Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har undersökt två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik som är väldigt lika varandra i upplägg. Men när det kommer till effekter på elevresultaten skiljer sig programmen åt markant.

Jannika Lindvall
Jannika Lindvall

Född 1987
Bor i Kvicksund

Disputerade 2018-01-19
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Att undervisa i matematik är väldigt komplext. Den matematik vi känner till idag har utvecklats under tusentals år och som lärare har du ofta 25-30 elever som har olika sätt att tänka när det gäller matematiska problem. I debatten pratas det ofta om att man som lärare behöver ha mycket kunskaper, men det pratas inte lika mycket om hur vi kan stödja lärare att genomföra sitt komplexa uppdrag. Ett sätt att stödja lärare är genom kompetensutveckling.

– Den mesta forskningen på kompetensutveckling har gjorts i mindre skala. Idag börjar det komma allt större kompetensutvecklingsprogram som exempelvis Läslyftet och Matematiklyftet där hela kommuner deltar. Men vi vet inte så mycket om hur de storskaliga kompetensutvecklingsprogrammen påverkar lärare, undervisning och elevresultat. I många fall utvärderas inte programmen utifrån alla relevanta aspekter så vi vet inte om de resurser vi har lagt ner verkligen har gett någon effekt. Det behövs mer forskning kring området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som utgör kritiska faktorer av kompetensutvecklingsprogram för lärare som undervisar i matematik. Jag har undersökt två storskaliga kompetensutvecklingsprogram – Matematiklyftet, som nästan 80 procent av landets grundskollärare deltagit i, och det lokala projektet Räkna med Västerås (RäV) som är ett samarbete mellan Mälardalens högskola och Västerås stad. Jag har jämfört programmen utifrån deras innehåll, lärarnas syn på programmen och vilka effekter de har haft på deras rapporterade undervisning och elevresultat.

– Det kom fram intressanta resultat som gjorde att man kunde ifrågasätta några av de kritiska faktorerna om kompetensutveckling som förs fram i forskningslitteraturen. Jag gick vidare och gjorde en systematisk litteraturöversikt av en av de här faktorerna, koherens, som handlar om att kompetensprogram ska vara koherent, eller samstämmigt, med styrdokument men också med lärares kunskap och uppfattning om god undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att båda programmen är väldigt lika varandra om man beskriver dem utifrån etablerade forskningsramverk om vad som utgör kritiska faktorer av kompetensutveckling för lärare. Båda fokuserar på undervisning i ett specifikt ämne, de är samstämmiga med det som står i läroplanen, de inbegriper kollektivt deltagande, lärarna är aktiva på träffarna och båda programmen pågår under en längre tid.

– Men tittar man på respektive programs inverkan på lärare, undervisning och elevresultat är resultaten väldigt olika. Det ena programmet påverkar elevresultaten i de högre årskurserna i grundskolan positivt, men har ingen påverkan i de lägre. För det andra programmet är det tvärtom, där finns det ingen påverkan på de högre årskurserna men en positiv påverkan på de lägre. Utifrån de resultaten kan vi dra slutsatsen att de kritiska egenskaperna över vad som utgör kompetensutveckling inte är tillräckligt specifika eftersom de två programmen som verkar lika ändå visar så pass olika effekt på elevresultaten.

– När jag gick vidare och gjorde en systematisk litteraturöversikt över begreppet koherens visade den att begreppet definieras väldigt olika i litteraturen. Det råder ingen samstämmighet om vad det ska vara koherens om. Är det elevernas lärande eller handlar det om undervisningsstrategier, styrdokument, lärares uppfattningar, läromedel eller elevers behov? I avhandlingen försöker jag diskutera hur vi kan utveckla två av de kritiska faktorerna av kompetensutvecklingsprogram för lärare, innehållsfokus och koherens. De övriga faktorerna är aktivt lärande, kollektivt deltagande och varaktighet.

Vad överraskade dig?

– Att programmen visade så pass olika resultat, trots att de uppfyller de fem faktorerna för vad som utgör bra kompetensutveckling enligt ramverket. Men även att vissa av de faktorer som i forskningslitteraturen förs fram som kritiska faktorer för kompetensutveckling definieras så pass olika eller ibland inte definieras alls. För vissa av faktorerna kan man därmed ifrågasätta om det faktiskt råder konsensus om att dessa är kritiska faktorer för kompetensutveckling, eftersom man inte verkar vara överens om vad de kritiska faktorerna faktiskt innebär.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är inblandade i beslut och design av lärares kompetensutveckling, både genomförande och utvärdering. Ur ett forskningsperspektiv kan resultaten vara till nytta för andra som ska studera kompetensutvecklingsprogram, eftersom jag har tagit fram ett ramverk för att karaktärisera kompetensutvecklingsprogram enligt två av de kritiska faktorerna, innehållsfokus och koherens.

– I framtiden skulle jag vilja fördjupa mig mer i, och försöka kunna förklara varför, de här kompetensutvecklingsinsatserna visar på så pass olika effekter. Det skulle vara intressant att djupdyka och försöka utveckla de kritiska faktorerna så att vi i framtiden kan erbjuda ännu bättre kompetensutveckling.

Åsa Lasson

Foto: Jonas Bilberg

Sidan publicerades 2018-02-26 11:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-03-07 16:08 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats