Kombination av orsaker bakom dyskalkyli

Åsa Lasson

Rickard Östergren
Rickard Östergren

Född 1975
i Visby

Disputerade 2013-09-13
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Mathematical Learning Disability Cognitive Conditions, Development and Predictions

Ingen ifrågasätter idag att man kan ha specifika svårigheter med att lära sig läsa. Svårigheter kopplat till matematik är däremot mindre beforskat.
Rickard Östergrens avhandling kastar ett nytt ljus över fenomenet dyskalkyli. Hans resultat visar att problem i ett flertal förmågor samtidigt kan ge upphov till dyskalkyli.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är skolpsykolog i botten och är intresserad av skolan som arbetsområde. Skolan kan göra mycket förebyggande arbete när det gäller inlärningssvårigheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt underliggande förutsättningar som kan ligga till grund för att barn utvecklar specifika inlärningssvårigheter i matematik, så kallad dyskalkyli. I avhandlingen har jag har testat ett antal hypoteser om vad som, enligt tidigare forskning, kan tänkas ligga bakom dyskalkyli.

– En av hypoteserna säger att inlärningssvårigheter i matematik handlar om problem med den grundläggande antalsuppfattningen. En andra hypotes handlar om problem med den exakta antalsuppfattningen. En tredje hypotes som jag har testat handlar om problem i kopplingen mellan antalsuppfattning och symbolnivå, att få ihop räkneord och siffror och förstå vad det betyder.

– Den fjärde hypotesen handlar om problem med en mer generell förmåga, arbetsminnesfunktionen. Den femte och sista hypotesen, och den som får stöd i min avhandling, handlar om multipla sårbarheter i de olika systemen som kan leda fram till att man utvecklar svårigheter. Det utesluter inte att personer eller grupper kan ha en enskild sårbarhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flera olika sårbarheter i de olika systemen kan leda fram till inlärningssvårigheter. De olika sårbarheterna kan också samverka och kompensera för varandra. Ett gott arbetsminne kan kompensera för en sämre antalsuppfattning. Det innebär att man inte blir så dålig på beräkningar som man borde ha varit med ett normalt arbetsminne.

Vad överraskade dig?

– Fynden ligger i linje med den internationella litteraturen, så jag hittade inget som direkt överraskade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är bra om skolan får upp ögonen för att barn kan ha specifika inlärningssvårigheter kopplat till matematik. I stället för att slå bort det och skylla på en allmän låg förmåga. Om man följer barnets lärande i matematik så kan man få kunskap om vilka svårigheter barnet brottas med. För barn med matematiksvårigheter ger det generellt bra effekt att ha en tydlig instruktion och att använda visuella hjälpmedel.

Sidan publicerades 2013-10-28 13:54 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så fångas matematiska kompetenser hos barn och unga

5-åringar resonerar om matematiska kunskaper i högre grad än vi kanske tror. Det visar Anna Ida Säfströms avhandling om hur barn och högskoleelever angriper matteproblem.

Arbetsminnet viktigt för skolframgång

I en ny studie har en grupp elever i behov av stöd fått öva sitt arbetsminne med programmet Robomemo. Träningen gav en förbättring av läsförståelse och matematik både på kort och på lång sikt, men mer forskning behövs för att klarlägga sambanden, menar forskaren Karin I E Dahlin.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats