Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av olika faktorer. Kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning är två sådana faktorer, visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat mycket i grundsärskolan, framför allt med elever som förutom intellektuell funktionsnedsättning även har autism. Ibland kallas autism för en gåta och jag tycker att det är spännande och utmanande att fundera över hur man kan hitta lösningar i undervisningen och i mötet med eleverna. Jag gick från praktiker till forskare och det var nyfikenhet som gjorde att jag i forskarskolan fokuserade på lärarnas professionsutveckling. Hur gör man som lärare för att utvecklas?

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen undersöker hur lärares kompetensutveckling kan bidra till elevers möjligheter till aktivt deltagande i undervisningen i grundsärskolan. Det handlar alltså om lärarens professionella utveckling och om hur lärare kan utveckla sitt arbete tillsammans med forskare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat sex faktorer som är viktiga, bland annat att lärare behöver kunna få distans till sin egen undervisning. Vi arbetade bland annat med videobaserad granskning och observationsprotokoll. Men jag är medveten om att lärare har många bördor, och därför är det viktigt att även rektorer och administratörer skapar möjlighet för lärarna att lägga tid på utvecklingsarbetet. De sex faktorerna är i korthet:

  • Kollaborativt arbete – lärarna delar sina erfarenheter av eleverna och deras kunnande med varandra.
  • Tydligt och avgränsat fokus på elevernas undervisningsdelaktighet i utvecklingsarbetet.
  • Distansering till den egna undervisningsverksamheten genom kollegial, videobaserad kritisk granskning av densamma.
  • Strukturerade observationer och analyser av hur lektionsaktiviteterna påverkar elevernas lärande.
  • Förändrad uppmärksamhet, från att uppmärksamma elevbeteenden, till att identifiera behov, utveckling och lärande.
  • Kontinuitet i utvecklingsarbetet över tid.

Vad överraskade dig?

– Jag blev positivt överraskad att det fanns ett så stort intresse hos lärare att vara med i processen. Det kan vara utmanande och lite självutlämnande att bli videofilmad och titta på resultatet utifrån ett granskningsprotokoll. Lärarna tyckte generellt att det var roligt att vara med.

Vilka har nytta av resultatet?

– Generellt är den här elevgruppen underbeforskad, och när det gäller praktikutvecklande ansatser som specifikt riktar sig mot att utveckla undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning finns det sparsamt med forskning. Learning och lesson study i grundsärskolan är något nytt och här hoppas jag att även andra forskare ska vilja ta vid och fortsätta. Sen hoppas jag förstås att lärare och rektorer i grundsärskolan ska vilja läsa, och även lärare från andra skolformer som vill utveckla sin undervisning. De sex faktorerna är intressanta för alla som är intresserade av professionsutveckling med fokus på elevers lärande och undervisningsdelaktighet.

Susanne Rydell
Foto: Jens C Hilner

Sidan publicerades 2022-06-21 16:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

Specialpedagogik i grundskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd i grundskolan! Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta i Stockholm 4–5 maj 2023 eller se inspelade föreläsningar när det passar dig, 11 maj–1 juni.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

För lite sömn ger högre skolfrånvaro

Gymnasieelever som sover för lite har tre gånger högre skolfrånvaro jämfört med jämnåriga som sover bra. Serena Bauduccos forskning visar också att många unga befinner sig i ständig jetlag efter långa sovmornar på helgerna.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Skrivkris ständigt ämne i skoldebatt

Elever brister i sitt skrivande. Den bilden har präglat mediedebatten i årtionden, menar Martin Malmström som i sin avhandling visar att debattörerna har få belägg för en påstådd skrivkris.

Fokus på praktiska erfarenheter i lärarutbildningen

Blivande lärare lägger stor vikt vid praktiken under utbildningen. Detta på bekostnad av kollaborativt lärande och teori, konstaterar Marina Bendtsen.

Lärarkår med tydlig förankring i demokratin

Den stereotypa bilden av läraren som nazisympatisör under andra världskriget stämmer inte. Den svenska lärarkåren tog avstånd från det som skedde i Tyskland, visar Per Höjeberg i sin avhandling.

Inga lärare i elevernas bilder av skolan

När elever i bilder fick svara på hur det är att vara elev i dagens skola visade de en sida av skolan som lärarna inte riktigt ville kännas vid. Bilderna handlade mer om elevernas upplevelser i och utanför skolan än om lärandet. Detta skriver Lena Jönsson om i sin avhandling, Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder.

Fortbildning ökade självkänslan

Med hjälp av psykologiska metoder kan förskollärares professionella självförtroende öka. Det visar Märta Sandvik i sin avhandling Jag har hittat mig själv och barnen Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram. I det fortbildningsprojekt som hon gjort tillsammans med ett antal förskollärare har hon sett stora positiva förändringar i lärarnas professionella utveckling.

Övervikt och fetma kan förebyggas i skolan

Pojkar rör sig mer än flickor. Men på fritiden är skillnaderna mindre. Gisela Nyberg har sett att det går att förebygga övervikt och fetma i skolan genom förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet.

Kroppsspråkets betydelse i klassrummet

Det spelar större roll hur vi gör än vad vi gör. Det visar Marie Gelangs avhandling om kroppsspråkets betydelse. Timing, flyt, energi och förmåga att läsa av sin publik är viktiga förmågor hos en god föreläsare.

Föräldrar experter på samspel

Samspelet mellan barn med flera betydande funktionshinder och deras föräldrar består av ömsesidig delad erfarenhet och glädje. I vardagen sker hela tiden ett samspel. Jenny Wilder har i sin avhandling intervjuat föräldrar om vardag och kommunikation.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.