Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av olika faktorer. Kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning är två sådana faktorer, visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket i grundsärskolan, framför allt med elever som förutom intellektuell funktionsnedsättning även har autism. Ibland kallas autism för en gåta och jag tycker att det är spännande och utmanande att fundera över hur man kan hitta lösningar i undervisningen och i mötet med eleverna. Jag gick från praktiker till forskare och det var nyfikenhet som gjorde att jag i forskarskolan fokuserade på lärarnas professionsutveckling. Hur gör man som lärare för att utvecklas?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker hur lärares kompetensutveckling kan bidra till elevers möjligheter till aktivt deltagande i undervisningen i grundsärskolan. Det handlar alltså om lärarens professionella utveckling och om hur lärare kan utveckla sitt arbete tillsammans med forskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat sex faktorer som är viktiga, bland annat att lärare behöver kunna få distans till sin egen undervisning. Vi arbetade bland annat med videobaserad granskning och observationsprotokoll. Men jag är medveten om att lärare har många bördor, och därför är det viktigt att även rektorer och administratörer skapar möjlighet för lärarna att lägga tid på utvecklingsarbetet. De sex faktorerna är i korthet:

  • Kollaborativt arbete – lärarna delar sina erfarenheter av eleverna och deras kunnande med varandra.
  • Tydligt och avgränsat fokus på elevernas undervisningsdelaktighet i utvecklingsarbetet.
  • Distansering till den egna undervisningsverksamheten genom kollegial, videobaserad kritisk granskning av densamma.
  • Strukturerade observationer och analyser av hur lektionsaktiviteterna påverkar elevernas lärande.
  • Förändrad uppmärksamhet, från att uppmärksamma elevbeteenden, till att identifiera behov, utveckling och lärande.
  • Kontinuitet i utvecklingsarbetet över tid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev positivt överraskad att det fanns ett så stort intresse hos lärare att vara med i processen. Det kan vara utmanande och lite självutlämnande att bli videofilmad och titta på resultatet utifrån ett granskningsprotokoll. Lärarna tyckte generellt att det var roligt att vara med.

Vilka har nytta av resultatet?

– Generellt är den här elevgruppen underbeforskad, och när det gäller praktikutvecklande ansatser som specifikt riktar sig mot att utveckla undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning finns det sparsamt med forskning. Learning och lesson study i grundsärskolan är något nytt och här hoppas jag att även andra forskare ska vilja ta vid och fortsätta. Sen hoppas jag förstås att lärare och rektorer i grundsärskolan ska vilja läsa, och även lärare från andra skolformer som vill utveckla sin undervisning. De sex faktorerna är intressanta för alla som är intresserade av professionsutveckling med fokus på elevers lärande och undervisningsdelaktighet.

Susanne Rydell
Foto: Jens C Hilner

Sidan publicerades 2022-06-21 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Specialpedagogik i grundskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta i Stockholm 4–5 maj 2023 eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer