Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När lokala skolor möter nationell kompetensutveckling uppstår både spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som efterlyser mer flexibilitet i styrda fortutbildningar.

Veronica Sülau
Veronica Sülau

Född 1975
Bor i Vänersborg

Disputerade 2019-10-11
Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i matematik och NO i grundskolan. Därigenom har jag förstås deltagit i en rad olika fortbildningsprogram, både som jag själv valt och insatser som bestämts centralt. När jag senare utbildade mig till speciallärare fick jag även tillfälle att arbeta mer operativt med kompetensutveckling. Det uppdraget väckte frågor, framför allt insåg jag hur komplext det är med fortbildning, både i fråga om att organisera och genomföra, men också utifrån perspektivet att vara mottagare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på totalt fyra skolor med samma huvudman. Syftet med avhandlingen är skapa förståelse och beskriva de samband, eller relationer, som råder mellan den statliga kompetensutvecklingsinsatsen och den lokala fortbildningspraktiken, genom att utforska vad som händer i den kollegiala samtalspraktiken. Matematiklyftet var en nationell insats med fokus på kollegialt lärande som genomfördes i hela landet. Hela 76 procent av samtliga matematiklärare i Sverige har under något läsår deltagit i matematiklyftet.

– Under två år följde jag genom observationer och ljudinspelningar 16 kollegiala samtal där cirka 40 matematiklärare var involverade. Under dessa år och ett år efter att matematiklyftet avslutats samlade jag även in individuella reflektioner från lärarna där de berättade om konkreta förändringar de gjort i sin undervisning, nya förhållningssätt de tillägnat sig samt vilka möjligheter och hinder de upplevde i relation till möjlig förändring.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det kan uppstå spänningar när styrd, nationell kompetensutveckling möter de lokala förhållandena. I synnerhet om det redan finns utarbetade strukturer och strategier för hur fortbildning genomförs i den lokala verksamheten. Mina resultat visar hur lärarna försökte anpassa sig efter Matematiklyftets struktur och upplägg, medan de andra gånger valde bort uppgifter eller aktiviteter som de inte upplevde var relevanta eller meningsfulla. Vid ett tillfälle hade lärarna i uppgift att intervjua en elev för att få syn på elevens kunskaper kring ett specifikt innehåll. Lärarna på skolan ansåg att ett bättre sätt vore att observera och lyssna på samtalet när två elever tillsammans löser uppgifter. Även om lärarna kunde argumentera för den här typen av modifieringar var de ändå oroliga för att ”göra fel”. De litade inte alltid på sina egna erfarenheter och kunskaper.

– Under det andra läsåret genomförde skolornas huvudman vissa förändringar i syfte att anpassa kompetensutvecklingsinsatsen efter lärarnas önskemål. Men det blev inte heller helt bra, lärarna ville exempelvis inte resa mellan skolorna för de kollegiala träffarna, vilket resulterade att delar av det kollegiala utbytet, som ju var en stor del av matematiklyftet, gick om intet. När man försöker genomföra anpassningar som inte rimmar med strukturen i matematiklyftet, får det konsekvenser för vilka möjligheter som ges för utveckling och lärande. Mina resultat visar att det därmed måste finnas en flexibilitet i sådana styrda kompetensutvecklingsinsatser.

– Ytterligare ett intressant resultat är att handledaren inte var avgörande för att de kollegiala samtalen i sig skulle komma till stånd eller för att reflekterande processer kring ett specifikt innehåll skulle ske. En förklaring kan vara att huvudmannen i min studie har lång erfarenhet av kollegialt arbete och en väl utvecklad modell för verksamhetsutveckling. Lärarna var med andra ord vana att diskutera och reflektera och handledaren blev därför inte lika betydelsefull för att hålla igång samtalen.

Vad överraskade dig?

– När jag lyssnade på lärarna samtal slogs jag av att de vid flera tillfällen uttryckte osäkerhet huruvida de gjorde rätt i förhållande till Matematiklyftet. Trots väl underbyggda argument ifrågasatte lärare sin egen professionella kunskap. Ett talande exempel är när flera lärare vid ett kollegialt samtal pratar om att de ”fuskat” när de inte använt sig av matematiklyftets planeringsmallar, trots att de har många tankar om varför de inte fungerar i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med att organisera och genomföra kompetensutveckling, i synnerhet för att öka kunskapen om svårigheter när en modell förväntas att passa alla. Men även lärare, jag tror att många kan känna igen sig i de samtalssekvenser som beskrivs i avhandlingen. Min önskan är att den kan bidra till att öka lärares tillit till sin professionalitet men också till att nyansera begreppet kollegialt lärande och öka kunskapen om hur lärare kan använda kollegiala samtal för att göra varandra bättre.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-29 16:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-07 09:53 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)