Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har undersökt två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik som är väldigt lika varandra i upplägg. Men när det kommer till effekter på elevresultaten skiljer sig programmen åt markant.

Jannika Lindvall
Jannika Lindvall

Född 1987
Bor i Kvicksund

Disputerade 2018-01-19
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Att undervisa i matematik är väldigt komplext. Den matematik vi känner till idag har utvecklats under tusentals år och som lärare har du ofta 25-30 elever som har olika sätt att tänka när det gäller matematiska problem. I debatten pratas det ofta om att man som lärare behöver ha mycket kunskaper, men det pratas inte lika mycket om hur vi kan stödja lärare att genomföra sitt komplexa uppdrag. Ett sätt att stödja lärare är genom kompetensutveckling.

– Den mesta forskningen på kompetensutveckling har gjorts i mindre skala. Idag börjar det komma allt större kompetensutvecklingsprogram som exempelvis Läslyftet och Matematiklyftet där hela kommuner deltar. Men vi vet inte så mycket om hur de storskaliga kompetensutvecklingsprogrammen påverkar lärare, undervisning och elevresultat. I många fall utvärderas inte programmen utifrån alla relevanta aspekter så vi vet inte om de resurser vi har lagt ner verkligen har gett någon effekt. Det behövs mer forskning kring området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som utgör kritiska faktorer av kompetensutvecklingsprogram för lärare som undervisar i matematik. Jag har undersökt två storskaliga kompetensutvecklingsprogram – Matematiklyftet, som nästan 80 procent av landets grundskollärare deltagit i, och det lokala projektet Räkna med Västerås (RäV) som är ett samarbete mellan Mälardalens högskola och Västerås stad. Jag har jämfört programmen utifrån deras innehåll, lärarnas syn på programmen och vilka effekter de har haft på deras rapporterade undervisning och elevresultat.

– Det kom fram intressanta resultat som gjorde att man kunde ifrågasätta några av de kritiska faktorerna om kompetensutveckling som förs fram i forskningslitteraturen. Jag gick vidare och gjorde en systematisk litteraturöversikt av en av de här faktorerna, koherens, som handlar om att kompetensprogram ska vara koherent, eller samstämmigt, med styrdokument men också med lärares kunskap och uppfattning om god undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att båda programmen är väldigt lika varandra om man beskriver dem utifrån etablerade forskningsramverk om vad som utgör kritiska faktorer av kompetensutveckling för lärare. Båda fokuserar på undervisning i ett specifikt ämne, de är samstämmiga med det som står i läroplanen, de inbegriper kollektivt deltagande, lärarna är aktiva på träffarna och båda programmen pågår under en längre tid.

– Men tittar man på respektive programs inverkan på lärare, undervisning och elevresultat är resultaten väldigt olika. Det ena programmet påverkar elevresultaten i de högre årskurserna i grundskolan positivt, men har ingen påverkan i de lägre. För det andra programmet är det tvärtom, där finns det ingen påverkan på de högre årskurserna men en positiv påverkan på de lägre. Utifrån de resultaten kan vi dra slutsatsen att de kritiska egenskaperna över vad som utgör kompetensutveckling inte är tillräckligt specifika eftersom de två programmen som verkar lika ändå visar så pass olika effekt på elevresultaten.

– När jag gick vidare och gjorde en systematisk litteraturöversikt över begreppet koherens visade den att begreppet definieras väldigt olika i litteraturen. Det råder ingen samstämmighet om vad det ska vara koherens om. Är det elevernas lärande eller handlar det om undervisningsstrategier, styrdokument, lärares uppfattningar, läromedel eller elevers behov? I avhandlingen försöker jag diskutera hur vi kan utveckla två av de kritiska faktorerna av kompetensutvecklingsprogram för lärare, innehållsfokus och koherens. De övriga faktorerna är aktivt lärande, kollektivt deltagande och varaktighet.

Vad överraskade dig?

– Att programmen visade så pass olika resultat, trots att de uppfyller de fem faktorerna för vad som utgör bra kompetensutveckling enligt ramverket. Men även att vissa av de faktorer som i forskningslitteraturen förs fram som kritiska faktorer för kompetensutveckling definieras så pass olika eller ibland inte definieras alls. För vissa av faktorerna kan man därmed ifrågasätta om det faktiskt råder konsensus om att dessa är kritiska faktorer för kompetensutveckling, eftersom man inte verkar vara överens om vad de kritiska faktorerna faktiskt innebär.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är inblandade i beslut och design av lärares kompetensutveckling, både genomförande och utvärdering. Ur ett forskningsperspektiv kan resultaten vara till nytta för andra som ska studera kompetensutvecklingsprogram, eftersom jag har tagit fram ett ramverk för att karaktärisera kompetensutvecklingsprogram enligt två av de kritiska faktorerna, innehållsfokus och koherens.

– I framtiden skulle jag vilja fördjupa mig mer i, och försöka kunna förklara varför, de här kompetensutvecklingsinsatserna visar på så pass olika effekter. Det skulle vara intressant att djupdyka och försöka utveckla de kritiska faktorerna så att vi i framtiden kan erbjuda ännu bättre kompetensutveckling.

Åsa Lasson

Foto: Jonas Bilberg

Sidan publicerades 2018-02-26 11:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-03-07 16:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Elevernas frågor fördjupar matten

Matematikundervisningen blir mer komplex när elevernas frågor tas på allvar och ges utrymme. Det konstaterar Tuula Maunula, som har filmat och analyserat genomgångar i matematik.

”Lärare måste jobba helger för att hinna”

Gymnasielärare har svårt att hinna med sitt arbete och många vill byta jobb. Missnöjet gäller oavsett huvudman, visar Karolina Parding i en ny forskningsrapport.

Feministikonen

Prata om könsroller utan att skuldbelägga och fokusera på lösningar. Det rådet ger författaren och feministen Chimamanda Ngozi Adichie till gymnasielärare.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.