Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Åsa Larsson

Linda Fälth
Linda Fälth

Född 1973
i Växjö

Disputerade 2013-04-05
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
The use of interventions for promoting reading development among struggling readers

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lågstadielärare i tio år och utbildade mig sedan till specialpedagog för att ytterligare kunna bemöta och hjälpa de elever som inte kom vidare i sin läsning. Jag har alltid haft ett intresse för de elever som inte kommer fram i samma takt som de andra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om insatser för elever i årskurs två som kämpar med sin läsning. Eleverna har fått prova olika datorbaserade träningsmetoder. Vissa elever fick träna med ett datorprogram som är inriktat på den fonologiska förmågan, en annan grupp fick träna med ett program som är inriktat mot läsförståelse.

– Ytterligare en grupp fick träna med en kombination av de båda datorprogrammen och den sista gruppen fick ordinarie specialundervisning. Jag har sedan jämfört vilka effekter de olika åtgärderna har på elevernas läsförmåga både på lång och kort sikt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de som kombinerade fonologisk träning med läsförståelseträning gjorde större framsteg än de som endast fick ordinarie specialundervisning, både när det gäller läshastighet, ordavkodning och stavningsförmåga. Kombinationen av metoder var också mer effektiv än respektive träningsprogram var för sig.

– Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser komprimerade under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.

Vad överraskade dig?

– Att den kombinerade träningen var så mycket bättre, trots att eleverna bara får hälften så mycket fonologisk träning som de elever som enbart fick arbeta med det fonologiska programmet. Något annat som framkom i studien var att elever som inte fick hemuppgifter fick lika goda resultat som den andra gruppen som fick göra uppgifter i hemmet. Det var upplyftande för den gruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Speciallärare på lågstadiet som ska planera upplägget av undervisningen för den enskilde eleven som är i behov av särskilt stöd i svenska.

– Mina resultat kan innebära att man organiserar undervisningen på ett annat sätt, med mer intensiva sjok, snarare än att sprida ut det under hela läsåret. Utan att det resulterar i fler timmar.

Sidan publicerades 2013-05-21 15:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-08-16 10:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Arbetsminnet viktigt för skolframgång

I en ny studie har en grupp elever i behov av stöd fått öva sitt arbetsminne med programmet Robomemo. Träningen gav en förbättring av läsförståelse och matematik både på kort och på lång sikt, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden, menar forskaren Karin I E Dahlin.

AST-elever mindre delaktiga i skolan

Marita Falkmer har forskat om socialt samspel och delaktighet hos elever i grundskolan med autismspektrumtillstånd, AST. Hennes resultat visar att de eleverna skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än social kompetens för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Skolan viktig plats för asylsökande barn och unga

Skolan är en central arena för asylsökande barn och ungdomar i deras strävan att skapa en varaktig tillvaro. Malin Svenssons forskning visar också att lärare anser sig behöva mer kunskap om asylprocessen och om asylsökande elevers levnadsvillkor.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Stor potential för formativ bedömning

Det finns stora möjligheter att utveckla den formativa bedömningen i undervisningen. Det fastslår Erika Boström som forskat om effekterna av kompetensutvecklingssatsning i formativ bedömning för matematiklärare.

Lärares upplevda förmåga att undervisa påverkar deras undervisning

Ulrika Ekstam har forskat om special- matematiklärare. Resultaten visar att lärare med hög nivå av upplevd självförmåga använder sig oftare av metoder som kräver väl utvecklade pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper.

Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

På gruppnivå mår barn med läs- och skrivsvårigheter inte sämre än andra, vilket tidigare forskning visat. Det vittnar om att skolan blivit bättre på att hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt, säger Emma Lindeblad.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.