Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När lokala skolor möter nationell kompetensutveckling uppstår både spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som efterlyser mer flexibilitet i styrda fortutbildningar.

Veronica Sülau
Veronica Sülau

Född 1975
Bor i Vänersborg

Disputerade 2019-10-11
Göteborgs universitet


AVHANDLING
Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i matematik och NO i grundskolan. Därigenom har jag förstås deltagit i en rad olika fortbildningsprogram, både som jag själv valt och insatser som bestämts centralt. När jag senare utbildade mig till speciallärare fick jag även tillfälle att arbeta mer operativt med kompetensutveckling. Det uppdraget väckte frågor, framför allt insåg jag hur komplext det är med fortbildning, både i fråga om att organisera och genomföra, men också utifrån perspektivet att vara mottagare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på totalt fyra skolor med samma huvudman. Syftet med avhandlingen är skapa förståelse och beskriva de samband, eller relationer, som råder mellan den statliga kompetensutvecklingsinsatsen och den lokala fortbildningspraktiken, genom att utforska vad som händer i den kollegiala samtalspraktiken. Matematiklyftet var en nationell insats med fokus på kollegialt lärande som genomfördes i hela landet. Hela 76 procent av samtliga matematiklärare i Sverige har under något läsår deltagit i matematiklyftet.

– Under två år följde jag genom observationer och ljudinspelningar 16 kollegiala samtal där cirka 40 matematiklärare var involverade. Under dessa år och ett år efter att matematiklyftet avslutats samlade jag även in individuella reflektioner från lärarna där de berättade om konkreta förändringar de gjort i sin undervisning, nya förhållningssätt de tillägnat sig samt vilka möjligheter och hinder de upplevde i relation till möjlig förändring.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det kan uppstå spänningar när styrd, nationell kompetensutveckling möter de lokala förhållandena. I synnerhet om det redan finns utarbetade strukturer och strategier för hur fortbildning genomförs i den lokala verksamheten. Mina resultat visar hur lärarna försökte anpassa sig efter Matematiklyftets struktur och upplägg, medan de andra gånger valde bort uppgifter eller aktiviteter som de inte upplevde var relevanta eller meningsfulla. Vid ett tillfälle hade lärarna i uppgift att intervjua en elev för att få syn på elevens kunskaper kring ett specifikt innehåll. Lärarna på skolan ansåg att ett bättre sätt vore att observera och lyssna på samtalet när två elever tillsammans löser uppgifter. Även om lärarna kunde argumentera för den här typen av modifieringar var de ändå oroliga för att ”göra fel”. De litade inte alltid på sina egna erfarenheter och kunskaper.

– Under det andra läsåret genomförde skolornas huvudman vissa förändringar i syfte att anpassa kompetensutvecklingsinsatsen efter lärarnas önskemål. Men det blev inte heller helt bra, lärarna ville exempelvis inte resa mellan skolorna för de kollegiala träffarna, vilket resulterade att delar av det kollegiala utbytet, som ju var en stor del av matematiklyftet, gick om intet. När man försöker genomföra anpassningar som inte rimmar med strukturen i matematiklyftet, får det konsekvenser för vilka möjligheter som ges för utveckling och lärande. Mina resultat visar att det därmed måste finnas en flexibilitet i sådana styrda kompetensutvecklingsinsatser.

– Ytterligare ett intressant resultat är att handledaren inte var avgörande för att de kollegiala samtalen i sig skulle komma till stånd eller för att reflekterande processer kring ett specifikt innehåll skulle ske. En förklaring kan vara att huvudmannen i min studie har lång erfarenhet av kollegialt arbete och en väl utvecklad modell för verksamhetsutveckling. Lärarna var med andra ord vana att diskutera och reflektera och handledaren blev därför inte lika betydelsefull för att hålla igång samtalen.

Vad överraskade dig?

– När jag lyssnade på lärarna samtal slogs jag av att de vid flera tillfällen uttryckte osäkerhet huruvida de gjorde rätt i förhållande till Matematiklyftet. Trots väl underbyggda argument ifrågasatte lärare sin egen professionella kunskap. Ett talande exempel är när flera lärare vid ett kollegialt samtal pratar om att de ”fuskat” när de inte använt sig av matematiklyftets planeringsmallar, trots att de har många tankar om varför de inte fungerar i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med att organisera och genomföra kompetensutveckling, i synnerhet för att öka kunskapen om svårigheter när en modell förväntas att passa alla. Men även lärare, jag tror att många kan känna igen sig i de samtalssekvenser som beskrivs i avhandlingen. Min önskan är att den kan bidra till att öka lärares tillit till sin professionalitet men också till att nyansera begreppet kollegialt lärande och öka kunskapen om hur lärare kan använda kollegiala samtal för att göra varandra bättre.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-10-29 16:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-06 11:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.