Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Utbildningsinsatser kring autism för skolpersonal lägger grund för ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, konstaterar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Linda Petersson-Bloom
Linda Petersson-Bloom

Född 1974
Bor i Malmö

Disputerade 2022-11-18
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Equity in education for autistic students. Professional learning to accommodate inclusive education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det väcktes när jag studerade till förskollärare och arbetade extra på ett växelboende där jag mötte jag barn och unga med autism. Jag blev omedelbart intresserad och har sedan dess arbetat med den här elevgruppen inom både för- och grund-, och grundsärskola. Att öka kunskapen om autism, och att utveckla arbetssätt och undervisningen för de här eleverna har alltid varit frågor som legat nära.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur en kompetensutvecklingsinsats för personal inom förskola och grundskola kan leda till bättre anpassningar i lärmiljön för autistiska elever. Avhandlingen bygger på en cirka 22 timmar lång utbildningsinsats för personal i en förskola samt tre grundskolor i syfte med syfte att stärka de professionellas kunskaper kring hur de kan stödja inkluderande undervisning för elever med autism och därmed öka likvärdigheten. Fokus är vad som främjar respektive hindrar en positiv utveckling. Deltagarna har genom enkäter och intervjuer utvärderat insatsen. Även föräldrar till barn med autism har genom enkäter skattat resultat av insatsen, och med eleverna gjordes anpassade utvärderingar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att insatsen bidrog till förbättrade kunskaper och förändrade attityder hos de professionella. De här förändringarna är viktiga för en likvärdig utbildning, eftersom de kan skapa en gemensam bas för professionella att utgå från. Till viss del förbättrades även praktiken, exempelvis kring visuellt stöd och den fysiska miljön, men resultaten här var inte lika tydliga.

– Föräldrar till barn i förskolan upplevde både bättre kunskaper och attityd hos pedagogerna. Det stämmer väl överens med förskolepersonalens egna skattningar om att de ökat sin kompetens kring exempelvis anpassningar och förmåga att förebygga problem kring barn med autism. Föräldrar till barn i grundskolan upplevde inte samma positiva resultat, vare sig kring skolpersonalens kunskapsutveckling och attityd eller praktiken. Tilläggas ska att det var stora skillnader mellan skolorna i studien.

– Vad som tydligt främjar en positiv utveckling är att hela personalgruppen deltar i kompetensutvecklingen. I förskolan deltog alla medarbetare, oavsett nivå. Det bidrog till att hela personalgruppen fick en gemensam kunskapsbas att utgå från och utveckla vidare. I grundskolorna deltog enbart lärare i insatsen. Lärarna påtalade också nackdelen med att varken resurspersonal eller personalen från fritidshemmet deltog i utbildningen.

– Ett annat hinder är tid, eller snarare bristen på tid. Som en av lärarna i studien uttryckte det: ”hur ska jag få tid att göra allt, det här är jättebra, men tid och resurser behöver finnas”. Att personal i förskolan och skolan larmar om brist på tid är inget nytt men jag menar att vi verkligen måste lyssna på det här. De som arbetar i förskola och skola måste få förutsättningar att kunna utveckla kunskaper och arbetssätt som stärker likvärdigheten. En början är att låta alla delta i kompetensutveckling.

Vad överraskade dig?

– Främst hur tydligt det framgick att lärare saknade personalen i fritidshemmet och resurspersonalen i kompetensutvecklingen. Det här är ett konkret exempel på de bristande förutsättningar som skolpersonal har att kunna arbeta främjande med den här frågorna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla inom förskola och skolan kan ha nytta av resultaten, från pedagoger och personal i verksamheterna till skolledare, personal på förvaltningsnivå och skolpolitiker. För pedagoger kan avhandlingen bidra till reflektion kring den egna praktiken. Men resultaten belyser att ämnet är en skolpolitisk fråga.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-12-14 15:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-12-15 16:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 4–5 maj eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Lärarpanelens favorit: Nyanländas tillträde till språket begränsas

Nyanlända får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska, något som är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det visar Andreas Nuottaniemis avhandling, som nu har valts till Lärarpanelens favorit.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Forskaren: Då ska du använda digitala verktyg i förskolan

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. ”Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera”, säger hon.

Forskare: Skriva för hand förbättrar läsförmågan

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser