Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Utbildningsinsatser kring autism för skolpersonal lägger grund för ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, konstaterar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Linda Petersson-Bloom
Linda Petersson-Bloom

Född 1974
Bor i Malmö

Disputerade 2022-11-18
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Equity in education for autistic students. Professional learning to accommodate inclusive education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det väcktes när jag studerade till förskollärare och arbetade extra på ett växelboende där jag mötte jag barn och unga med autism. Jag blev omedelbart intresserad och har sedan dess arbetat med den här elevgruppen inom både för- och grund-, och grundsärskola. Att öka kunskapen om autism, och att utveckla arbetssätt och undervisningen för de här eleverna har alltid varit frågor som legat nära.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur en kompetensutvecklingsinsats för personal inom förskola och grundskola kan leda till bättre anpassningar i lärmiljön för autistiska elever. Avhandlingen bygger på en cirka 22 timmar lång utbildningsinsats för personal i en förskola samt tre grundskolor i syfte med syfte att stärka de professionellas kunskaper kring hur de kan stödja inkluderande undervisning för elever med autism och därmed öka likvärdigheten. Fokus är vad som främjar respektive hindrar en positiv utveckling. Deltagarna har genom enkäter och intervjuer utvärderat insatsen. Även föräldrar till barn med autism har genom enkäter skattat resultat av insatsen, och med eleverna gjordes anpassade utvärderingar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att insatsen bidrog till förbättrade kunskaper och förändrade attityder hos de professionella. De här förändringarna är viktiga för en likvärdig utbildning, eftersom de kan skapa en gemensam bas för professionella att utgå från. Till viss del förbättrades även praktiken, exempelvis kring visuellt stöd och den fysiska miljön, men resultaten här var inte lika tydliga.

– Föräldrar till barn i förskolan upplevde både bättre kunskaper och attityd hos pedagogerna. Det stämmer väl överens med förskolepersonalens egna skattningar om att de ökat sin kompetens kring exempelvis anpassningar och förmåga att förebygga problem kring barn med autism. Föräldrar till barn i grundskolan upplevde inte samma positiva resultat, vare sig kring skolpersonalens kunskapsutveckling och attityd eller praktiken. Tilläggas ska att det var stora skillnader mellan skolorna i studien.

– Vad som tydligt främjar en positiv utveckling är att hela personalgruppen deltar i kompetensutvecklingen. I förskolan deltog alla medarbetare, oavsett nivå. Det bidrog till att hela personalgruppen fick en gemensam kunskapsbas att utgå från och utveckla vidare. I grundskolorna deltog enbart lärare i insatsen. Lärarna påtalade också nackdelen med att varken resurspersonal eller personalen från fritidshemmet deltog i utbildningen.

– Ett annat hinder är tid, eller snarare bristen på tid. Som en av lärarna i studien uttryckte det: ”hur ska jag få tid att göra allt, det här är jättebra, men tid och resurser behöver finnas”. Att personal i förskolan och skolan larmar om brist på tid är inget nytt men jag menar att vi verkligen måste lyssna på det här. De som arbetar i förskola och skola måste få förutsättningar att kunna utveckla kunskaper och arbetssätt som stärker likvärdigheten. En början är att låta alla delta i kompetensutveckling.

Vad överraskade dig?

– Främst hur tydligt det framgick att lärare saknade personalen i fritidshemmet och resurspersonalen i kompetensutvecklingen. Det här är ett konkret exempel på de bristande förutsättningar som skolpersonal har att kunna arbeta främjande med den här frågorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla inom förskola och skolan kan ha nytta av resultaten, från pedagoger och personal i verksamheterna till skolledare, personal på förvaltningsnivå och skolpolitiker. För pedagoger kan avhandlingen bidra till reflektion kring den egna praktiken. Men resultaten belyser att ämnet är en skolpolitisk fråga.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-12-14 15:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-15 16:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka till boka-tidigt-pris t.o.m. 28 februari!

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Den bredaste pedagogiken

Specialpedagogik ska genomsyra hela skolan och inte bara beröra de specialpedagogiska professionerna. Det är huvudbudskapet i en ny intressant antologi.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!