i Stockholm och Norrköping, där vi tränade upp behandlare i barnträningsmetoden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi kunde inte se några skillnader mellan grupperna då det gäller minskade beteendeproblem direkt efter behandlingarna, båda behandlingarna gav god effekt. Det vi däremot kunde se var en ökning av sociala färdigheter hos barnen i den grupp där barnen fick träna på just sociala färdigheter. De blev bättre på emotionsreglering och bättre på att kommunicera med ord när de blir arga. Vi kunde också se förbättringar i ett mått på sociala färdigheter såsom omtänksamhet. Men vi såg inga skillnader när det gäller föräldrafärdigheter, föräldrarna blev lika bra hjälpta i båda grupperna.

– Efter två år kunde vi se att föräldraträningsgruppen hade kommit i kapp den andra gruppen, där även barnen fick träning, när det gäller sociala färdigheter. Det betyder att föräldraträning också ger förbättrade sociala färdigheter, men att vi kunde se snabbare resultat av sociala färdigheter i den gruppen där barnen fick träning. De minskade beteendeproblemen höll i sig efter två år. Resultaten visar också att andelen barn där trotssyndrom-symptomen minskade tillräckligt mycket, under gränsen för det som kallas för trotssyndrom, var aningen större i kombinationsbehandlingen två år efter behandlingen.

– Nu är det här en liten studie och jag måste lägga till att vi hade ett större bortfall i Kometgruppen än i Komet och Coping Power Program-gruppen, och de som föll bort var barn med större problem än de som var kvar. Så man kan tänka att de som var kvar i studien var de som hade lite mindre problem.

Vad överraskade dig?

– Direkt efter behandling kunde vi se att de barn som hade stora problem, som hade nästan alla diagnoskriterierna uppfyllda på trotssyndrom och de barn som hade stora svårigheter och många riskfaktorer för antisocial utveckling, var mer hjälpta av att gå Komet med Coping Power jämfört med bara Komet. Vi kunde tyvärr inte följa upp hur det gick för de här grupperna över tid på grund av bortfallet i föräldraträningsgruppen. Vi kunde se att resultatet för barn med stora svårigheter höll i sig i gruppen med kombinerad behandling men det är mer en observation.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med barn med stora utagerande beteendeproblem. Komet-föräldraträning är en så pass bra insats, så den ska man verkligen ge alla familjer med barn med trotssyndrom. Har man barn med stora problem som också har tydliga svårigheter i skolan, då kan det vara vettigt att lägga till barnträning. Har man bara en sak att ge då ska man satsa på föräldraträning, men har man möjlighet och utrymme, då kan det vara bra att lägga till barnträning. Det finns inte fog för att endast köra på med barnträning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-10-21 15:20 av Robert Gres
Sidan uppdaterades 2021-11-08 16:37 av Robert Gres


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter.

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Föräldrastödsprogram på internet gav goda resultat

Jens Högströms avhandling visar att ett internetbaserat föräldrastödsprogram kan ge nästan lika goda resultat som träffar. ”Det var överraskande att det fungerade så bra trots att behandlingskontakten var så minimal”, säger han.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Elevers välmående kan inte alltid kopplas till skolprestationer

Elevers välmående går inte alltid hand i hand med bra betyg, hög motivation och höga mål. Det konstaterar Anna Widlund som forskat om skolrelaterat välbefinnande hos finlandssvenska elever.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.