Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av olika faktorer. Kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning är två sådana faktorer, visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Kamilla Klefbeck

Bor i Brösarp
Född år 1971

Disputerade 2022-05-25
vid Malmö universitet

AVHANDLING

Att få tillträde till lärprocesser: professionell utveckling för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism i grundsärskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket i grundsärskolan, framför allt med elever som förutom intellektuell funktionsnedsättning även har autism. Ibland kallas autism för en gåta och jag tycker att det är spännande och utmanande att fundera över hur man kan hitta lösningar i undervisningen och i mötet med eleverna. Jag gick från praktiker till forskare och det var nyfikenhet som gjorde att jag i forskarskolan fokuserade på lärarnas professionsutveckling. Hur gör man som lärare för att utvecklas?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker hur lärares kompetensutveckling kan bidra till elevers möjligheter till aktivt deltagande i undervisningen i grundsärskolan. Det handlar alltså om lärarens professionella utveckling och om hur lärare kan utveckla sitt arbete tillsammans med forskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat sex faktorer som är viktiga, bland annat att lärare behöver kunna få distans till sin egen undervisning. Vi arbetade bland annat med videobaserad granskning och observationsprotokoll. Men jag är medveten om att lärare har många bördor, och därför är det viktigt att även rektorer och administratörer skapar möjlighet för lärarna att lägga tid på utvecklingsarbetet. De sex faktorerna är i korthet:

• Kollaborativt arbete – lärarna delar sina erfarenheter av eleverna och deras kunnande med varandra.
• Tydligt och avgränsat fokus på elevernas undervisningsdelaktighet i utvecklingsarbetet.
• Distansering till den egna undervisningsverksamheten genom kollegial, videobaserad kritisk granskning av densamma.
• Strukturerade observationer och analyser av hur lektionsaktiviteterna påverkar elevernas lärande.
• Förändrad uppmärksamhet, från att uppmärksamma elevbeteenden, till att identifiera behov, utveckling och lärande.
• Kontinuitet i utvecklingsarbetet över tid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev positivt överraskad att det fanns ett så stort intresse hos lärare att vara med i processen. Det kan vara utmanande och lite självutlämnande att bli videofilmad och titta på resultatet utifrån ett granskningsprotokoll. Lärarna tyckte generellt att det var roligt att vara med.

Vilka har nytta av resultatet?

– Generellt är den här elevgruppen underbeforskad, och när det gäller praktikutvecklande ansatser som specifikt riktar sig mot att utveckla undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning finns det sparsamt med forskning. Learning och lesson study i grundsärskolan är något nytt och här hoppas jag att även andra forskare ska vilja ta vid och fortsätta. Sen hoppas jag förstås att lärare och rektorer i grundsärskolan ska vilja läsa, och även lärare från andra skolformer som vill utveckla sin undervisning. De sex faktorerna är intressanta för alla som är intresserade av professionsutveckling med fokus på elevers lärande och undervisningsdelaktighet.

Susanne Rydell
Foto: Jens C Hilner

Sidan publicerades 2022-06-21 16:31 av Moa Duvarci Engman