Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av olika faktorer. Kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning är två sådana faktorer, visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket i grundsärskolan, framför allt med elever som förutom intellektuell funktionsnedsättning även har autism. Ibland kallas autism för en gåta och jag tycker att det är spännande och utmanande att fundera över hur man kan hitta lösningar i undervisningen och i mötet med eleverna. Jag gick från praktiker till forskare och det var nyfikenhet som gjorde att jag i forskarskolan fokuserade på lärarnas professionsutveckling. Hur gör man som lärare för att utvecklas?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker hur lärares kompetensutveckling kan bidra till elevers möjligheter till aktivt deltagande i undervisningen i grundsärskolan. Det handlar alltså om lärarens professionella utveckling och om hur lärare kan utveckla sitt arbete tillsammans med forskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat sex faktorer som är viktiga, bland annat att lärare behöver kunna få distans till sin egen undervisning. Vi arbetade bland annat med videobaserad granskning och observationsprotokoll. Men jag är medveten om att lärare har många bördor, och därför är det viktigt att även rektorer och administratörer skapar möjlighet för lärarna att lägga tid på utvecklingsarbetet. De sex faktorerna är i korthet:

  • Kollaborativt arbete – lärarna delar sina erfarenheter av eleverna och deras kunnande med varandra.
  • Tydligt och avgränsat fokus på elevernas undervisningsdelaktighet i utvecklingsarbetet.
  • Distansering till den egna undervisningsverksamheten genom kollegial, videobaserad kritisk granskning av densamma.
  • Strukturerade observationer och analyser av hur lektionsaktiviteterna påverkar elevernas lärande.
  • Förändrad uppmärksamhet, från att uppmärksamma elevbeteenden, till att identifiera behov, utveckling och lärande.
  • Kontinuitet i utvecklingsarbetet över tid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev positivt överraskad att det fanns ett så stort intresse hos lärare att vara med i processen. Det kan vara utmanande och lite självutlämnande att bli videofilmad och titta på resultatet utifrån ett granskningsprotokoll. Lärarna tyckte generellt att det var roligt att vara med.

Vilka har nytta av resultatet?

– Generellt är den här elevgruppen underbeforskad, och när det gäller praktikutvecklande ansatser som specifikt riktar sig mot att utveckla undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning finns det sparsamt med forskning. Learning och lesson study i grundsärskolan är något nytt och här hoppas jag att även andra forskare ska vilja ta vid och fortsätta. Sen hoppas jag förstås att lärare och rektorer i grundsärskolan ska vilja läsa, och även lärare från andra skolformer som vill utveckla sin undervisning. De sex faktorerna är intressanta för alla som är intresserade av professionsutveckling med fokus på elevers lärande och undervisningsdelaktighet.

Susanne Rydell
Foto: Jens C Hilner

Sidan publicerades 2022-06-21 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-nu-pris till och med 4 april.

Specialpedagogik i grundskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta i Stockholm 4–5 maj 2023 eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.