Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Åsa Larsson

Linda Fälth
Linda Fälth

Född 1973
i Växjö

Disputerade 2013-04-05
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
The use of interventions for promoting reading development among struggling readers

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lågstadielärare i tio år och utbildade mig sedan till specialpedagog för att ytterligare kunna bemöta och hjälpa de elever som inte kom vidare i sin läsning. Jag har alltid haft ett intresse för de elever som inte kommer fram i samma takt som de andra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om insatser för elever i årskurs två som kämpar med sin läsning. Eleverna har fått prova olika datorbaserade träningsmetoder. Vissa elever fick träna med ett datorprogram som är inriktat på den fonologiska förmågan, en annan grupp fick träna med ett program som är inriktat mot läsförståelse.

– Ytterligare en grupp fick träna med en kombination av de båda datorprogrammen och den sista gruppen fick ordinarie specialundervisning. Jag har sedan jämfört vilka effekter de olika åtgärderna har på elevernas läsförmåga både på lång och kort sikt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de som kombinerade fonologisk träning med läsförståelseträning gjorde större framsteg än de som endast fick ordinarie specialundervisning, både när det gäller läshastighet, ordavkodning och stavningsförmåga. Kombinationen av metoder var också mer effektiv än respektive träningsprogram var för sig.

– Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser komprimerade under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.

Vad överraskade dig?

– Att den kombinerade träningen var så mycket bättre, trots att eleverna bara får hälften så mycket fonologisk träning som de elever som enbart fick arbeta med det fonologiska programmet. Något annat som framkom i studien var att elever som inte fick hemuppgifter fick lika goda resultat som den andra gruppen som fick göra uppgifter i hemmet. Det var upplyftande för den gruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Speciallärare på lågstadiet som ska planera upplägget av undervisningen för den enskilde eleven som är i behov av särskilt stöd i svenska.

– Mina resultat kan innebära att man organiserar undervisningen på ett annat sätt, med mer intensiva sjok, snarare än att sprida ut det under hela läsåret. Utan att det resulterar i fler timmar.

Sidan publicerades 2013-05-21 15:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-08-16 10:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Arbetsminnet viktigt för skolframgång

I en ny studie har en grupp elever i behov av stöd fått öva sitt arbetsminne med programmet Robomemo. Träningen gav en förbättring av läsförståelse och matematik både på kort och på lång sikt, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden, menar forskaren Karin I E Dahlin.

AST-elever mindre delaktiga i skolan

Marita Falkmer har forskat om socialt samspel och delaktighet hos elever i grundskolan med autismspektrumtillstånd, AST. Hennes resultat visar att de eleverna skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater.

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Strategier ökar elevers förmåga att lösa matematikproblem

Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre ”rätt svar”, istället fylldes klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.  

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.